Finlandssvenska biblioteksdagarna ordnades 15-17.5 i Mariehamn, med temat Demokrati och gemenskap. Vi var fyra personer som deltog från Korsholms bibliotek. Under dagarna fick vi ta del av bland annat föreläsningar om människomöten och samexistens på bibliotek, beredskap samt kulturens roll inom (högskole)utbildning. Vi deltog även i workshopar kring shared reading och beredskap, och författarna Jolin Slotte och Karin Erlandsson diskuterade kring att skriva lättläst. Under dagarna ordnades också flera biblioteksbesök: rundvandring på stadsbiblioteket i Mariehamn, och besök till Jomala bibliotek och Ytternäs skolbibliotek. Resans kulinariska höjdpunkt var middagen vid Smakbyn, där Michael Björklund berättade om insikter han fått från sitt yrkesliv.

I biblioteksdagarnas program fanns flera programpunkter som är värda att lyfta upp. Några av oss prövade på shared reading tillsammans med en utbildad ledare. Att tillsammans fundera på innehållet i en text var ett nytt intressant sätt att diskutera vad man läst. Tommi Laitios presentation om samexistens gav en bättre förståelse för hur man kan tänka kring olika användargrupper och deras olika, ibland motstridiga, förväntningar och behov. Diskussionen om att skriva lättläst påminde om vikten av tillgängliga medier för att alla ska kunna ta till sig information och litteratur, oberoende av begränsningar. Under biblioteksbesöken fick vi dels ta del av olika sätt att jobba med läsning och dels inspireras av de olika biblioteksutrymmena.

Dagarnas mångsidiga program gav oss många nya idéer att ta med hem till våra egna bibliotek. Det var också roligt och givande att få umgås med kollegor från andra bibliotek runtom i landet, och vi besöker gärna både Mariehamn och Finlandssvenska biblioteksdagarna igen!

Tina Back, Emilia Lall, Mikaela Lövdahl, Tove Miekk-oja

I februari kom Leena från Nurmo till på funktionärsutbyte vid Karleby stadsbibliotek, och hon rekommenderade verkligen att åka på utbyte. Jag kom då att tänka på det fina Apila-biblioteket i Seinäjoki, där jag visste att man gör ett högklassigt barn- och ungdomsbiblioteksarbete. Det gick smidigt att komma överens om utbytet och jag fick en plan för mitt ”utbytesprogram”.

Jag fick bekanta mig med Seinäjoki stadsbiblioteks arbete i två dagar, och måndagsmorgonen fick en fartfylld start när jag deltog i förskoleäventyret som leddes av Salla. I själva verket fungerade äventyret bra också för mig som vuxen, och samtidigt lärde jag känna bibliotekets funktioner och platser. Vi bekantade oss med olika avdelningar och till exempel med returautomaten. Slutligen lyssnade vi på sagan Öppna inte den här boken. Efter förskolebarnen kom två grupper med femteklassare, som jag fick göra en bildorientering med. Jag har använt liknande uppgifter också i mitt eget arbete, men jag hade inte tänkt på att kombinera dem på det här sättet. Jag testade sedan en liknande bildorientering i Karleby när skoleleverna gjorde många stadsutflykter under den sista skolveckan, bland annat till biblioteket. Bildorienteringen fungerar bra också med en större grupp.

Tillsammans med barn- och ungdomsavdelningens direktör Outi fick jag bekanta mig noggrannare med olika platser och hon berättade om barn- och ungdomsbiblioteksarbetet i Seinäjoki. Det finns mycket gemensamt i våra rutiner, men till exempel varierar det vilka årskurser som får boktips systematiskt. I Seinäjoki är det femmorna, i Karleby treorna. Mordmysteriet från biblioteket i Limingo har visat sig vara ett bra system som båda biblioteken använder med sjuorna.

Den andra dagen inledde jag med att bekanta mig med två bokbussar och bokbussverksamheten i allmänhet. Under dagen fick jag också veta mer om evenemangsverksamhet för vuxna, om Eepos-biblioteken och om tjänster för äldre. Frågesporter, filmkvällar, ett särskilt ungdomsrum, Tuuppari-tjänsten och en medarbetare med inriktning på digital rådgivning är tjänster som garanterat inte finns på alla bibliotek. Det var också intressant att se att andra rutiner för planeringen av arbetsskift och i synnerhet för planeringen av turerna inom kundbetjäningen.  

Apila-biblioteket var bekant för mig till exempel från utbildningsdagar, men det var trevligt att också besöka de andra utrymmena, såsom Jaaksi-salen och avdelningarna. På tisdag eftermiddag skulle jag kanske redan ha hittat rätt dörr till personalrummet, men då var det dags för en varm hemresa till Karleby.

Tusen tack till alla medarbetare på biblioteket i Seinäjoki för att jag fick komma och ta del av ert arbete!

AKEpampas presenterade Liboppi på biblioteksdagarna i Kuopio tillsammans med de andra AKE-biblioteken. AKEpampas hade gjort en presentationsvideo till mässan, där vi berättade om inloggningen till Liboppi och kursernas innehåll. Det var trevligt att se ett stort antal deltagare, både gamla och nya bekanta. Under biblioteksdagarna fick vi tips om nya sätt att utveckla bibliotekstjänsterna. Nätverkandet gav oss också nya idéer till höstens podcast-avsnitt.

Vi fick bekanta oss med Axiells nya mobilapp, Epressis verksamhet, det nationella E-biblioteket, Helmets projekt för att engagera kunderna i bedömningen av effektiviteten (”Asiakas mukaan vaikuttavuutta arvioimaan: Tarinallisen arvioinnin menetelmäopas kirjastoille”) och Celias nya app.

Vi kollade också in Nepsy-hörnan på biblioteket i Kuopio.

Temat för onsdagens föreläsning var välbefinnande och arbetshälsa. Taina Hintsa talade om belastande faktorer för personer i olika roller, hur belastningen kan lindras och hur individuella skillnader påverkar belastningsgraden. Ebsco berättade om många olika möjligheter att använda AI inom bibliotekstjänsterna.

Sommarvädret i Kuopio inspirerade oss att bekanta oss med staden också på kvällarna. Sammanlagt promenerade vi över 40 kilometer. Savolax bjöd på en avspänd och varm stämning. Någon kalakukko åt vi inte den här gången, men nog olika sorters glass längs stränderna i Kuopio.

Bandinspelningens längd: 24 min

Anteckningar i transkriberingen

André:                       Talare

Pamela:                     Talare

Katarina:                    Talare

or-                                             ordet blir avbrutet

(ord)                                          en osäker samtalsperiod eller en talare vars identifiering är

osäker

(-)                                             ett ord som inte kunde urskiljas

(–)                                            flera ord som inte kunde urskiljas

[10 s paus]                                 en paus i tal på minst 10 sekunder

, . ? :                                          skiljetecken enligt skrivregler eller en paus i tal på under

10 sekunder


[Musik 00:00:00 – 00:00:11]

André: Hej och välkomna här nu då till Flytande podden. Vi är tre personer här i dag med något sorts gemensamt intresse kanske vi kan säga, det är bibliotek, litteratur och seniorer och så då någon form av kombination av de här tre ingredienserna. Vem är det vi har med oss i dag? Vill ni presentera er.

Pamela: Hej, jag heter Pamela Eklund och är bibliotekarie i Pedersöre kommunbibliotek och det stämmer riktigt bra som du sa.

André: Ja bra, vi är ännu mer på den rätta röda tråden. Vem annan har vi med oss?

Katarina: Hej jag heter Katarina Barkar, jag kommer också från eller jobbar i Pedersöre med bland annat ett projekt som har arbetsnamnet Seniorprojektet.

André: Precis, kanske inte jag sa vem jag är. Jag är André Storfors och jag jobbar för Vasa stadsbibliotek och ansvarar där för anstaltsbiblioteksservicen, med bland annat då seniorer. Välkomna ska ni vara.

Pamela: Tack.

Katarina: Tack.

André: Det är så där att jag har hört att ni har haft ett projekt på gång och det rör escape rooms. Ett escape room stämmer det här ryktet att ni har haft något sådant på gång?

Katarina: Det stämmer nog ganska bra det här alltså vi har det på gång, det är under tillverkning. Allting började egentligen 2018 då jag och en kollega var på AKEpampas fortbildning i Vasa i Vasa stadsbibliotek. Då var det en fortbildning om escape room och det här tyckte vi var så jätteroligt och inspirerande så vi gjorde ett escape room som vi bjuder ut åt årskurs sju. Det handlar då om språken i världen och det här kommer de och spelar varje vår i princip. Nu har det gått några år sedan vi fick det klart och tack vare det här nya projektet så har vi fått nya pengar och nu ville vi göra ett escape room åt äldre vuxna eller seniorer.

André: Jaha.

Pamela: Ja, för det var så att alltså i fjol 2023 på hösten, visst var det då du började Katarina med det här projektet som då officiellt heter Bibliotekstjänster för äldre vuxna men vi kallar det Seniorprojektet som arbetsnamn. Visst började du i höstas med att kartlägga och lite.

Katarina: Ja.

André: Ja så det är ändå ganska nytt det där projektet. Hur långt har ni kommit nu då?

