Det regionala utvecklingsuppdraget AKEpampas utvecklar biblioteken i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Vi har märkt att många bibliotek i vårt område finns i samband med eller i omedelbar närhet till en skola eller ett daghem, men ändå är bibliotekslokalerna inte planerade med barnen som utgångspunkt. För att kunna öka medvetenheten om hur bibliotekslokalerna kan göras barnvänliga beslutade vi att ansöka om understöd för ett besök på barnbiblioteket i danska Billund. Vi inledde projektet med ett biblioteksbesök på barnbiblioteket i allaktivitetshuset i Billund. Biblioteksdirektör Christian Hansen presenterade biblioteket och dess handlingsmodeller. Allaktivitetshuset är byggt på 1970-talet, men biblioteket fick en ny visuell profil vid en totalrenovering 2016. För planeringen anlitades arkitektbyrån Rosan Bosch och bibliotekslokalen fick temat öken. Slutresultatet uppnåddes efter flera arbetsgruppsmöten, där invånarna fick påverka planeringen av både lokalen och verksamheten. Att renovera det 1 100 kvadratmeter stora biblioteket kostade en miljon euro, varav hälften betalades av LEGO-koncernen som är verksam i området. Koncernens önskemål var att bygga ett bibliotek som är en plats för lärande och lek. I Billund finns Legoland och vattenparken Lalandia. Eftersom kommunen med 7 300 invånare i hög grad är uppbyggd kring de här nöjesparkerna för barn ville man följa samma tema i bibliotekslokalen. I kommunen Billund finns fyra bibliotek, av vilka två drivs av frivilliga krafter. Huvudbiblioteket ligger i centralorten Grindsted 15 kilometer från Billund. På barnbiblioteket arbetar fem professionella inom bibliotekssektorn. I Billund finns många högutbildade invandrare som har flyttat till orten på grund av sitt arbete. Det syns ändå relativt lite på biblioteket, där texterna i regel är på danska, precis som samlingen.

År 2024 hade barnbiblioteket 75 093 besökare och antalet lån uppgick till 31 667. Biblioteket använder 200 000 euro per år på fysiska böcker och 110 000 euro på e-böcker. Biblioteket lånar också ut tidningar, men anskaffningen av tidningar har minskat betydligt under de senaste åren. Danmark har redan länge haft ett nationellt e-bibliotek och numera används allt mer pengar på digitalt material. Samlingen är i första hand för barn, men biblioteket har också en liten vuxenavdelning. Hela Billund kommun har en gemensam samling som flyter mellan de fyra biblioteken. Endast på huvudbiblioteket finns ett bokmagasin. Magasinet på barnbiblioteket har överlåtits till förvaringsutrymme för klubbar som drivs av frivilliga och som erbjuder mångsidig verksamhet på biblioteket. Enligt Danmarks bibliotekslag är bibliotekets uppgift att erbjuda kultur, litteratur och teknologi. Därför ordnar frivilliga krafter hantverksklubbar och it-klubbar på biblioteket, och kommunen satsar årligen 10 000 euro på teaterföreställningar för barn på biblioteket. I klubbarna lär man ut bl.a. informationsteknik och digital kompetens samt verkstadsarbete. Biblioteket äger en av 3D-printrarna i lokalen, medan de två andra ägs av klubbverksamheten. Bibliotekets bärande idé är att barn lär sig via lek. Du kan läsa mer om det här. Kunderna kan bygga lego och spela spel på egen hand från klockan sju på morgonen till tio på kvällen. Personalen är på plats på vardagar kl. 10–16. En lördag i månaden ordnar biblioteket ett barnevenemang, där det också finns personal på plats. Under bibliotekets öppettider sitter personalen inte vid betjäningsdisken, utan kan tillkallas med en klocka. Under sin arbetsdag planerar de boktips, daghemssamarbete, evenemang och nätverkande med olika aktörer i regionen. Evenemangen på biblioteket ordnas i regel av utomstående kommersiella aktörer. Biblioteksverksamheten går i hög grad ut på självbetjäning.

Ökentemat syns i termitstacken, oasen, havet och bergen, som är lek- och umgängesplatser i bibliotekslokalen. Böckerna har fått en naturlig placering i lekutrymmet. Böckerna utgör en synlig och viktig del av bibliotekets inredning. På biblioteket finns också två arkadspel, som underhålls av den person som donerat dem.

Bullerproblemen har minimerats med hjälp av akustikplattor i taket. Inom kundbetjäningen orsakas mest jobb av skrivaren vid kunddatorerna. Biblioteket ger ett öppet och ljust intryck tack vare många takfönster. Längs väggarna finns också många stora fönster, vilket kan leda till hög inomhustemperatur sommartid. I lokalen finns mycket utrymme för läsning och fri samvaro.

Bibliotekets personal ökar barnens läsintresse via sagotimmar, boktips, litteraturcirklar och temabokkassar för daghem och familjedagvårdare. Bland bibliotekets kunder finns också barn som deltar i hemundervisning, så de hämtar aktivt läromedel på biblioteket. Varje skola i Danmark har också ett eget aktivt skolbibliotek. Trots det besöker klasserna aktivt andra bibliotek och samarbetet med skolbiblioteken är livligt. Bibliotekets strategiska mål är att utöka antalet lån och öka läsandet. https://billundbib.dk/billund-bibliotek

Efter besöket

Vi ordnade ett webbinarium via Teams den 17 september 2025, där vi presenterade Billund bibliotek, berättade om våra iakttagelser i bibliotekslokalen och om lösningar för tjänsterna. I webbinariet deltog sammanlagt 41 personer. Webbinariet var öppet för alla inom bibliotekssektorn.

Vi inledde webbinariet genom att presentera en kort video som vi hade spelat in under besöket. Vi utgick från en Powerpoint-presentation där vi hade samlat information om biblioteket och våra iakttagelser. Presentationen bestod till största delen av bilder som vi hade tagit under besöket. Presentationen väckte frågor i synnerhet om boksmakprov, vilket har testats också på bl.a. Helsingfors stadsbibliotek. I Billund används inga andra former av boktips, vilket fick deltagarna att fundera på om det kunde användas kontinuerligt också här istället för traditionella boktips.