Katarina: Så mycket kan jag avslöja i varje fall att arbetsnamnet är förbjudna böcker. Det behandlar olika mänskliga rättigheter, censur, yttrandefriheter. Tanken är då att man med hjälp av olika klurigheter, lösa gåtor och hitta ledtrådar ska komma fram i ett spel som sker helt och hållet i vårt bibliotek.

André: Jag kanske tog det lite för givet här nu att folk som lyssnar vet vad escape rooms är. På något sätt så sitter vi alla tre här nu i ett escape room vi har fått var sin mikrofon framför oss och vi ska prata tills vi blir utsläppta (skrattar). Men behöver det här escape room någon sorts förklaring.

Pamela: Katarina du spelar ju jättemycket brädspel och har varit på många flera av de där, så du kan ju berätta lite vad escape room är.

Katarina: Kort sagt så kan man säga att ett escape room börjar som ett rymningsspel där du under tidspress ska klura ut olika saker för att komma ut ur rummet. Men om vi tar det i bredare bemärkelse så är det just det här att du ska söka svar på en uppgift som du inte riktigt vet vad det är med hjälp av det kan vara gåtor, du hittar ledtrådar lite här och där och så till sist så förstår du nog att okej bra nu har jag klarat av det här. Escape room i dag finns både såna där fysiska escape room, det kan vara ett brädspel, du kan göra det på nätet och det finns liksom många olika varianter.

Pamela: Just det här som jag tror ni har haft i Vasa och som man kanske förr automatiskt tänkte var escape room var ju då att man blir inlåst i ett utrymme och då måste ta sig ut. Men Katarina vi kan väl lova att de kanske inte blir inlåsta.

Katarina: Inga personer i varje fall kommer att bli inlåsta i vårt escape room.

André: Jaha okej eller vad, hur ska det då gå till riktigt. Eller ni är lite hemlighetsfulla.

Katarina: Ja.

André: Ja.

Katarina: Nej men vi kan säga som så att om en grupp kommer in och vill spela ett escape room så börjar vi med till se på en introduktionsfilm. Efter de har sett den där filmen så kommer de att få en box, en låst box och lite material. Sedan ska det helt på egen hand gå vidare, klura ut hur ska de göra till att hitta en kod som passar just till den här boxen. När de har gjort det så kommer de att märka att inne i den här boxen finns en hel del saker som de kanske inte riktigt vet vad de ska göra med just nu, men så småningom så klarnar det hela.

André: Ja, så det är en sorts problemlösning kan man säga det här då vad det rör sig om.

Katarina: Absolut ja. Vi använder både vanliga sifferlås och så finns det också bokstavslås som man kan ha för att få fram olika saker och för att göra det lite roligare, det finns också väderstreckslås som man kan använda sig utav.

André: Oj oj, det gäller nog verkligen att vara kreativ och finurlig för att komma på allt det här. Hur har ni riktigt gått till väga då för att komma på alla de här idéerna?

Katarina: För det första behöver man ha ett genuint intresse för escape room. Sedan är det nog bra om du har spelat en hel del escape room spel, vanliga spel, tycker om klurigheter för det går ju ut på att du ska lösa olika klurigheter. Vi har inför det här nya escape rummet som vi håller på med, vi har tittat på nätet ganska mycket, vi har också läst en hel del handböcker om escape room och så förstås egen erfarenhet.

André: Har ni varit på några studiebesök för att få inspiration till det här och blivit inlåsta någonstans eller hur har ni laddat?

Katarina: Vi har inte varit från jobbet på något studiebesök utan det har vi nog gjort på egen tid.

André: Jaha. Har det hela tiden varit klart så där under projektets gång att det ska vara ett sådant hänt mer som en sådan här mystery box eller hur har det gått.

Pamela: Ja det var ju så, det står just i den här projektansökan så vi ville ju just seniorerna det är en stor grupp de här äldre vuxna, det är väldigt varierande grupp. Vi har från bibliotekets sida kanske varit lite passiva gentemot den här gruppen och nu vill vi mera ta så där ett aktivt grepp och försöka få något som roligt. Så vi tänkte just att de får det här användarutbildningen för det är ju inte bara roligt och det här underhållande utan det här är också meningen att det ska vara som det här pedagogiskt uppbyggt att hur använder man bibliotekets tjänster, men att få det som paketerat så det är mer ett tilltalande format då som att man kan bjuda in grupper och marknadsföra det på ett roligt sätt, så det är nog det där målet med det.

André: Jo jo, så det finns en sorts nytta med det här också.

Pamela: Det är nog en tanke bakom, Katarina du kan lite kanske berätta om (skrattar) –

André: Utan att säga för mycket.

Pamela: Ja, hur var det (-)[10:07] eller hur det går eller hur tanken är bakom.

Katarina: Pamela avslöjar nog lite här. Alltså, de kommer att behöva lära sig eller behöva använda en utlåningsautomat, de kommer att behöva veta vilka tjänster man kan hitta på nätet när man liksom kollar, det gäller biblioteken och här i vårt område är Fredrikabiblioteken.

[Musik 10:35 – 11:01]

André: Har ni använt er av några sorts testgrupper hittills eller?

Katarina: Vi har inte kommit så långt ännu inte.

André: Nej.

Katarina: Men planen är att vi i juni kommer liksom att testa spelet på olika grupper för att se om det är någonting vi behöver justera.

André: Ja, men då börjar vi närma oss det är inte (-)[11:22] dit.

Pamela: Nej. Sedan på hösten så har vi faktiskt en grupp som är villig att testa som första personer det här spelet. Så vi har som en plan framåt.

André: Ni har frivilliga provkaniner på ingång.

Pamela: Ja, vi har både de här som ett testpiloterna, men så har vi sedan också då det är klart de som för första gången är specialinbjudna för att testa det på riktigt. Sedan efter det så då är ju meningen att, alltså det här ju tänkt då till exempel föreningar och olika hobbygrupper eller andra grupper som skulle vilja göra någonting vid biblioteket men ändå inte riktigt vet vad. Jag vet ju att ni i Vasa som till och med har att ni marknadsför att ni tar mot grupper på biblioteket. Vi har inte haft så aktivt här, varje grupp som har tagit kontakt har ju fått rundvandring men nu vill vi som mera för att vi tycker att vi har varit kanske lite osynlig i den där, vi vet att många föreningar och pensionärsföreningar och andra föreningar har det här inbjudna gäster eller att de kan fara någonstans, men de har kanske inte hittat riktigt till biblioteken. Så där vill vi ge en service som är då som ett paket de komma hit, de kan få de spelar escape room, vi kan bjuda på kaffe och vi kan berätta något annat också att det blir som ja, att de kan komma. Det här har vi lite fått nosa på nu i och med att Marthaföreningarna har börjat fråga efter några tjänster av oss, så det har varit jätteroligt.

André: Okej ja, men det där kan nog hjälpa till att lätta upp stämningen, eller inte för att det nu skulle vara någon dålig stämning annars heller men att det kan vara närmare till skratt och en sådan uppsluppen stämning när man har gjort det här tillsammans och sedan få prata genom runt kring kaffet och så där så kan det bli en positiv helhetskänsla för en grupp kan jag tänka mig.

Pamela: Ja, det var ganska roligt, vi hörde här sedan då de kommer grupperna just till exempel sjuorna som var nu då, vi hör ju inte ofta efteråt vad de tyckte om det där, men de hade en undersökning eller en enkät i det här högstadiet om vad de mindes bäst från året och då kom det fram att de tyckte de mindes att de var till det här biblioteket och spelade escape room. Så det tyckte vi var jättebra feedback.

André: Ja, men det är väl bra betyg. Sjuorna kan vara en svårflörtad kategori så det är bra betyg.

Pamela: Ja.

André: Ni pratade om det här finansiering här också, har det varit svårt eller har det varit krävande att få till?

Pamela: Nej vi fick ju faktiskt från regionförvaltningsverket fick vi 18 000 euro för hela det här projektet, så det är ju inte bara escape room, men i dag så var ju huvudsaken att vi pratade om escape room, men vi kollar igenom allt det här vårt seniorarbete, så på samma gång.

Katarina: När man funderar på ekonomi och escape room så är det nog väldigt viktigt att man har lagt eller får pengar för materialkostnader, för man liksom kan inte göra ett roligt och fint escape room om inte man har budgeterade medel för det.

André: Ja det är väl lite så där tristare sidorna av allt när man måste börja prata pengar, men det är ju realiteten onekligen. Men om man helst skulle bortse från ekonomin och så, finns det några vidare funderingar kring att utveckla det här ytterligare sedan då eller är det för tidigt att se så långt framåt nu?

Pamela: Åtminstone så, nu vet jag inte riktigt vad du syftar på men jag tänker ju att vi vill som vi sa som marknadsföra det här på ett bra sätt och det kräver också att få en bra marknadsföring som kan kräva lite resurser nog. Då en sak som vi som, ett litet sidospår men som vi börjar fundera här också i Pedersöre det här kulturturism att det är en sak som de här kommunerna skulle kunna mer satsa på också då gentemot seniorer att man kan ha alltså paketera ihop ett paket som de då kan i vår kommuner göra olika saker. Vi har ju många olika, vi har museer och vi har bibliotek, vi har konstutställningar, vi har escape room på kommande så att man skulle kunna välja då och ha en halv dags utfärd och just det här kulturturism det låter jätteroligt, det skulle vi vilja göra.

André: Nog gör det ju onekligen det.

[Musik 17:15 – 11:17:35]

André: Har du Katarina några liknande funderingar om det här med kulturturismen?

Katarina: Jag måste säga det här har jag faktiskt inte hunnit fundera riktigt mycket på den här saken ännu inte.

André: Nej jag vet inte, jag försöker tänka här vad vi nu egentligen har att erbjuda här i Vasa också. Det är ju det vanliga och det enkla är ju det här bara att ha någon sorts högläsning för äldre och så, vi har nu försöker få fram en pool av frivilliga läsare här som ska läsa åt äldre och sådana som vill komma och lyssna på högläsning men.

Pamela: Jag tänker om man tänker på det här med escape room jag tänker att ert bibliotek är också perfekt för ett escape room. För just att man använder hela biblioteket för de här escape room konceptet för användarutbildning. Jag är säker på att det skulle få lyckats vid ert också. Så ni får nog härma oss (skrattar).

André: Ja (–)[18:49] ska få vandra runt här i lokalerna. Ja ni har inte tagit copy right ännu.

Pamela: Nej vi har inte det, vi som sagt fick ju idén från er.

André: Ja.

Pamela: Ja, så nu kan vi ge tillbaka (skrattar).

André: Men kanske vi måste komma på ett studiebesök härifrån också.

Pamela: Jo, ni är välkomna.

André: Och gå genom ert escape room.

Katarina: Ja ni är jättevälkomna då sedan i höst när vi har liksom riktigt kommit igång ordentligt. Så kan ni komma och spela så får vi se hur ni klarar er.

André: Ja men det kändes ändå lite så där lugnande det här att ni lovade att man inte kan bli inlåst (skrattar).

Pamela: Vi bjuder nog på kaffe, choklad och te också (skrattar).

André: Just det oj oj.

Pamela: Det kan vi lova.

André: Ja men det får nog, det räcker långt.

Pamela: Nej men om vi tänker så här i alla fall avslutningsvis så är det nog att det pratas så mycket nu om litteratur och hälsa och kultur och hälsa och välmående och seniorer och vi vet ju att seniorerna bli friskare och friskare och fler och fler. Så de ska ju fylla sin dag med något innehåll och vi kan då bidra till någonting som kanske har varit som från vår sida i alla fall här i Pedersöre lite som, ja lite passivt att nu blir det mera aktivt och vi har resurser till att göra det här och vi har som, ja.

André: Ja men absolut.

Pamela: Att vi omfördelar lite resurserna för att satsa på det här, för vi har satsat jättemycket på barn och ungdomar och men nu fortsätta med uppåt i åldrarna med det här seniorer och äldre vuxna.

André: Absolut det är ju ändå en så pass, det är en väldigt stor grupp seniorerna just nu och det skulle vara dumt att förbise det.

Pamela: Ja och just med det här läskunnighetsstrategin som nu är på gång och alltså läskunnighet och läslust upp i åldrarna att det och vi vet ju själva vi som har det här intresset för litteratur och kultur hur viktigt det är för välmåendet, så att ännu flera enligt sina förutsättningar det finns ju olika sorters media så det här och just att kunna använda bibliotek och att biblioteket är som ett vardagsrum för allihopa och att man kan komma hit och bara vara. Att flera skulle hitta hit. Det är många som har så bråttom i arbetslivet så man vet ju själv att det här läsa böcker och sånt kanske inte alltid hinns med, men sen så kan man hitta tillbaka till biblioteket då man blir äldre och har lite mera tid över.

André: Ja. Vad har du Katarina någonting som du vill avrunda med här, innan vi lägger lapp på luckan.

Katarina: Jag kan väl bara önska och hoppas och tro att de då som hittar hit till biblioteket och sedan ska ha med sig då glädje och leklust och spelglädje och leklust och glimten i ögat.

André: Det låter fint. Jag tror att vi får avrunda så här härifrån Flytande podden och tacka för oss. Så tack för att ni vara med.

Katarina: Tack.

Pamela: Tack det var jätteroligt att få vara med, tack så mycket.

André: Hejdå.

Katarina: Hejdå.

Pamela: Hejdå.

[Musik 22:51 – 23:18]

Året har gått väldigt fort och vi har hunnit producera nytt lånematerial, uppleva nya möten med biblioteksanställda och göra många ändringar också i AKEpampas-teamets verksamhet. Vår nyaste lånelåda är Spellådan. I den finns olika grupp- och brädspel för barn och ungdomar, en Ipad, hörlurar och VR-glasögon. Lånetiden är en månad. Vår välanvända och omtyckta Magic Carpet blir slutligen pensionerad i slutet av året. Den kan ännu reserveras från september till slutet av året. Våren fortsätter med biblioteksbesök och i maj åker vi till Alajärvi, Alavo, Kuortane, Lappo och Östermark.

En utbildning om förebyggande personsäkerhet och hantering av hotfulla situationer ordnas torsdagen den 30 maj kl. 8.30–16.00 på kulturcentret Vanha Paukku i Lappo. Utbildare är Tero Ålander från Mielenrauha Oy. Utbildningen är godkänd av Trafi och ger ett yrkeskompetensintyg som gäller i fem år. Intyget betalas separat av varje bibliotek. Anmäl dig här senast den 22 maj.

Digitaliseringsgruppens sista träff hålls den 31 maj. Henri Vuorenmaa och Virpi Kortesniemi presenterar då det digitala stödet på biblioteken i Seinäjoki.

Vi deltar i VAKE- och AKE-koordinatorernas gemensamma utvecklingsdagar i Rovaniemi den 18–19 april. Där får vi bekanta oss närmare med varandra och våra arbetsformer. Vi får också höra Oona Tikanoja berätta om hur man kan förutspå framtiden. Om du deltar i biblioteksdagarna i Kuopio den 4–5 juni, kom och hälsa på oss i AKE:s gemensamma monter! Årets studieresa görs i enlighet med ungdomstemat till Hip Hop-biblioteket i Jyväskylä den 5 september. Resan tar en dag; bussen startar från Karleby och plockar sedan upp deltagare i Vasa och Seinäjoki. Anmälan pågår nu här och vi tar emot anmälningar fram till slutet av juni. Lyssna på våra senaste podcast-avsnitt här.

AKEpampas önskar alla en riktigt skön sommar! Om det är lugnt på biblioteket under sommaren kan du göra några kurser på Liboppi eller lyssna på vår podcast!

Du kan låna spellådan för att ordna spelevenemang i biblioteket. Lådas lånetid är en månad.

SPELLÅDAN innehåller:

Exploding Kittens

Survivors of Hellapagos

Huojuva demokratia

Unstabile Unicorns

Dixit

VR-lasit Meta Quest 2

Ipad

Hörlurar Blackshark v2 X

Jag deltog i funktionärutbyte på Vasa stadsbibliotek den 21–22 mars 2024. Jag ville åka på utbyte just till Vasa, eftersom verksamheten på regionens största bibliotek intresserade mig i allmänhet och dessutom ville jag bekanta mig med fängelsebiblioteket. Jag fick möjlighet att besöka fängelset och det var mycket intressant. Den ansvariga handledaren berättade gärna om bibliotekets verksamhet och också om fängelset i övrigt. Jag blev ändå förvånad över hur lite material det fanns. Jag funderade på om biblioteken i regionen kunde ordna någon form av bokinsamlingskampanj till förmån för fängelset. I bokbytarhyllan finns ibland helt nya verk, som kunde doneras till fängelset. Dessutom skulle man få ihop en fin mängd böcker om varje bibliotek kunde donera en ny bok enligt fängelsets önskemål.

Utöver fängelset fick jag besöka serviceboendet Brändös Pärla, där biblioteket har en cirkulerande samling, liksom vid många andra motsvarande enheter. Jag åkte också en tur med bokbussen, bland annat till hållplatsen vid Gamla Vasa sjukhus. Under utbytesdagarna hann jag också bekanta mig med Armas-festivalen, följa med boktips, föra många intressanta samtal med personalen och ta del av projektpresentationer. Jag tycker funktionärsutbytet var mycket lyckat och trevligt på alla sätt och vis. Jag fick se och uppleva mycket nytt och fick lite variation i mitt eget arbete och mina tankar.

Sini

Du kan hitta podden här https://open.spotify.com/show/6uA8MjJloMa8UzP42begbZ

Bandinspelningens längd: 41 min

Anteckningar i transkriberingen

Presentatör:                                Presentatör

Talare:                       Paula

                                                 Emilia

                                                 Anna

or-                                             ordet blir avbrutet

(ord)                                          en osäker samtalsperiod eller en talare vars identifiering är

osäker

(-)                                             ett ord som inte kunde urskiljas

(–)                                            flera ord som inte kunde urskiljas

[10 s paus]                                 en paus i tal på minst 10 sekunder

, . ? :                                          skiljetecken enligt skrivregler eller en paus i tal på under

10 sekunder


[Musik 00:00:00 – 00:00:16]

Presentatör: Välkommen till den (flytande) [00:17] podden.

Paula: Vi har träffats här nu, vi är tre personer som ska diskutera kommunens gemensamma E-bibliotek i dag och jag heter Paula Roselius och jobbar på Kyrkslätts bibliotek och är med i den här svenska urvalsgruppen.

Emilia: Jag heter Emilia (Lall) [00:39] och jag jobbar på (-) bibliotek och jag är också med i svenska urvalsgruppen.