Inredningsarkitekten Päivi Meuronen gav tips om bibliotekslokaler kan göras mer barnvänliga. Meuronen använde exempel från biblioteken i Åbo, Seinäjoki och Kyrkslätt. Hon berättade om planeringen av respektive bibliotek och hur man strävade efter att skapa barnvänliga utrymmen i biblioteksbyggnaderna. I början fanns utmaningar med akustiken, men de kunde begränsas via olika lösningar, så att alla högre ljud inte spreds över hela bibliotekslokalen. Vid planeringen av biblioteken hade också bibliotekspersonalen deltagit, precis som på Billund bibliotek. Päivi Meuronen svarade på deltagarnas frågor om genomförandet och hur man skulle kunna göra något liknande också på mindre bibliotek med en mindre budget och vad kunderna har tyckt om lokalerna.

Vi försökte få biblioteksarkitekterna från Rosan Bosch att berätta om planeringen av Billund bibliotek, men deras prisönskemål överskred vår budget och vi upplevde också att deras presentation inte skulle ha gett webbinariet något avgörande mervärde.

Vi är nöjda med deltagarantalet och den livliga diskussionen under presentationen.

Via webbinariet ville vi inspirera finländska bibliotek att välja ut lyckade handlingsmodeller från barnbiblioteket i Billund. En särskild målgrupp var biblioteksanställda som arbetar i samband med eller i omedelbar närhet av skolor och daghem. Vi nådde en stor del av vår målgrupp, också i vårt eget område. Vi hoppades att evenemanget skulle bli interaktivt, så vi ansåg att det inte var värt att spela in.

Lärdomar och observationer från projektet:

Under vårt besök lärde vi oss hur personalen på Billund bibliotek inte behöver stå vid betjäningsdisken, utan kan tillkallas genom att ringa på en klocka. Därmed frigörs personalens arbetstid för utveckling av bibliotekstjänsterna och kunderna använder till stor del biblioteket på egen hand. Trots det har biblioteket ett omfattande samarbete med lokala aktörer genom att låta dessa använda lokalerna, såsom förråd och mötesrum. På det sättet kan biblioteket erbjuda mångsidig verksamhet för alla åldersgrupper med en mindre mängd personal. Skolsamarbetet görs inte direkt med skolorna, för enligt Danmarks bibliotekslag ska varje skola ha ett eget skolbibliotek. Biblioteksbesök och handledning görs ändå i någon mån med den närliggande internationella skolan. Man har satsat stort på materialplaceringen och på bibliotekslokalernas trivsel.

Även om biblioteksnätverket fungerar på samma sätt som i Finland anlitas också frivilliga som erbjuder sina tjänster. Eftersom de frivilliga inte har tillgång till bibliotekssystemet besöks biblioteken varje vecka av en anställd som tar hand om de yrkesmässiga biblioteksuppgifterna.

Resans tidsplan utnyttjades effektivt. Vi fick ut mer än vi hade förväntat oss. I förhållande till invånarantalet i regionen hade man satsat stort på bibliotekstjänsterna. Biblioteket som kulturtjänst värdesätts högt, vilket syns i de stora satsningarna på evenemangsproduktion.

Abstrakt
Det tvåspråkiga projektet “Läsningen flyter, vardagen flyter” genomfördes mellan maj 2022 och september

2023. Syftet med det här projektet har varit att förbättra deltagarens läsfärdigheter, få läsandet att bli en
      del av deltagarens vardag samt att deltagarens vardag underlättas med hjälp av läsningen. Ett sätt att
      förverkliga detta syfte har varit att skapa förutsättningar för läsglädje i projektets olika evenemang.
      Målgruppen för detta projekt har varit individer som riskerar marginalisering i samhället.
      Projektet har ordnat läsecirklar, en e-materialserie med namnet “Bibliotekets digitala tjänster”,
      poesiworkshop, författarbesök samt att projektet också har tagit del av evenemang som Konstens natt och
      Dyslexiveckan.
      Resultatet visar på att projektets olika evenemang har uppskattats och den feedback som har kommit in
      från våra samarbetspartners tyder på att samarbetet med projektet har fungerat väl. Resultatet i projektet
      visar också bl.a. på att projektets evenemang har till en viss mån påverkat vissa deltagares läsvanor och
      deras inställning till läsning, medan andra deltagare inte påverkades märkbart av detta. Evenemangen har
      dock varit en positiv erfarenhet för projektets deltagare utifrån det data som har insamlats och flera skulle
      delta igen ifall liknande evenemang ordnades på nytt.
      
      Läsandet har varit centralt i det här projektet. Syftet med det här projektet har varit att förbättra
      deltagarens läsfärdigheter, få läsandet att bli en del av deltagarens vardag samt att deltagarens vardag
      underlättas med hjälp av läsningen. Ett sätt att förverkliga detta syfte har varit att skapa förutsättningar för
      läsglädje i projektets olika evenemang. Målgruppen för detta projekt har varit individer som riskerar
      marginalisering i samhället.
      Det här projektet genomfördes vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster och finansierades av
      Regionförvaltningsverket.
      Samarbetspartners
      De samarbetspartners som projektet har haft avtal med är följande: Datero r.f., Gamla Vasa sjukhus, Mielle
      r.f. (Työpaja Komppis), Vasa svenska pensionärsförening VIPS r.f., Österbottens välfärdsområde/Noste-Flyt
      gruppbaserad rehabiliterande arbetsverksamhet och Vasa stads sysselsättningstjänster/TEO-projektet.
      Samarbetet med TEO-projektet kom aldrig igång på ett önskvärt sätt och därför samlades det inget data
      ifrån dem. Det var svårt att aktivera deltagarna i TEO-projektet och intresset bland dem var lågt. Trots detta
      var kommunikationen mellan projektet och handledarna vid TEO-projektet god.
      Projektet försökte också skapa samarbete med Resurscentret Föregångarna och Röda Korset. Tyvärr hade
      ingen av dessa möjligheter att ta del av ett samarbete just vid den tillfrågade tidpunkten.
      Evenemang
      Projektet har arrangerat fyra olika sorters evenemang. Evenemangen har varit följande:

• Läsecirklar
• E-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster”
• Poesiworkshop
• Författarbesök
  Läsecirklarna började i september 2022 och avslutades i maj 2023, men det ordnades en bonusläsecirkel
  under junimånaden till en av våra samarbetspartners. Det här förslaget kom från vår sida och ordnades
  eftersom samarbetspartnern visade intresse för detta. Läsecirklarna har hållits en gång i månaden och de
  samarbetspartners som har tagit del av projektets läscirkelverksamhet är Työpaja Komppis, Noste-Flyt och
  Gamla Vasa sjukhus. Dessa grupper har haft sina egna läscirkelgrupper och har således inte haft med
  varandra att göra.
  Med gruppen i Gamla Vasa sjukhus anställde projektet Anneli Ketonen som dragare för deras
  läsecirkelverksamhet, medan i Työpaja Komppis och Noste-Flyt har personalen i projektet lett eller delvis
  lett läsecirkeltillfällena. I november 2022 samlades det in data från våra läsecirkelgrupper och det här
  dokumenterades ner under mellandagarna i december (ett tillägg till dokumentationen gjordes i januari,
  eftersom vi fick in mera data från läsecirklarna). Data bestod av det svar vi fick från deltagarna utifrån den
  enkät som skickades till dem.
  E-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster” var en tredelad serie som höll på från oktober 2022 till
  december 2022. Första tillfället skedde i oktober, andra tillfället i november och det tredje tillfället i
  december. Alla tillfällen skedde i bibliotekets utrymmen. De två första tillfällena lade fokus på de digitala
  tjänster som biblioteket har att erbjuda. I det tredje tillfället föreläste Johanna Björkell om källkritik,
  eftersom detta upplevdes som en relevant del av läsandet idag, speciellt inom media.
  Datero r.f. hade en seniorgrupp som också var intresserade av e-materialserien. I och med att intresset
  anmäldes så pass sent från deras håll, så höll projektet enbart de två första tillfällena för dem, eftersom vi
  inte hade möjlighet att erbjuda dem källkritikföreläsningen.
  I poesiworkshoppen som skedde i februari 2023 var det två samarbetspartners som deltog, Työpaja
  Komppis och Noste-Flyt. Det ordnades två skilda tillfällen, där Työpaja Komppis deltog i det ena tillfället
  medan Noste-Flyt deltog i det andra tillfället. Det var också meningen att VIPS skulle delta i ett eget tillfälle,
  men i och med att VIPS hade för få deltagare som var intresserade, beslöt vi att inhibera deras
  workshoptillfälle.
  Författarbesöken som projektet ordnade var fyra till sitt antal. Marko Hautala gjorde två författarbesök för
  vårt projekt. Bägge gångerna var slutna tillfällen, varav den ena gången besökte han virtuellt Gamla Vasa
  sjukhus deltagare och den andra gången besökte han Työpaja Komppis deltagare på plats hos dem. Hautala
  berättade om sitt författarskap och om skräckgenren i allmänhet. Hautalas författarbesök skedde under
  marsmånaden 16.3.2023 och 21.3.2023.
  Projektet ordnade också ett författarbesök med J.S. Meresmaa 25.4.2023 och det författarbesöket var
  öppet för allmänheten. Under sitt besök i Vasa stadsbibliotekets dramasal lyfte Meresmaa upp lättlästa
  böcker samt sin egen erfarenhet av att skriva sådana böcker. Det var sju stycken i publiken som deltog i
  Meresmaas författarbesök.
  En annan författare som skulle besöka Vasa stadsbibliotekets dramasal den 13.4.2023 var Ann-Luise Bertell,
  men hennes besök blev istället uppskjutet till 7.9.2023. Författarbesöket var öppet för allmänheten och
  under besökets gång diskuterade Bertell med projektets koordinator Timmy Enberg om vad som
  kännetecknar Österbotten i litteraturen och hur det Österbottniska tänkesättet syns i Bertells böcker. Det
  diskuterades också om vad läsning har betytt för Bertell samt vad som hade fått henne att börja skriva
  böcker. Det var 10 stycken i publiken som deltog i Bertells författarbesök.
  Övriga evenemang som projektet har varit involverat i är bl.a. Dyslexiveckan, som skedde i samarbete med
  Datero r.f. oktober 2022. Detta evenemang var inte planerat in i projektplanen, utan skedde spontant på
  Dateros begäran. Under denna vecka uppmärksammades läs- och skrivsvårigheter. Datero och vi i projektet
  hade en punkt vid Vasa stadsbibliotekets aula under två dagars tid, där Datero lyfte upp sina tjänster,
  medan vi från projektet lyfte bl.a. upp lättlästa böcker samt Celias-tjänster.
  Ett annat evenemang som projektet deltog i var Konstens natt, som skedde i augusti 2023. Det här var
  heller inte med i den ursprungliga planen, men vi bestämde oss för att delta i Konstens natt för att det
  fortsättningsvis fanns pengar över i projektbudgeten. Temat för våra evenemang i Konstens natt var poesi
  och vi hade sammanlagt tre stycken evenemang som skedde samtidigt. Det ena evenemanget var en
  poesiworkshop, där vem som helst fick komma och skapa sina egna dikter med hjälp av olika aktiviteter.
  Poesiworkshoppen hölls i Matilda-utrymmet vid Vasa stadsbibliotek och vi anställde en av bibliotekets
  sommararbetare, Lara Silander, att leda workshoppen. Det andra evenemanget var poesikaraoke som hölls
  i Essä-utrymmet vid Vasa stadsbibliotek. Det tredje evenemanget var en öppen scen där vem som helst fick
  komma och läsa upp sina egna dikter. Den öppna scenen hölls vid Vasa stadsbibliotekets aula och vi
  anställde Susanne Marins för att leda den öppna scenen. Poesievenemangen hade i sin helhet löpt på bra.
  Sammanlagt hade Vasa stadsbibliotek haft 2872 besökare under Konstens natt och en del av dessa hade
  deltagit i projektets poesievenemang.
  Andra spontana händelser var också då projektets koordinator Timmy Enberg presenterade projektets
  erfarenheter för Kuhmo bibliotek och för Luleå bibliotek. Det här skedde på förfrågan av kolleger från Vasa
  stadsbibliotek och de ville gärna att Enberg skulle presentera sina erfarenheter av projektet till dessa.
  Mötet med Kuhmo bibliotek skedde i februari 2023 och mötet med Luleå bibliotek skedde i juni 2023.