Anna: Och jag heter Anna Tuomikoski, jag jobbar här i nationalbibliotekets E-bibliotek som informationsspecialist.

Paula: Vill du, Anna, berätta om vad E-Bibliotek i praktiken går ut på?

Anna: Ja, jag kan ju försöka att – Så E-biblioteket är en tjänst som de formuleras i samarbete mellan nationalbiblioteket och kommunerna, eller kommunernas allmänna biblioteken, och det här för att erbjuda digitalt material för kommuninvånarna

Anna: Och det ska bli E-böcker och ljudböcker på finska och svenska och, också på engelska och inhemska digitala tidskrifter. I början använder man de här tjänsten E-biblioteks mobilapp och vi öppnar inom en månad. Alltså 23 april. Jag tror att det är det här, om man säger det helt kort men vad betyder det för er  Paula det vill jag –

Paula: Nå, jag vet att i alla fall här i Kyrkslätt så är vi är glada över att det ska bli en sån här enhetlig, ett enhetligt e-bibliotek för hela landet eftersom det betyder att man behöver inte själv, liksom, köpa, hela den här uppköpet och förhandla priser och så vidare utan det här sköts centralt, vilket betyder att man kommer liksom lättare undan på ett sätt och sedan förstås det också att att det blir en sådan här jämlikhetsfråga att oberoende av kommunens ekonomi så har invånarna samma E-samling till sitt förfogande.

Paula: Och så här personligen tänker jag att, jag till exempel själv är jag väldigt nyfiken på vilka engelska böcker som kommer för vi har inte haft det exempel i Kyrkslätt overdrive, så att vi har inte haft nästan något engelskt material alls så det ser jag själv fram emot, helt som biblioteksanvändare.

Anna: Vad tycker du Emilia?

Emilia: Jo, också det att E-tidningar kommer, att man med en och samma inloggning då kan komma åt både e-böcker och ljudböcker, och e-tidningar. Så det är nog en positiv förändring.

Anna: Vad betyder det här E-biblioteksappen? Vad tycker ni? Alltså att allt material ska bli på det här samma. Samma App. Är det viktigt här eller?

Emilia: Det ska bli intressant att se själva den där appen när man inte alls, alls vet hur den kommer att se ut eller fungera ännu, men att det är klart att den, det är alltid en fördel om man får allting, allting från samma ställe och genom att öppna ett program bara.

Paula: Ja, jag tänker själv också att det på något sätt så som världen funkar nu särskilt med yngre användare, så det att man har en app. Allt är så där enkelt. Så det där, jag tänker att det är nog positivt. Ju enklare att använda så desto bättre. Sedan tänkte jag först – Säg.

Anna: Ja, okej, jag bara tänkte på att om man tänker på biblioteksanvändare det är ganska, kanske ganska viktigt, därför att det har varit ganska svårt att, att, att hitta allt material därför att tidningar har varit på en tjänst och, och, E-böcker, inhemska E-böcker på en annan så det var en av de orsaker för vilka vi börjar att bygga den här tjänsten.

Paula: Ja, förstås, biblio-användarna dem är vana vid appen. Liksom att ha en app att använda. Och sedan när jag tänker liksom så här på biblioteksanvändarna, och vad som kommer att ändras, så det som nu kommer att bli en ännu en annorlunda grej för just biblio-användarna, så det är ju det att nu, i den här gemensamma, i det gemensamma E-biblioteket har vi sådana licensmodeller, det vill säga det finns inte hur många licenser som helst att använda samtidigt utan de här köps in och då kan det bli så att du måste reservera en bok, att den inte finns tillgänglig just då när du vill ha den. Att det här tänker jag, också att det finns restriktioner, på lånen. Hittills har det ju varit så att alla har bestämt lite själv, biblioteken, att hur många böcker får man ha per vecka eller per månad. Men att nu blir det då så att det blir max fem lån på en gång och max fem reservationer.

Och sedan en två veckors lånetid på det där materialet, men att det här är nu vad vi startar med och så får vi se i framtiden, hur det fungerar och vad det kommer jag för feedback till exempel.

Anna: Ja, det är en ganska stor ändring för svenskspråkiga biblioteksanvändare därför att de är vana vid den här modellen, det här accessmodellen. Alltså att du har en samling och du får alltid någonting. Du måste inte stå på kö och så, så vidare, men det är jättesvårt att när man har hela landet här, att betjäna så det är jättesvårt att ha den här access modellen därför att det som händer är att alla bibliotekspengar går till bara några artiklar eller, men man måste alltid ha någon slags restriktion där. Alltså det är, det, det egentligen, det är pengar eller, eller så att det blir en, en, en, en viss nummer av kopior som du kan låna. Men jag förstår att det är ganska stor ändring.

Paula: Sen är det förstås det att att sen beror den fortsatta E-boksamlingen till exempel då på svenska också på det att hur många svenska användare som hittar den här och vad användningsgraden blir. Att ju fler som använder det desto, liksom, större del av budgeten kan de få. Att just nu är det sju procent som det är i år och också nästa år. Men att Anna du sa att nu har ganska många bibliotek, komma att komma med nu, redan i april var det 85 procent som det var, av kommunerna som är med.

Anna: Ja, eller 85 procent av Finlands invånare, alltså vi beräknar de här invånare alltid därför att det här priset är per invånare också så det är det viktigaste numret. Och det är 85 procent när vi börjar och vi är hemskt glada över det här. Alltså att vi tycker att vi ska ha en bra start med det här och förstås hoppas vi att det blir mest av de svenskspråkiga kommunerna också. Det är just som du sa att ju mer att det finns svenskspråkiga användare desto bättre är situationen för dem också.

Anna: Vad tycker ni, vad tycker ni alltså om ni måste försöka att förklara för något att varför skulle ditt bibliotek följa med, kan ni säga någonting eller hur tänker ni att ni skulle förklara?

Emilia: Jag har lite svårt att svara på det för jag har inte riktigt, på det sättet, jobbar med sånt att jag liksom kan föra fram och påverka på något så att om du kanske, Anna vill ha något bra förslag eller orsaker där.

Anna: Nå, jag tycker ju att, att, att det blir lättare just som Paula sa att vi tar hand om det här anskaffningar som är ganska ganska tunga att, att, att göra. Behöver mycket tid och så vidare också tycker vi att den här appen, att allt det här teknologi är våra teknologi, alltså vad vi har byggt det här e-biblioteksapp och det är ganska viktigt också att – Och det är jättedyrt att göra, göra någonting sådant, och det är någonting som en kommun kan inte ensam göra men förstås förstår jag att att om ni måste tänka på det här, det här samlingar, alltså att svenskspråkig samlingen bara 20 procent, det är det av de här total samling så är det ganska kanske ganska svårt att säga.

Anna: Men vi vet ju också att att när man tittar på det har bibliotekssamlingar, det finns nånting sånt 90 procent av den här samlingen har blivit lånats. 10 eller mera gånger per år, så det är kanske så att att även om man har en stor samling, man använder bara en liten del av den. Så det kan vara ganska bra, situationen kan vara ganska bra i alla fall även om den här modellen ändras.

Paula: Ja, det här betyder nog också det att vi har verkligen sådär ett jobb nu att försöka hitta de böcker som människor vill läsa, alltså jag tänker just nu till exempel i den svenska gruppen där vi har en ganska liten budget, och det har vi diskuterar nog just de riktlinjerna för vad vi prioriterar och det som jag tänker själv att är ett plus nu med den här, också för de svenskspråkiga, är det att vi får det finlandssvenska materialet och liksom de finlandssvenska förlagen är med på det här.

Paula: Att det är ju nog en jätte liksom viktig sak för i biblio fanns det ännu inte någon – Jättefå finlandssvenska författare, kanske sådana som kommer ut just på svenska förlag. Så att det tänker jag att det är ett stort plus men att sen förstås det att när man tänker sedan att vi har den finlandssvenska utgivningen, sen har vi den svenska bokmarknaden som är enorm. Och sedan har vi ännu all översatt litteratur till svenska. Så det där – Och sedan alla barn och vuxna, fakta och fiktion, så att det är nog, det bara liksom myllrar i skallen när man försöker tänka så där att, hur man ska liksom just få en bra samling, men så att den liksom är mångsidig och betjänar liksom många olika användare inte bara en viss prototyp av biblioteksanvändare.

[Musik 14:01 – 14:26]

Emilia: Jo, det är nog absolut så att det är många, många användningsområden som ska täckas med en ganska liten budget för den svenska litteraturen.

Anna: Ja, men, och vi har den här samlingsgrupp som har skrivit nu samlingspolicy för E-biblioteket och det är kanske ganska viktigt att att säga ut det här att det har skrivit att det är en användssamling eller hur säger man på svenska? att (-) [15:02] Att vi, alltså att vi försöker att bygga någonting som är mycket används och vi även, vi även satt en, hur säger man (-) [15:20]

Paula: En målsättning.

Anna: En målsättning att det ska bli 65 procent, ska bli använt hela tiden av den här samlingen.

Emilia: Att det alltid ska vara utlånat 65 procent.

Anna: Just. Alltså att det är kanske en liten annorlunda samling än den de har i bibliotek, i fysiska biblioteken så jag tycker att det är ganska viktigt att, också att komma ihåg att  målsättningen är lite annorlunda

Paula: Absolut och sedan är det ju också det att vi får se också vad som finns att köpa in och det vet vi ju inte heller att det beror ju sedan på förhandlingar. 

Anna: Och det är ganska konstigt nog just nu, alltså att vi vet ju att de här streamingtjänsterna är jättepopulära och vi vet att förlagen är lite – de vill att vi inte, inte, på det här efterfrågan. Den här efterfrågan på de här streaminservice. Har, och sen har vi författare som som får nu ersättning för E-böckers lån. Och de har blivit ganska intresserade av bibliotekstjänsten också och vi ska se hur det utvecklas nu alltså det har blivit ganska, det har varit ganska svårt med inhemsk material, men jag tror att kanske det ändrar den på något sätt och jag hoppas att vi – Därför att vi tycker att vi kan ha en sådan modell som är bra för alla som är i det här, alltså för biblioteken för förlagen och för författare, och översättare också.

Paula: Sedan tänker jag också, att en sådan där som jag tänker att är en positiv sak är just det här att när det sköts centraliserat att det är ju inte bara liksom tekniken och urvalet och så här, men jag tänker också på den här marknadsföringen av ett biblioteket som nog tar upp tid liksom i alla bibliotek. Du ska plocka fram nya böcker och sätta fram de och så vidare, så jag tänker också att här finns också en sådan här marknadsföringsgrupp och människor som jobbar sedan centrerat med det här att på det sättet blir det en enkelt sedan att bara lägga ut informationen på appen och allt det här sköts centralt att det behöver inte alla bibliotek sätta tid på sen.

Anna: Men hur har det blivit? Alltså har det blivit svårt att göra det här marknadsföring för de här digitala tjänsten i era bibliotek?

Paula: Det kanske inte har varit svårt men det gäller att komma ihåg att någon måste alltid, en gång i månaden gå in och titta att vad finns här nu fast på biblio? Vad ska vi lyfta fram för nyheter? Liksom sånt, att ändå ett visst arbete som man måste komma ihåg att göra, fast det inte nu är på det sättet. Säkert något supersvårt men jag tänker så lätt att komma ihåg att det inte blir samma böcker liggande på första sidan i tre månader. Utan man får välja sin tid hela tiden och kolla vad är populärt? Vad sätter jag fram?

Emilia: Ja vi har gjort det, det biblioteksnätverk som jag jobbar inom så har vi en arbetsgrupp så att man har alltid en ansvarsmånad där man ser till att lyfta upp nya E-böcker just i biblio och att den där topplistorna. Men annars har man nog inte behövt marknadsföra själva tjänsten så mycket här, utan folk har nog hitta det och tagit sig till och lånat flitigt E-böcker och ljudböcker.

Paula: Och det kan förstås hända att nu när Kyrkslätt inte hör någon (-) [19:49],  när vi står som ett eget bibliotek så, så på det sättet liksom gör vi allt jobb själva här, för allt att det finns inte liksom några arbetsgrupper, det finns ingen fördelning. Så på det sättet tänkte jag ur vårt biblioteks synvinkel så kommer här att liksom en hel del jobb som vi måste göra här helt på egen hand kommer nu att göras för oss. Att de tänker jag liksom att det är nog, det är nog en orsak säkert till att till exempel anskaffningsavdelningen är jättenöjda med att det blir ett nationellt bibliotek.

Anna: Tror ni att barn och ungdomar ska också hitta det här?

Paula: Det beror nog jättemycket på nu vad vi får för böcker. Och sedan tänker jag också för barn och unga, särskilt, så är det här att köa till en bok någonting som de inte riktigt har inte ens i det fysiska biblioteket. Att om du har ett bokpratar du inte sen har flera exemplar och så försöker du att nå att jag sätter dig i kö är de ganska ointresserade, att de vill hade genast, de som de ska läsa så det här blir nu en intressant fråga att följa med. Sedan om din upplevelse blir så där att du går in och och så är det, så är det alltid utlånat det du vill ha, att lär du dig att köa, orkar du med det? Eller är det sådär att äsch då får det vara, att då läser jag inte nu. 

Anna: Eller lär du, lär du dig att plocka någonting annat?

Paula: Det är ofta det som det sedan blir till att man sedan liksom får ta till andra böcker, ja.

Anna: Jag tycker att det, i det här, har den svenska gruppen också en roll därför att de kan också försöka att välja några titlar så att det blir så många titlar, eller kopior av en titel så att en hel klass kan läsa.

Emilia: Ja, för ibland vill de ju ha något projekt i skolan eller sådär eller vill läsa en speciell bok eller en speciell författare som alla läsare. Så absolut ska det vara bra att få någon sorts motsvarande klassuppsättning. Till biblioteket också.

Paula: Och där blir kanske utmaningen det där att fundera just på de där åldersgrupperna, att liksom hur många klassuppsättningar har vi råd att ta och sedan liksom vilka åldrar, vilka genrer, vilka slags böcker. Att jag tänker liksom själv såhär att det är alltid svårt på något sätt att sätta sig in i vad folk vill ha.  Att det kan vara väldigt stor skillnad på olika lärare, vad de upplever är en bra klassbok. Vad någon annan använder så kanske någon annan känner att jag tycker inte alls, den vill jag inte alls läsa med min klass, det är nog liksom. Det är nog bara att försöka göra sitt bästa men sedan får man se att hur den där samlingen sedan används.

Anna: Ja, men jag tror att det finns ganska många, många saker som vi måste bara se och sen, vi måste vara också färdiga att ändra dig här, hur vi jobbar med det här. Alltså, vi vet ju ingen vad som ska hända när vi öppnar det här för hela landet. Och vi måste ha en sådan bättre (-) [23:32] här att vi försöker någonting och om det funkar inte då ska vi göra någonting annat. Så det går till det här lånetider också, alltså att nu har vi bestämt att det är två veckor, men om ni får se att det är det räcker inte för barn eller ungdomar så vi kan byta det så det kan bli fyra veckor. Alltså att det är ett projekt som utvecklas hela tiden. Det är inte någonting som är färdigt i april och som så börjar vi utan att ändrar ingenting efter det.

Paula: Ja, jag tänker själv när jag jobbade mycket med ungdomar, både högstadiet och gymnasiet, att just när jag vet att engelska böcker är så superpop bland de, att det som de läser på fritiden är nästan enbart på engelska. Så väntar jag verkligen vad det blir för engelska ljudböcker och jag hoppas att man skulle få in sådana här tiktok sensationer som alla sedan vill läsa samtidigt. Det är ju jätte sådär, på något sätt trendmedvetet, det här läsandet

Anna: Och sedan skulle det också vara viktigt att någon läsa på svenska. Alltså det måste balansera med det här att erbjuda engelska jo, men också får de använda svensk och finsk material men ja. Men med engelska det lite lättare därför att de här erbjudandet är så hemskt där, alltså att det är lättare att få böcker i biblioteket. Men det är alltid med böcker det blir lite, du vet ju inte alltid vad som ska bli populärt. Det kan vara några böcker som alla tänker att någon ska läsa det här och det blir hemskt populärt. Lite överraskande.

Emilia: Jo, så därför har jag förstått det som att vi också har möjlighet att köpa till fler licenser ifall något, vi har köpt in någon ljudbok och den visar sig bli väldigt populärt så kan man köpa till fler licenser och göra den till tillgänglig för fler.

Paula: Ja, och just de riktlinjerna för samlingen så, om jag kommer rätt ihåg, så skrev vi in också det att det gäller att följa med hemskt mycket, sin tid. Och också liksom just exempel när jag tänker på den finlandssvenska verkligheten så påverkas det mycket liksom det vad folk vill läsa, att vad de finlandssvenska tidningarna lyfta fram. Och sen hän som vinna pris såklart och så vidare. Att sedan kunna reagera på det där. Att någonting sedan, om man till exempel tidigare tänkt att nå den här kanske vi inte köper in, att den är kanske inte nu så intressant sedan plötsligt blir den framlyfta och så här, att sedan kunna ganska snabbt ta in sådant material.

Anna: Och där har den här, den där svenska grupp, svenska urvalsgruppen en viktig roll att de ska dela budgeten så att det blir lite pengar kvar för de här överraskningar, alltså att någon bok blir hemskt popular och alla talar om den så liksom så de inte har använt alla pengar. Att man kan reagera när –

Emilia: Ja, det ska bli spännande att se sen när vi flyttar in i den E-butiken och få börja botanisera urvalen där.

Paula: Ja, och leka med excel och tabeller.

Anna: Ja, tror ni att om det finns några svenskspråkiga kommuner som kommer inte in i, eller i det här E-bibliotekstjänsten, tror ni att det blir svårt att förklara till invånare i här kommuner varför de har inte den här tjänsten? Om någon, om ni i Kyrkslätt inte kom med att Esbo är med då, varför kan jag inte använda om min syster i Esbo kan?

Paula: Ja alltså, åtminstone här, men vi kommer nog med det har varit klart från första början, men absolut skulle det vara svårt för att vi har jättemycket användare också från Esbo och så vidare. Och vi kände att vi inte har samma bibliotekskort som man har i Esbo väcka förundran men det där och jag tänker ändå att i Kyrkslätt så är majoritet finskspråkiga och jag tänkte nog att det här är nog en stor förbättring för den finskspråkiga E-boksläsaren och ljudbokslyssnare. Så absolut skulle, det skulle vara liksom väldigt svårt att förklara att varför vi inte skulle ha gått med i det här.