  Datainsamling
  Insamling av data har skett i olika etapper under projektets gång och på olika sätt. En regelbunden
  insamling av data har varit de rapporter som vi har fått in efter varje läsecirkeltillfälle. De
  samarbetspartners som har tagit del av projektets läsecirkelverksamhet har haft skyldighet att skicka in en
  rapport till oss efter varje tillfälle, där det bl.a. står hur många deltagare som har varit närvarande.
  Ett annat tillfälle där vi samlade in data till projektet var de enkäter som vi skickade till våra deltagare före
  årsskiftet. Den ena enkäten ställde frågor om läsecirklarna och den andra om e-materialserien. Utifrån
  svaren från dessa två enkäter samt de rapporter som vi hade fått in från läsecirkelverksamheten, påbörjade
  vi vår mellandokumentation av projektet. Detta skedde under mellandagarna i december-januari.
  En mera utförlig beskrivning av projektets mellandokumentation samt data från e-materialserien och
  läsecirklarna finns i skilda dokument.
  Från februari och framåt började projektet samla in data via intervjuer och en slutlig rapport med de
  personer som har varit med och medverkat i projektets evenemang på ett eller annat sätt (handledare,
  externa personer, bibliotekets personal osv.). Den slutliga rapporten som personerna svarade på handlade
  främst om hur de hade upplevt projektet i sin helhet och hur samarbetet hade fungerat, medan
  intervjuerna handlade främst om hur projektets erfarenheter kan integreras i bibliotekets ordinarie
  verksamhet.
  De personer som projektet intervjuade och/eller fick en slutlig rapport av under vårvinter 2023 var
  följande:
• Geir Byrkjeland, ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster. Höll de två första
  delarna av E-materialserien.
• Anneli Ketonen, läsecirkeldragare vid Gamla Vasa sjukhus.
• Mirva Sundqvist-Kekäläinen, Gamla Vasa sjukhus kontaktperson
• Sonja Haga-Erickson, Datero r.f.:s kontaktperson
• Anna-Lena Starck, Mielle r.f.:s kontaktperson
• Gunnel Kylkis, VIPS r.f.:s kontaktperson
• Anu Timonen, Noste-Flyt kontaktperson. Joni Moisio och Jaana Naulapää, två handledare vid
  Noste-Flyt, intervjuades.
  Intervjuerna har skett antingen fysiskt på plats eller via Teams. Rapportfrågorna skickades på förhand till
  dessa personer och skickades sedan tillbaka med ett svar till oss efter en tid. Det har även varit möjligt för
  personerna att skriva in sina egna tankar och åsikter i rapporten.
  Projektet skickade också en slutlig enkät till projektets deltagare under våren 2023. I den slutliga enkäten
  fick deltagaren kryssa i vilka evenemang i projektet hen har tagit del av. I enkäten förekom det också fem
  olika påståenden där deltagaren kunde välja ett nummer mellan 1 och 4, beroende på ifall deltagaren höll
  med påståendet eller inte. I enkäten förekom också en kategori ”Övriga kommentarer” där deltagaren hade
  möjlighet att skriva ner egna kommentarer.
  Till följande ges en allmän överblick av de svar som projektet har fått in från samarbetspartners och
  deltagare. För en mera detaljerad beskrivning av svaren, se bilagor som följer med dokumentationen.
  Läscirkelrapporter
  Projektet skapade tre åtskilda läsecirkelgrupper. Dessa grupper var hos Työpaja Komppis, Noste-Flyt och
  Gamla Vasa sjukhus. Työpaja Kommpis hade en egen läsecirkelverksamhet innan sitt samarbete med
  projektet, men projektet var involverad i deras läsecirkelverksamhet från september 2022 till maj 2023 och
  ordnade en s.k. bonusläsecirkel hos dem i juni, eftersom det fanns ett intresse för detta hos dem.
  Läsecirkelverksamheten med Gamla Vasa sjukhus höll på från september 2022 till mars 2023, varav det
  sista tillfället var ett virtuellt författarbesök. Läsecirkelverksamheten vid Noste-Flyt höll på från november
  2022 till maj 2023.
  Projektet har under läsecirklarnas gång, som har hållits en gång i månaden, fått in regelbundna rapporter
  från sina samarbetspartners där man bl.a. har skrivit hur många som har deltagit läsecirklarna.
  Samarbetspartnerna fick en färdig modell med frågor som de kunde utgå ifrån när de skrev sina rapporter,
  men dessa frågor fungerade enbart som stöd och var således frivilliga att använda sig av.
  De rapporter som projektet fick in efter varje läsecirkeltillfälle kunde variera stort i sitt innehåll. Vissa skrev
  väldigt utförligt vad gruppen har diskuterat om, hur många som var på plats, vilken bok som skulle läsas till
  nästa gång, medan andra skrev några meningar om hur många som var på plats samt kortfattat hur
  diskussionerna hade förlöpt under tillfället.
  Återkommande aspekter som dök upp i rapporterna var exempelvis deltagarantalet (varierade mellan 1-10
  stycken), att deltagarna hade fått tillräckligt med tid att läsa sina böcker och att böckerna anlände i tid till
  deltagarna. I vissa fall förekom det deltagare som inte hade läst boken, utan dessa deltagare kom till
  läsecirkeltillfället enbart för att lyssna. Ibland skrevs det också om att man under diskussionerna hade
  jämfört bokens berättelse med verkliga händelser som sker just nu i vårt samhälle.
  Den slutliga enkäten
  Den slutliga enkäten besvarades av deltagare från Työpaja Komppis, Noste-flyt, VIPS och Gamla Vasa
  sjukhus. Sammanlagt svarade 18 stycken deltagare enkäten (OBS! VIPS lämnade in ett enkätsvar, men de
  har svarat som grupp).
  Enkäten frågade först vilka evenemang som deltagarna hade tagit del av. I enkäten fanns det att välja
  mellan läsecirklar, e-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster”, poesiworkshop och författarbesök.
  Därefter lyftes det upp fem stycken påståenden, där deltagaren kunde välja ett nummer mellan 1 och 4,
  beroende på hur mycket deltagaren höll med påståendet. Nummer 1 innebar att deltagaren inte höll med
  påståendet alls, medan nummer 4 innebar att deltagaren höll med påståendet fullständigt. Påståendena
  som fanns med i enkäten var följande:

2023. Projektets evenemang som jag har deltagit i har varit intressanta.
2024. Som deltagare skulle jag ta del av projektets evenemang igen, ifall de ordnades på nytt.
2025. Informationen om projektets evenemang har varit tillräckliga (evenemangens innehåll, tidtabell
      osv.).
2026. Läsning har ökat i min vardag tack vare projektet.
2027. Min inställning till läsning har förbättrats tack vare de evenemang som jag har tagit del av.
      En spalt ”Övriga kommentarer” förekom i slutet av enkäten, där deltagaren fritt kunde skriva ner sina
      åsikter.
      Av de som har svarat på enkäten så har majoriteten (13 stycken) tagit del av projektets
      läsecirkelverksamhet. 4 stycken har deltagit i e-materialserien, 4 stycken i poesiworkshoppen samt 6
      stycken i författarbesöken. Det är viktigt att notera att två deltagare inte skrev ner i vilka evenemang de har
      tagit del av. Därför fick vi nödvändigtvis inte en helt korrekt bild av hur många deltagare som har tagit del
      av våra evenemang.
      Enkätens påståenden är uppbyggda så att de tre första påståendena lägger fokus på projektets evenemang,
      medan de två sista påståendena lägger fokus på läsningen i projektet. Det man kan konstatera utifrån
      enkätsvaren är att majoriteten av deltagarna har goda erfarenheter av projektets evenemang samt att
      infon om evenemangen har varit tillräckliga. De två sista påståendena har åsikterna varit blandade. Det är
      rätt så jämnt mellan svaren, där vissa håller med medan andra inte håller med.
      Några deltagare skrev också egna kommentarer i enkäten.
      Den slutliga rapporten från samarbetspartners
      Frågorna i den slutliga rapporten har varierat beroende på samarbetspartnernas roll och hur aktiva de har
      varit i projektet. Det förekom en fråga, som alla samarbetspartners och externa partners i projektet svarade
      på och denna fråga var:

• Hur har samarbetet med projektet fungerat? Exempelvis har kommunikationen mellan er och
  projektet fungerat bra?
  Alla parter har varit nöjda med samarbetet och bl.a. kommunikationen hade fungerat väl.
  Kommunikationen har också upplevts som snabb och lätt.
  Andra frågor som var gemensam till största delen av våra partners var:
• Fick ni i ett tidigt skede en klar bild över projektets syfte och har ni som samarbetspartner haft
  nytta av att delta i det här projektet?
• Fanns det något i samarbetet som inte fungerade och kunde varit bättre?
• Ifall ni i framtiden har möjlighet att samarbeta med oss i ett projekt, där läsning också är centralt,
  vad skulle ni vilja att det projektet erbjöd er?
  De som svarade på den första frågan så var alla överens om att de fick en klar bild över projektet i ett tidigt
  skede samt att de upplevde att de hade nytta av att delta i projektet.
  Största delen ansåg att samarbetet fungerade väl och kom därför inte på något som kunde ha förbättrats.
  En samarbetspartner skrev dock att de hade haft byte i sin personal under årets gång, vilket var utmanande
  inledningsvis då de nya kollegerna blev tvungna att lära sig vad de exempelvis skulle skriva i rapporterna
  som projektet ville ha. En annan samarbetspartner upplevde att det inte förekom några möjligheter att
  påverka tidsjusteringen.
  Den sista frågan, fråga 8, ville veta vad samarbetspartnerna önskade från ett projekt, ifall det ordnades ett
  motsvarande projekt i framtiden. En överblick av dessa svar beskrivs mera utförligt i avsnittet “Förslag till
  framtida projekt”.
  Övriga rapporter
  Vi fick en rapport från Anneli Ketonen som hade varit verksam i projektet. Hon hade haft som uppgift att
  vara läsecirkeldragare för deltagarna vid Gamla Vasa sjukhus. I hennes rapport förekom det frågor som var
  anpassade till hennes arbetsuppgift, men det förekom också likadana frågor som hade ställts till de övriga
  samarbetspartnerna. Likadana frågor var exempelvis hur samarbetet och kommunikationen har fungerat
  mellan Ketonen och projektet.
  Frågorna har försökt bl.a. ta reda på ifall arbetsmängden har varit tillräcklig, hur läsecirklarna har löpt på,
  ifall Ketonens önskemål har beaktats, vad skulle vara bra att tänka på ifall det igen uppstår en
  läscirkelverksamhet med den här gruppen i framtiden. En fråga berörde också det virtuella författarbesöket
  vid Gamla Vasa sjukhus och hur Ketonen upplevde detta evenemang.
  Samarbetet har fungerat väl utifrån rapportens svar. Läsecirklarna hade fungerat i det stora hela bra.
  Deltagarantalet vid läsecirkeltillfällena hade varit rätt få och diskussionerna hade varierat en del p.g.a.
  deltagarnas välmående. Inför en eventuell framtida läsecirkelverksamhet vid Gamla Vasa sjukhus vore det
  bra, enligt Ketonen, att ha virtuella läsecirkeltillfällen som alternativ, så att sjukhusets personalresurser inte
  belastas i allt för stor utsträckning (exempelvis övervakning av deltagarna).
  Intervjuer
  Vi intervjuade några personer under projektets gång. Timmy Enberg höll en intervju, medan Sari Kaunisto,
  som är ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster och har arbetat med projektet
  parallellt med sina ordinarie arbetsuppgifter, höll flera intervjuer. Kaunistos uppgift i projektet har varit att
  integrera projektets erfarenheter i bibliotekets ordinarie verksamhet.
  Geir Byrkjeland, som är ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster, var en av de som
  intervjuades. Byrkjeland var med och drog de två första tillfällena i den s.k. e-materialserien, vars syfte var
  att lyfta fram bibliotekets digitala tjänster. Vi intervjuade Byrkjeland två gånger. I den ena intervjun ville vi
  få reda på hur samarbetet hade fungerat mellan honom och projektet, medan i den andra intervjun ville vi
  få reda på hur hans erfarenheter av projektet kunde tillämpas i framtiden vid bibliotekets ordinarie
  verksamhet. Den andra intervjuns frågor blev dock rätt lik som den första intervjuns frågor.
  Enberg höll den första intervjun med Byrkjeland och frågade honom hur han upplevde att samarbetet
  mellan honom och projektet hade fungerat. Samarbetet hade fungerat väl, exempelvis med
  kommunikationen mellan Byrkjeland och projektet. Han upplevde också att projektet beaktade hans
  önskemål. Enberg frågade också hur Byrkjeland upplevde sin roll i evenemangen och ifall han tyckte att vi
  kunde ha lyft upp mera innehåll för våra deltagare. Han upplevde sig ha delvis en viktig roll, vilket berodde
  mycket på vilken grupp vi höll tillfället för. Byrkjeland upplevde dock att hans roll i evenemanget var tydlig
  redan från början. Något mera innehåll kom Byrkjeland inte på att vi kunde ha lyft upp vid evenemangen,
  men han funderade i efterhand på ifall de två första tillfällena i e-materialserien, som han drog, gick
  naturligt ihop med det tredje tillfället, där temat var källkritik. Byrkjeland tyckte också att uppgiften som
  han hade i projektet gick väl ihop med den ordinarie uppgift som han har vid biblioteket och att den
  erfarenhet han fick av att samarbeta med projektet säkert kan vara till nytta inför eventuella framtida
  projekt.
  Kaunisto höll den andra intervjun med Byrkjeland. I den fick vi reda på att Byrkjeland inte inledningsvis hade
  fått en helt klar bild av projektets syfte och inte heller vilka grupper han skulle föreläsa för. Det gjorde att
  han bl.a. hade en del svårigheter med att planera vilken rytm han skulle föreläsa under tillfällena samt hur
  han kunde beakta deltagarnas utmaningar inför evenemangen. Annars upplevde Byrkjeland att samarbetet
  hade löpt på bra utan desto större problem.
  Andra intervjuer som Kaunisto höll var bl.a. med Anneli Ketonen som drog läsecirklar vid Gamla Vasa sjukhus.
  Ketonen upplevde att samarbetet hade varit bra och nämnde att det förekom vissa utmaningar vid
  läsecirklarna p.g.a. deltagarnas välmående, men Ketonens långa erfarenhet av att leda läsecirklar var till nytta
  för lösa dessa utmaningar.
  Gamla Vasa sjukhus kontaktperson, Mirva Sundqvist-Kekäläinen, intervjuades också av Kaunisto. I intervjun
  framkom det att läsecirklarna hade varit en positiv erfarenhet för dem, men att deras begränsade
  personalresurser användes rätt mycket för de här tillfällena. Ett framtida samarbete med biblioteket vore
  välkommet, men då måste sjukhuset möjligheter till ett samarbete diskuteras och planeras noggrant.
  Kaunisto intervjuade också Anna-Lena Starck, som är handledare för “Työpaja Komppis” vid Mielle r.f. I
  intervjun nämndes det om att läsecirklarna hos dem hade fungerat väl, exempelvis att böckerna hade förts
  på plats till dem en tid innan läsecirkeltillfället. Työpaja Komppis hade haft en läsecirkelverksamhet redan
  innan samarbetet med projektet och det hade fungerat väldigt bra då bibliotekets personal engagerade sig i
  deras läsecirkeltillfällen.
  Vid intervjun med Jaana Naulapää och Joni Moisio, som var handledare vid Noste-Flyt, framkom det att
  läsecirkelverksamheten gav trevliga och omväxlande innehåll i deras verksamhet. Det var bra att läsecirklarna
  ordnades vid deras utrymmen samt att böckerna fördes till dem på plats, så att deras deltagare kunde med
  låg tröskel låna dem. Ett framtida samarbete är något som de såg positivt på, så länge det inte kostar något
  för Noste-Flyt att vara med i samarbetet.
  Resultat
  Det vad vårt projekt har resulterat i, utifrån det data och de evenemang som har ordnats, är bland annat
  att:
• Läsecirkelverksamhet har varit en trevlig aktivitet för deltagarna och lätt att verkställa i praktiken.
  Läsecirklarna bidrog också till att vissa deltagare förbättrade sin koncentration och även sina
  läsfärdigheter.
• Författarbesöken har uppskattats såväl av samarbetspartners som deras deltagare.
• Läsecirklarna och författarbesöken fick vissa deltagare att vilja börja läsa mera aktivt. Några
  deltagare började också använda bibliotekets tjänster mera aktivt efter dessa evenemang,
  exempelvis med att låna böcker.
• Erfarenheten från poesiworkshoppen som vi höll i februari 2023 hade varit till nytta då vi i projektet
  ordnade evenemang under Konstens natt i augusti 2023. Under Konstens natt ordnade vi bland
  annat en poesiworkshop för allmänheten och det hade varit en uppskattad aktivitet.
• Bibliotekets digitala tjänster var något som äldre deltagare uppskattade att få delta i. Det förekom
  deltagare som inte kände till hur man exempelvis lånade en e-bok eller en ljudbok. Vissa deltagare
  ville gärna ta del av ett liknande tillfälle i framtiden.
• Biblioteket borde också överväga att erbjuda sina tjänster genom att söka sig utanför sin
  organisation. Exempelvis till läsecirklarna förde vi böckerna på förhand till våra samarbetspartners.
  Det resulterade i att flera deltagarnare hade lägre tröskel att låna boken och delta till följande
  läsecirkeltillfälle, jämfört med om deltagarna hade varit tvungna gå till biblioteket och låna boken.
  Biblioteket har på så vis haft en möjlighet att nå ut och påverka individer som inte nödvändigtvis
  använder sig av bibliotekets tjänster.
  Läsecirklarna och författarbesöken är de två evenemang som gav mest utifrån bibliotekets synvinkel. Detta
  eftersom läsecirklarna var något som uppskattades av både våra samarbetspartners och deras deltagare
  samt att läsecirklarna också upplevdes som ett effektivt sätt att etablera kontakt med såväl
  samarbetspartnerna som deras deltagare. Dessutom var läsecirklarna lätta att ordna, då dessa väl sattes
  igång. Författarbesöken hade också uppskattats såväl av våra samarbetspartners som deras deltagare.
  Deltagarna hade på förhand möjlighet att lyfta fram sina önskemål på vilka författare de gärna ville träffa
  och det var också lätt att ordna ett slutet författarbesök enbart för projektets deltagare. Deltagarna hade
  också möjlighet att med låg tröskel diskutera med författaren under besöket.
  Övriga iakttagelser
  Projektets målgrupp har varit individer som riskerar marginalisering i samhället. Begreppet
  ”marginaliserad” har varit utmanade att definiera i jämna mellanrum, eftersom en fråga som ställdes i ett
  tidigt skede var att vem räknas som marginaliserad? På grund av det här, så fick projektet en rätt så
  varierande deltagarskara, som befann sig i olika skeden i livet. Vissa deltagare var väldigt tydligt
  marginaliserade, medan andra deltagare hade en viss risk för marginalisering, beroende på livssituation.
  Det som har varit utmanande från första början och som var en återkommande fråga under projektets gång
  var att hur kan vi locka de som inte är intresserade av läsning, att vilja börja läsa? Erfarenheter från
  projektets evenemang visar på att exempelvis författarbesöken har varit uppskattade av såväl
  samarbetspartners som deltagare. En av projektets samarbetspartners skrev i sin rapport att deltagarna
  blev mera ivriga att vilja läsa böcker efter ett författarbesök. Av den orsaken kan författarbesök vara en
  strategi att väcka intresse för läsning. En annan lyckad erfarenhet är de s.k. lättlästa böckerna som vissa
  deltagare har använt sig av vid läsecirklarna. Vissa deltagare har haft nytta av att läsa lättlästa böcker och
  gillade dessutom att läsa dem. Det förekom deltagare som inte hade läst en bok sedan skoltiden och fick nu
  lust att läsa mera.
  En annan iakttagelse som vi från projektet har lagt märke till är att de deltagare som har varit mest aktiva i
  projektets evenemang, är de som läser från förut. Det här har inte i sig varit något negativt, men det vore
  bra att fundera på hur man kan locka de mindre flitiga läsarna.
  Då man analyserar den slutliga enkäten är det bra att vara kritisk mot det svar vi har fått in från påstående
  fyra och fem. Påståendena frågar ifall läsning har ökat tack vare evenemangen och att min (deltagarens)
  inställning gentemot läsning har förbättrats tack vare evenemangen. En rätt stor del (10 stycken på
  påstående fyra respektive 7 stycken på påstående fem) av deltagarna befinner sig skala 1 och 2 i
  påståendena, alltså de håller inte med. Det här betyder inte per automatik att projektets evenemang inte
  skulle inverkat på de svaga läsarnas läsvanor, utan det kan snarare vara så att de deltagarna som har
  läsvana från förut, inte upplever att projektet har påverkat deras intresse för läsning.
  Övriga iakttagelser och reflektioner som har gjorts under projektets gång är bl.a. marknadsföringen och
  kostnader av evenemang. Projektet satsade rätt stora summor från sin budget på att marknadsföra de
  författarbesök som var öppna för allmänheten, såväl i traditionella medier som i sociala medier, men det
  dök upp rätt få åskådare till dessa evenemang. Det är givetvis svårt att på förhand veta hur många som
  dyker upp, men frågan är att ifall det är värt att satsa stora summor på marknadsföringen till ett öppet
  författarbesök, ifall det inte dyker upp många åskådare?
  Vi funderade också mera på våra erfarenheter från e-materialserien “Bibliotekets digitala tjänster”, där
  bibliotekets digitala tjänster lyftes upp i de två första tillfällena och källkritik i det tredje tillfället. Vi hade