Paula: Men att sen förstås liksom just att – Sen tänkte jag att situationen är säkert en annan i de, på de ställen där den svenskspråkiga befolkningen är till exempel i majoritet eller, fast nästan hälften är något sånt här att då – Att det är liksom en liten annan situation när du tittar på det ur en finskspråkig synvinkel och en svenskspråkig synvinkel för den där ursprungssituationen har varit så annorlunda mellan ellips och biblio.

Emilia: Jo om man tänker här i min egen kommun är det väl kanske 70 procent svenskspråkiga, nu vågar jag inte riktigt lova att den siffran stämmer, men att här är det största delen av våra låntagare har varit vana med biblio. Just att för att de finskspråkiga har det varit där då ett lite mindre utbud.

Anna: Och det är ganska svårt kanske för några användare att de har blivit vana med att du kan också skaffa ett bibliotekskort från en annan kommun och så kan du använda den med andra kommuners tjänster, men med vårt system du kan inte köra det.

Paula: Ja, det är sant. Det är en ändring, ja.

Anna: Ja, så det kanske blir lite svårt att förklara för alla att det här fungerar inte med bibliotekskort.

Paula: Och sedan har vi till exempel anställda här i Kyrkslätt som inte hemma från Kyrkslätt som kommer från kommuner som inte går med i det här. Och de kommer då inte åt den här tjänsten som vi har. För att de bor i en annan kommun så att visst, det är lite annorlunda nu när det på det sättet  bundet till vart du bor och vad den kommunen har gått med på.

[Musik 30:55 – 31:21]

Anna: Men vi ska se hur det är att det ska utveckla i följande år att jag vet att i de också i Sverige är hemskt intresserade av att kunna ha en nationaltjänst av det här. Jag ska gå till Sveriges bibliotekdagar i maj och alltså bara för att tala om vår situation och hur har vi byggt det här och om vi bygger en nationaltjänst på Sverige så kanske blir det annorlunda med de här licensmodeller där också.

Paula: Och det måste sägas att kanske liksom en nackdel som jag har sett med biblio och som jag hoppas att man kommer nu ifrån så är det att den har varit jättedålig ämnes, liksom ämnesordern fattas, åldersgrupperna är fel på böcker. Den är nästan omöjlig att söka från med något annat än bokens namn

Anna: Okej, alltså det här –

Paula: Att du söker med klassiker och det kommer allt möjligt som inte är klassiker och så kommer det några klassiker och så söker du ungdomsböcker så får du börja läsa böcker för sextionioåringar och så vidare. Så det här har jag liksom stört mig själv på för att just när jag försöker, när jag jobbar med de här ungdomarna och försöka lära dem hur de kan använda biblio så har jag helt enkelt resignerat och sagt att det enda sättet är nu att ni söker någon annanstans böcker. Vet du att vad skulle jag kunna läsa och så söker ni på bokens namn på biblio, de där kategorierna funkar inte. Så det tycker jag när vi får starta från rent botten här så liksom kan man bygga upp ett bra bibliotek på det sättet att det stämmer med hur böckerna kategoriseras och hur de beskrivs.

Anna: Och vad som är bra med den här tjänsten det är också, jag tycker att, att vi har alla de här bibliotekspersonalerna som kan göra de här listor och rekommendera böcker och så vidare. Jämfört med det här är streamingservice som använder algoritmer och det är så annorlunda när du har en riktig människa som jobbar i bibliotek som inte har några kommersiella intressen och de rekommenderar böcker så blir det helt annorlunda för användare också. Alltså det är en bra sak med det biblioteket, tycker jag. Och det är också någonting som gör vårt bibliotek helt annorlunda än de här streamingtjänst.

Anna: Och hur blir det, hur tror du att det ska bli Emilia om vi fortsätter med biblio? Ska allt vara som nu eller ska det i alla fall hända någonting eller hur funkar det med resten av landet med biblioteket?

Emilia: Ja, det är ju en sak som man lite måste kanske vänta och se då och det sätter ju allt en möjlighet att gå med i biblioteket senare. Alltså att man inte gör det nu. Så det här kanske mest var det att det har funnits en önskan att lite få se var det för någonting innan man går med, att det känns som så, så osäkert att man vet vad man har med biblio och vad man kan erbjuda sina kunder men att i nuläget så vet man inte riktigt hur utbudet blir i det nya E-biblioteket. Så det kanske är det som har varit en sådan sak som många bibliotek häromkring har funderat på.

Anna: Har ni funderat på, alltså vad betyder det alltså i praktik för er om ni ska inte bli, alltså, hur gör ni de här anskaffningar och vad gör ni med statistiker och så vidare?

Emilia: Nå, i biblio har vi en sån här anskaffning att dit kommer ju in automatiskt böcker. Vi har en viss prisgräns på vad en bok får kosta per lån, men att allt som går under den så kommer ju in dit så att på det sättet sätter vi ingen ingen tid på anskaffning av E-böcker i nuläget.

Anna:Och ni måste inte (-) [36:18] det här också.

Emilia: Det kan jag inte svara på hur långt avtal vi har eller vad det – Det känner jag inte till.

Anna: Därför att jag tror att det här är ganska viktigt för många bibliotek att de behöver inte göra det ensam och vad gör ni med det här med statistik alltså?

Emilia: Nå, det är väl som man har gjort hittills att man tar ut den, tar ut statistik för biblios och de här andra leverantörernas sidor. Att det är E-biblioteket då ska man få statistiken serverad. Det här att fortsätter man till exempel med biblio så då kan man ta fram den själv. Inför varje år.

Anna: Alltså ni måste sköta om det här statistiken som går till sådana stopper?

Emilia: Det känner jag inte till hur det fungerar, det är inte mina – 

Anna: Det blir så, alltså det är ingen annan som ska göra det för er och det är hemskt.

Emilia: Nej, som sagt det är jag inte så insatt i så det kan jag inte svara på det.

Anna: Men det är hemskt viktigt att man sköter om det här för att det är så som få författare och översättare får pengar. Men det är ju, vi tycker här i biblioteket att det är hemskt okej att titta lite hur det är, hur fungerar det här och man kan också komma senare. Alltså att det finns inga gränser att du måste besluta nu eller att man kan också komma in senare när det känns att ni har informationen som ni behöver.

Paula: Alltså jag tror att det kanske det viktigaste är att det blir inga lätta svar. Det är bara svåra frågor vi har här och att varje kommun måste göra sitt eget beslut och – Det finns alltid nackdelar och fördelar.

Anna: Ja, Och sen kanske just det där att det här är en process. Att liksom det blir inte färdigt utan att det hela tiden lever och förändras.

Paula: Ja, också också att det här är en teknisk sida, alltså den här appen. vi börjar med någonting och vi brukar säga att om vi försöker att göra det färdigt innan vi börjar, det är idag gör vi en (-) [39:31] att det är bättre att börja med någonting och så får vi feedback från er och från biblioteksanvändare och så vidare och så vi kan utveckla den och så att det funkar bättre för alla som använder det.

Presentatör: Tack Emilia, Tack Anna och tack Paula och tack för att du lyssnade. Hej då. 

I år inleds morgonkaffeträffar (Teams) för direktörerna i vårt AKE-område. Syftet med dem är att utbyta tankar kring olika teman och få kamratstöd i det egna arbetet. På träffarna hålls alltid ett inledningsanförande om något tema, varefter det finns tid för gemensam diskussion. Den första träffen hålls torsdagen den 7 mars kl. 9–10. Temat är Ertes nya broschyr om ungdomar på biblioteket för personer som inte vanligen arbetar bland unga. Temat introduceras av Mervi Heikkilä från Erte.

Musikteamet fick besök av Juhani Koivisto från huvudbiblioteket Metso i Tammerfors. Han berättar om urvals- och samlingsarbetet på musikavdelningen under streamingtjänsternas tidsperiod. I april samlas musikteamet på huvudbiblioteket i Seinäjoki för sin första fysiska träff. Dagen består av gemensamt idéarbete och verkstäder.

Under Seniorpampas sista träff under våren berättade Tiina Kallio om det mångsidiga seniorarbetet på biblioteket i Salla och om dess utmaningar i glest bebodda trakter.

På Seniliinits sista träff under våren berättade Henna Ruuskanen från biblioteket i Tervo om vilket slags digihandledning som behövs på en liten ort med åldrande befolkning och om hur ett litet bibliotek kan erbjuda sina kunder regelbunden, djupgående vägledning.

I april besöker AKEpampas Rovaniemi och AKE:s koordinatordagar, som samlar AKE-, VAKE- och Erte-folk från hela Finland. I Rovaniemi bekantar vi oss med de andra AKE-områdenas verksamhetsmodeller och planerar verksamheten tillsammans.

Vårens första biblioteksbesök startar i april på följande orter: Larsmo, Kronoby, Toholampi, Halso, Kelviå, Lochteå, Kaustby, Vetil, Vindala och Perho.

Inom ÅKE planerades vårens webbinarier och höstens program inom olika delar av ÅKE-området. Teman var bl.a. delaktigheten på biblioteken, hur den syns och hur den göras mångsidigare.

På Liboppi-redaktionens möte noterade man att det är stor efterfrågan på instruktionsvideor och att de gamla fortfarande används mycket. Antalet registrerade användare har stigit med 500 nya användarnamn på ett år. Erte publicerar snart en tredelad ABC-handbok om läsfrämjande. Det nationella E-bibliotekets utbildningar hittar du här. Du kan lyssna på de nyaste avsnitten av podcasten Pinnalla/Flytande här .

Bandinspelningens längd: 23 min

Anteckningar i transkriberingen

Annika:                      Talare

Jessica:                      Talare

or-                                             ordet blir avbrutet

(ord)                                          en osäker samtalsperiod eller en talare vars identifiering är

osäker

(-)                                             ett ord som inte kunde urskiljas

(–)                                            flera ord som inte kunde urskiljas

[10 s paus]                                 en paus i tal på minst 10 sekunder

, . ? :                                          skiljetecken enligt skrivregler eller en paus i tal på under

10 sekunder


[Musik 00:00:00 – 00:00:11]

Voice-over: Välkommen till AKEPampas (-)[00:14] – podden. Idag pratar vi om barn- och ungdomsbiblioteksarbete.

Jessica: Hej, jag heter Jessica Peltoniemi och jag jobbar som bibliotekspedagog på Vasa stadsbibliotek.

Annika: Och hej, jag är då Annika Söderlund. Jobbar också vikarierar 60 procent av min arbetstid då också som bibliotekspedagog på Vasa stadsbibliotek. Och annars är jag då biblioteksfunktionär både då på sidobibliotek i Sundom också och i bokbussen

Jessica: Och i mitt jobb så ingår ju förstås, eller i första hand, samarbete med skolor. Det är det som är det centrala och mitt ansvarsområde är då egentligen från årskurs tre till nio och andra stadiet att det är främst dem som jag jobbar tillsammans med. Och för de här klasserna har jag mycket bokprat bland annat och de planeras då ofta enligt klassens önskemål, enligt vad de har för tema, om de har någon speciell genre som de jobbar med eller något sånt. Sedan ingår också handledning i informationssökning och biblioteksanvändning och så tar jag emot grupper i biblioteket. Guidar runt, visar vad som finns kvar, berättar om biblioteket. Men också sen är jag med och ordnar olika slags evenemang i biblioteket. Av olika slag och då speciellt för just där barn och unga.

Annika: Egentligen har jag ju ganska samma arbetsuppgifter då som Jessica, men jag har då min åldersgrupp då är då ettor och tvåor i skolorna och sedan också förskolorna och dagisar och sagostunder. Det kör jag väl men då när man är en pedagog och sen då när man är funktionärer och jobbar så är det ju vanlig kundservice som är de där. Men med barnen då har jag sagostunder här på huvudbiblioteken, där kommer ju oftast då nästan noll till fyraåringar för man kan nästan se andra på dagis men visst kommer det ju dagisgrupper också till bibblan och lyssnar på sagostunder ibland och sånt där. Och med förskolan så har vi också att sådana där förskolepaket som vi kör med förskolorna.

Antingen kommer förskolan till biblioteket eller så far man ju ut till dagisarna och drar det där förskolepaketet åt dem. Och med ettorna drar jag också ett sådant här paket, då brukar jag vara i klassen eller om ettorna då kommer och sedan är det ju också bokprat, precis, som gäller. Sedan också till mina arbetsuppgifter så hör med en annan biblioteksfunktionär som heter Cecilia så då sköter vi om anskaffningen till hela huset i Vasa stadsbibliotek. Och har barn och ungdomslitteratur.

Både facklitteratur och då skönlitteratur. Också för unga vuxna hör också till oss. Så det är ganska intressant. Och sedan, då jag är funktionär så  är jag också, jobbar jag i bokbussen och bokbussen har vi ju – Den far ju också det då skolor och daghem. Vi har ungefär 30 daghem som  bussen far och ungefär tio skolor. Svenska skolor så far vi till tre stycken tror jag det är nu för tillfället. Så bokbussen har också egentligen ganska mycket samarbete då med dagisar och skolor. Så sedan funderar vi har över vad som är – Är väl lite teman om – Med, med Vasa eller vad som är intressant just inom litteratur. Var det det?

Jessica: Eller ska vi berätta lite om biblioteksstigen först?

Annika: Det kan vi göra! Biblioteksstigen har vi ju. 

Jessica: Att biblioteksstigen är ju ändå ganska centralt i vårt arbete. Att det är då en bibliotekstig som hör till skolornas kulturläroplan här i Vasa. Så att alla de här grejerna finns då inskrivna i läroplanen. Och det är då på förhand bestämt att alla som går på just den här årskursen ska få de här grejerna varje läsår. Och till det här ingår då också den här bibliotekshandledningen som Annika berättade om då för årskurs ett, där det första –

Annika: Vi tvingar ju ingen förstås, om inte de vill så kommer de inte men vi erbjuder dem.

Jessica: Precis, absolut. Sen på årskurs tre så ska de i alla fall på ett bokprat. Och på årskurs fem har vi undervisning i informationssökning, årskurs sex är det igen bokprat eller massbokprat, kan det också vara, där då bokpratas för flera klasser samtidigt endera då ett sådant här stort för hela det här Österbottensområdet eller så kan de också var bara för skolans alla sexor.

Annika: Och det här går ju oftast då på teams det här massbokpratena. Så på det viset går det att få ut det till nästan egentligen, hur mycket skolor med som helst.

Jessica: Jo, precis. Sen på högstadiet, så på sjuan, så då så har vi ett sådant här amazing library race som de då kommer till huvudbiblioteket där de bekanta sig med byggnaden, vad som finns här, vad är det här riktigt är för ställe. Och sedan ännu för åttorna så är det då bokprat. Och, i alla fall, det här gör vi då varje år, men förutom det här så blir det ju också en massa olika bokprat för också alla övriga klasser i vanliga fall.

Annika: Ja, det är ju bra när det kommer in och de vet vem vi är så tar ju nog andra klasser kontakt om man har. Och framför allt om de läser något – Om skolor har något sådant här läsprojekt. Oftast är det ju såhär på våren kan någon skola har något läsprojekt så då vill de ju nog gärna ha det alla årskurser och att vi erbjuder ju det i mån av möjlighet så får ju allihop.

Jessica: Så är det ju.

Annika: Ja, det provar vi nog att ordna åt dem. Vad ska vi ta och berätta om sedan då? Ska vi ta de här om litteratur?

Jessica: Ja, för litteraturen är ju ändå  i centrum i vårt jobb. Det är ju ändå det som utgör en stor del av vårt arbete. Och aktuella teman har vi kanske funderat lite kring vad som riktigt skulle vara aktuellt just nu, det finns ju alltid en hel del med teman inom både barn- och ungdomslitteraturen, massa saker som tas upp i de här nya böckerna och så vidare. Någonting som blir kanske mer och mer aktuellt och det kommer mer och mer är ju förstås sociala medier, olika risker med sociala medier, internet. Och någonting som har synts är just sådana där olika spelvärldar. Och just att man kanske lite blir indragen i en spelvärld, fastnar i någon slags spelvärld och på någonting, att någonting, någonting är fel i den här spelvärlden som man då – De måste rättas till i den här boken. Att det ska fixas.

Annika: Ja, det kanske nog idag är det som är som ganska mycket aktuellt i mycket – Kanske författarna har också lättare till (-) [08:01] eftersom att vi lever i den där världen, att de hittar då, kanske de har den där fantasin då bättre eftersom att det är ett ganska aktuellt ämne. Att de har lättare till att skriva om det då.

Jessica: Ja, speciellt hos barn finns det ett stort intresse för olika slags spel och alla sådana där olika. Olika slags –

[Musik 08:23 – 08:56]

Annika: Och sen, ja, i – Vi har alltså bilderböckerna egentligen och då vet jag inte om det kommer – Men de här senaste åren tycker jag faktiskt det har varit ganska mycket just olikheter. Att den där huvudpersonen då antingen har någon sjukdom, sitter till exempel i rullstol. Eller ja, att den är lite olik någon. Det kommer mera fram de här olikheterna. Men den personen i bilderböckerna är ju då ändå en helt en vanlig människa och gör inte någon stor grej av det där att den är så på det viset kanske det här som är annorlunda. I några dagisar och skolor, att de får vara med och känner att de är en av oss. Och det tycker jag är helt okej att de faktiskt tar fram sådana här. Att de får vara med och känner att de är helt – Att de är med, det tycker jag är bra.

Jessica: Jo precis och samma där olika slags familjer, olika familjekonstellationer. Att det behöver inte vara en traditionell familj alla gånger utan det kan vara olika konstellationer, man kan ha olika slags sammansättningar.

Annika: Ja, det kommer fram mera.

Jessica: Ja. Och samma i psykisk ohälsa, kommer mer och mer speciellt kanske just i sådana för unga vuxna så kommer det här att hitta sin egen identitet och kanske jobbade då med sin hälsa, sitt välmående.

Annika: Ja, jo, det kommer. Ja.

Jessica: Och något som vi också sett är nog det här med krig och flyktingar och invandrare. Som nog speciellt kommer en hel del sånt också.

Annika: Ja, om man så jämför – Om vi går bara fem år tillbaka, tio år tillbaka så inte kom det just några böcker om det men nu har det nog kommit ut mycket mera just om krig bara för att världen är mera orolig i dag.