  haft ett rätt så omfattande innehåll som lyftes upp i de två första tillfällena. Vi funderade på ifall det fanns
  en risk för att allt innehåll blev för mycket information för vissa av våra deltagare. Det fanns en del
  deltagare som dessutom inte var vana med tekniken och för dem kan det ha varit extra utmanande att
  samtidigt ta emot allt innehåll från tillfällena. För att undvika ett liknande scenario i framtiden, kunde det
  vara bra att på förhand fråga vad deltagarna skulle vara intresserade av att vilja veta mera om från
  bibliotekets digitala tjänster. Exempelvis var e-tidningarna något som intresserade vissa deltagare och en
  idé vore att lyfta upp mera av dessa i framtiden. En annan sak som vi också konstaterade i efterhand, var
  att e-materialserien som evenemang inte upplevdes som ett helt relevant tema för vårt projekt. Delar av ematerialserien gick väl ihop med vårt projekt (exempelvis med att lyfta fram e-böcker eller e-tidningar och
  att det fanns en förhoppning om att någon skulle bli inspirerad av att vilja läsa dessa), men i det stora hela
  skulle e-materialserien passat bättre in i ett annat projekt.
  En annan tanke utifrån de erfarenheter vi har fått från projektet är ifall biblioteket borde söka sig utanför
  sina egna ramar och etablera kontakt till föreningar eller organisationer ute i samhället? Vi har under
  projektets gång etablerat kontakt med grupper som inte är en del av biblioteket och understött bl.a. deras
  läsecirkelverksamhet. Vore det en idé att söka sig till andra liknande grupper i samhället och understöda
  exempelvis en läsecirkelverksamhet hos dem?
  Förslag till framtida projekt
  Utifrån de svar vi har fått in från våra samarbetspartners, så lyfts det upp ett förslag som kunde ingå i ett
  framtida projekt, nämligen att söka sig till andra målgrupper i samhället. En samarbetspartner skrev att de
  har invandrargrupper i sin verksamhet och dessa kunde vara bra att nå ut till i framtida projekt. En annan av
  våra samarbetspartners nämnde att barnrådgivningen, småbarnspedagogiken eller familjer där läsningen är
  svag, kunde vara potentiella målgrupper i framtida projekt och en idé vore att dessa kunde bli erbjudna
  stödjande tjänster inom läsning.
  Författarbesöken har varit en positiv erfarenhet för våra samarbetspartners samt deras deltagare. Ett
  förslag till framtida projekt kunde vara att ordna mera författarbesök, där en författare föreläser eller
  eventuellt håller en workshop. En sådan workshop kunde vara hur man skriver egen bok, för att hänvisa till
  ett av svaren vi fick från en av våra samarbetspartners. En fråga som kan vara värt att ställa är att ifall det
  vore bättre att ordna ett slutet författarbesök enbart för deltagarna i projektet, eller borde man satsa på
  ett författarbesök som är öppet för allmänheten? Det kan hända att deltagare i projektet har lägre tröskel
  för att delta i ett författarbesök, ifall det ordnas enbart för dem. Dessutom kan det också vara värt att satsa
  på ett författarbesök som är slutet till en enskild grupp av ekonomiska skäl, eftersom det tidigare nämndes
  (se “Övriga iakttagelser”) att vår erfarenhet i projektet visar på att marknadsföring av öppna författarbesök
  inte hade haft en önskvärd effekt.
  Litteraturkritik och att kunna välja rätt samt att få en presentation om nya författare var också ett annat
  önskemål från en av våra samarbetspartners. I ett framtida projekt kunde biblioteket exempelvis tipsa om
  nya författare till vissa specifika grupper, exempelvis pensionärer. Ifall den nya författaren väcker intresse,
  så kunde man ordna ett författarbesök åt den här gruppen.
  De lättlästa böckerna kunde synliggöras mera till grupper som har svårigheter att läsa eller som försöker
  lära sig de inhemska språken. Ifall ett motsvarande projekt planeras i framtiden, kunde exempelvis en
  aktivitet vara att ordna läsecirklar som lägger fokus på lättlästa böcker. Det här kunde vara ett ypperligt
  tillfälle för deltagare att förbättra sina läsvanor, läsfärdigheter, språkfärdigheter och intresse för läsning.
  Som tidigare nämndes så har läsecirklarna varit lätta att förverkliga utifrån den erfarenhet vi har från
  projektet och kräver inte nödvändigtvis mycket förberedelse av den som drar läsecirkelverksamheten. Av
  den orsaken är det bra att beakta läsecirklar som en aktivitet till framtida projekt. Ett exempel på en sådan
  läsecirkel kunde vara då personer med invandrarbakgrund försöker lära sig de inhemska språken.
  Biblioteket kunde på så vis exempelvis bidra till integreringen i samhället.
  En av våra samarbetspartners önskar att biblioteket även i framtiden kunde fortsätta understödja deras
  läsecirkelgrupp, exempelvis med fjärrlån. Lästips och vad som sker vid biblioteket var också något som vore
  önskvärt till ett eventuellt framtida projekt. Ett förslag till ett framtida projekt kunde vara att ordna en
  verksamhet hos en samarbetspartner, där det finns intresse för bibliotekets tjänster. Bibliotekets tjänster
  skulle komma till denna grupp, istället för att deltagarna söker sig till biblioteket. Biblioteket skulle på så vis
  kunna satsa på nya former av uppsökande verksamhet. Deltagare i en sådan verksamhet skulle eventuellt
  ha lättare för att börja använda sig av bibliotekets tjänster, eftersom exempelvis en erfarenhet från vårt
  projekt visar på att tröskeln för att deltagare ville delta i vår läsecirkelverksamhet sänktes, ifall böckerna på
  förhand fördes på plats till våra samarbetspartners.

Utopisamlingen utgick från tanken att grunda en samling manifest och pamfletter skapade av medborgare som kritiskt studerar sitt samhälles och sin direkta omgivnings funktioner. Samlingen byggs upp genom workshop-aktiviteter som arrangeras i biblioteken i Vasa och genomförs med hjälp av olika metoder: stadsvandring, modellbygge, stadsplanering med mera. Workshopens form, metod och ledarens expertis bestäms utgående från det ämne som deltagarna vill behandla. Verken blir skrivna av deltagare, gästskribenter och verkstadsledare och kan bland annat användas i senare publiktillfällen, politiska diskussioner, informationstillfällen som behandlar dessa frågor.

Sakineh Ghorbanzadeh koordinerade projektet och producerade slutprodukten, den första publikationen i Utopisamlingen: Energirättvisa – grundstenen för ett utopiskt samhälle? Vi valde temat Energirättvisa, och arrangerade tre workshops kring det. Deltagarna bearbetade temat med tre olika föreläsare och workshopledare, alla bidrog med frågor och insikter till publikationen.