Jessica: Och det är ju förstås – Eller det här var ju en hel den sådana här tunga teman nu som vi har tagit upp men det som är bra med just barn- och ungdomslitteraturen är ju att oftast så varvas de ju med lite lättare teman. Det kommer den här vardagen och det kommer skolgång, vänskapen, familjen och kanske lite kärlek. Men att det blir sådana olika inslag och kanske fantasy som man då också tar in för att då få någon annat grepp i det här. Att det inte blir för tungt och för mörkt.

Annika: Ja, så är det. Sen är det ju, ja. Det finns ju då också –  Det är ju inte bara den där boken det finns. Det finns ju e-böcker och ljudböcker och – Men egentligen så, inte vet vi ju hur mycket det används av dem där, men nog använder de ju. Och det är ju bra för just sådana här svaga elever, svaga barn som inte kanske har den där koncentrationen till att sitta och läsa. Utan det finns att lyssna till exempel då. Så nog tror jag att de används ju.

Jessica: Ja, det är ju jättebra att det finns olika alternativ. Att de har de här möjligheterna och just att det finns ju både då gratistjänster och betaltjänster. Så det finns ju någonting för alla att ta till.

Annika: Ja, så vi tror ju nog att de används men i hur stor utsträckning, det har vi nog kanske inte riktigt. Men vi pratar om dem i skolorna att det finns så nog tror jag det används. Jag tror också skolorna använder dem som hjälpmedel åt sådana här svaga elever tror jag.

Jessica: Och äventyr, spänning, mysterier, skräck och spöken. Det går ju alltid hem. 

Annika: Det går alltid hem. Och det har alltid – Alltid nästan funnits och det är alltid det som – De hade nästan något bokpratas om, det är något sådant här mysterum eller spänning eller något spöke, man får nästan bara ta en mening och det fastnar. Så är det. Så det är inte svårt. Sådana böcker är inte något svårt att mangla ut åt dem. Man får dem ganska bra.

Jessica: Jo, en vanlig fråga är ju att “vilken är din mest skrämmande bok som du har med idag?”

Annika: Ja, så är det nästan. Och på svenska så kommer det ju faktiskt ut bra med böcker som just sådana här börja-läsa böcker. Egentligen mycket mer än på finska. Och just att det går – Nu har det också kommit nya sådan här lättlästa fantasy, som inte heller han riktigt kommit. Det har kommit nu också flera stycken och sådana här. Alltså det, jag tycker det är bra utbud egentligen för att börja läsa böcker.

Jessica: Ja, det är ju inte bara börja-läsa böcker för riktigt nybörjarläsare utan då också för sådana äldre som lär sig ett nytt språk.

Annika: Det finns ju också. Det har ju kommit, ja.

Jessica: För ungdomar och unga vuxna. Speciellt på svenska så kommer det hela tiden en hel del med böcker på ett lätt språk som är lätt att ta till sig men som ändå har den där spännande berättelserna. Det finns det här suget och det finns liksom någonting intressant där.

Annika: Och likadant att det är inte som förr hade en lättläst bok så då hade varit det där ämnet har varit kanske lite för barnsligt för en sjundeklassist, åttondeklassist som är svag att läsa men nu finns det att det där innehållet är liksom just år en 15-åring då. Plus minus 15–åring men ändå med ett lättläst språk. Så det kommer ut bra och det är bra att det gör det. Så då kanske man får det där intresset för unga att de faktiskt orkar läsa, de vill läsa. Jag tror också många unga högstadieelever att de vill läsa, men de orkar inte ta i en bok på 250, 300 sidor och det är tätt, tätt, tätt med text. Det är liksom motsträvigt men just det här lättlästa för dem så tror jag är riktigt bra. Och det kommer bara mera och mera. 

Jessica: Just då att man plockar en tjock bok och så är man ju osäker att: “Är den här faktiskt bra?” “Kommer jag att tycka om den här boken?” “Vill jag sätta tid  på den här boken?” Så det kanske enklare att få börja med nånting som är lite kortare och då kanske ändå man vet att det här det borde vara någonting som är spännande. Så det här kanske skulle då vara ändå någonting som rycker med i läsningen, ja.

Annika: Att det, men det är ju som att då finns det då de högstadieelever som slukar vad som helst

Jessica: Absolut, ja. Det finns faktiskt storläsare också, en hel del. Det är nog från den ena ytterligheten till den andra. Så det finns nog läsare på hela spektrumet.

Annika: Men då tror jag nog också att det där är lite hemifrån. Att det där inte bara är vår uppgift heller inte. Att ja, vi far då nog och bokpratar och vi ger boktips åt sådana här eleven, men om föräldrarna läser så tror jag också barnen får det hemifrån och då också läser. Då börjar barnen intressera sig för böcker och börjar läsa.

Jessica: Jo, det påverkar nog absolut. Att det är nog väldigt viktigt att ha någon läsande förebild som man då kan kanske diskutera med, få tipsa av eller då ändå bara se att någon annan faktiskt också läser.

Annika: Ja, att antingen ska det nog vara föräldrarna hemifrån eller någon kompis kanske kan också inspirera en annan elev, ett annat barn att läsa. Men inte alls som när jag läser på sagostunderna så inte har jag ju som skilt alltså jag kan ha en ny bok, jag kan ha en äldre bok jag kan ju ha som teman. Om det är höst så kan jag ju läsa och just om någon med höst eller regn eller något sånt här då. Nu på våren och nu då det blir det – Vi hade sagostund på vi på vändagen så hade jag ju böcker om vänskap, kompisar. Och nu har jag ju, sen då, nästa veckan, jag har inte något tema ännu åtminstone men sen har jag följande gång då är det påskveckan så då blir det väl nog kanske något om någon påskhare eller påskkyckling då vad jag hittar.

Jessica: Ja, det är ju jättebra att ta upp just aktuella händelser, aktuella teman och sådant som händer och att få in den här vardagen ändå och sånt som.

Annika: Men just också det har jag märkt att jag som sådan här dagis och, det här, vad heter de, dagmammorna som finns kommer och så att just att man tar fram just att lite mod. Att det finns att man är modig och någon sådan här. Och att man kan säga förlåt om man ska säga tack och sådana här vardagliga saker vill de, har jag märkt, att de vill att man ska ta upp. Också att det kommer från någon annan och inte bara av dem. Men har vi något annat att berätta då om barnlitteratur?

Jessica: Men det är förstås aldrig så enkelt att det finns en bok som passar för precis alla.

Så alltid när man då väljer böcker är det förstås viktigt att man kommer ihåg att man funderar på vem som är målgruppen, vem man läser för, vem man tipsar för, vad de har för intressen, vad de har för önskemål. Och då att man själv kommer ihåg då att ett boktips är ju alltid en subjektiv åsikt. Det är alltid min åsikt att den här boken är jättebra. Och det behöver ju då inte betyda att alla – Att mottagaren också är av samma åsikt. Men man kan ju ändå försök hitta den där gemensamma nämnaren och att försöka att koppla ens egna intressen med mottagarens.

Annika: Så där är det ju lite när man väljer böcker och så det är ju många böcker som är som jag, eller vi kan då tänka usch nej. Men vi kan ju inte liksom tänka att jag tycker ju inte om det här, jag måste ju tänka liksom också att det finns ju andra där ute som säkert också tycker om den där boken. Och det som gör att det kommer en sådan här “ja, yes, nu kommer den här nya som jag vill ha”. Men inte behöver någon annan tycka att den är bra. Det är lite samma när man väljer de där böckerna. Precis som likadant som då man står och pratar om de där böckerna.

Jessica: Ja, så är det.

Annika: Att det är lite tudelat där. Själv kanske en man har läst en bok man vet att det här går hem och det är en lågstadieelev, själv tycker man inte om den men ändå står man där och pratar om den och tycker att det är jättebra. (skrattar) för det blir lite sådär, ja tudelat. Att man måste ju inte tänkt på barnen och vara lite med i denna deras nivå.

Jessica: Jo, att försöka fundera vad de då faktiskt kan tycka om. Att va, inte bara gå enligt ens egna åsikter att det här, det var jättebra, det här vill jag som vuxen att nu de här barnen ska läsa. Utan då ändå ta dem som är på deras nivå, där de befinner sig. Och sådana teman som de då är intresserad av.

Annika: Så det där var nästan som vad vi har. Ännu en som också hör till våra uppgifter och arbetsuppgifter så är ju också att uppdatera vårt Instagramkonto: “Vasas stads barn och unga” så har ett eget Instagramkonto som heter då (-) “lulugram/VSA”. Och det kommer egentligen från vi har en maskot som är som en groda och som heter då Lulu och därifrån kommer då lulugram. Och det prövar vi då. Och det är inte bara vi pedagoger som provar att uppehålla dem utan allihopa från – Vi på barnavdelningen och så är det också då alla ute och kring våra bokbussarna och våra närbibliotek så som provar att uppehålla dem och sätta in aktuella saker och boktips och vad vi nu kommer på då.

Jessica: Ja, där finns alltid lite allt möjligt. Just om vi har något evenemang så kanske kommer in någon bilder där om vad som har hänt här på biblioteket eller då på någon av våra filialer

Annika: Ja, så det kan ni gå in och kolla på. Så vet ni vad som händer mera. Då får vi nog tacka för oss då.

Jessica: Ja, vi tackar för oss.

Annika: Ha det bra. Hejdå.

Jessica: Hej, hej.   

Voice-over: Tack för att du lyssnade.

[Musik 21:47 – 22:13]