Att ordna evenemang på biblioteken över kommun- och nätverksgränserna 

1. Att ordna ett evenemang – inledning 

Att samarbeta med olika parter är både praktiskt och givande. Det som är svårt eller omöjligt att genomföra på egen hand kan ordnas på ett meningsfullt sätt via samarbete. 

Samarbetet kan se ut på olika sätt. Till exempel kan biblioteken i olika kommuner tillsammans ordna en evenemangsturné över kommungränserna. Produktionsansvaret och kostnaderna fördelas då mellan biblioteken, utgående från varje biblioteks resurser. I den här modellen tar ofta ett av biblioteken ansvar för koordineringen och eventuella ansökningar om projektbidrag. Man kan också samarbeta inom kommunen, över sektorsgränserna. Till exempel brukar bibliotek ofta samarbeta med kulturväsendet.  

Samarbetet kan också ordnas via köpta tjänster. Då köper biblioteket en del av evenemangsproduktionen av en utomstående part, och det här samarbetet syns i bokföringen. Biblioteken bedriver också en hel del samarbete utan ersättning genom att erbjuda och använda lokaler och utrustning avgiftsfritt. Till exempel kan biblioteket erbjuda sina lokaler för bok- eller skivsläpp utan hyreskostnader. Ett sådant samarbete kan vara en så stor självklarhet för biblioteket att man inte ens tänker på att berätta om det för potentiella nya samarbetspartner och konstnärer. Ett annat exempel på samarbete utan ersättning är att de bibliotek som tilldelats ett regionalt utvecklingsuppdrag (AKE) lånar ut teknisk utrustning för evenemang. 

Samarbete är ofta givande, men kräver ändå insatser och yttre förutsättningar. För att hitta samarbetspartner, samordna olika parters mål och genomföra ett evenemang krävs förhandlingar, vilket tar tid. Å andra sidan kan en gemensam produktion ge synergieffekter. Till exempel informationen kan skötas centraliserat och nå ett större område än ett enskilt litet bibliotek skulle klara av på egen hand.  

I samarbetsmodellen bör ni reservera tid i synnerhet för den inledande planeringen. Om ni ska ansöka om projektfinansiering för produktionen behöver ni reservera tid för planering i synnerhet i det här skedet. När ni planerar budgeten måste ni beakta de deltagande parternas resurser och utreda med vilken budget var och en kan delta i produktionen. Skriv ner det här tydligt, så att alla medverkande vet vad de har förbundit sig till i planeringsskedet. Gällande projektfinansiering behöver ni ta reda på ansökningstiderna för projektunderstöd och vilka villkor finansiärerna ställer på projekten. 

När ett evenemang produceras tillsammans har det ett gemensamt evenemangskoncept. Till exempel en konsertturné till olika bibliotek genomförs enklast så att samma artist besöker olika bibliotek enligt samma koncept. Då har evenemanget en gemensam modell och inom produktionen följs gemensamt överenskomna principer.  

Under planeringen kommer ni överens om evenemangets målgrupp, alltså vilka kundgrupper ni vill nå och för vem evenemanget ordnas. Varje bibliotek känner sina egna målgrupper bäst, och i det här skedet är det bra att diskutera hur eventuella skillnader ska beaktas. Biblioteken betjänar olika åldersgrupper från barn till seniorer, men evenemang är vanligen avsedda för en viss åldersgrupp. Också språkförhållandena kan variera på olika bibliotek. På vilka språk ska evenemanget produceras och på vilka språk är det önskvärt att artisterna uppträder? De här frågorna bör diskuteras och antecknas i planerna.  

När planerna är klara ska ni ingå ett intentionsavtal, där varje bibliotek förbinder sig att delta i projektet enligt den gemensamma planen. 

I Tillstånds- och tillsynsverkets aktuella ansökningsguide för statsunderstöd ges följande anvisningar: 

”Ansökan om understöd stängs när den angivna ansökningstiden upphör, och efter det är det inte längre möjligt att lämna in ansökan. Därför är det bra att vara beredd på oförutsedda fördröjningar och att reservera tillräckligt med tid för ansökan. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.” (Tillstånds- och tillsynsverket 1/2026, s. 9) 

”Om den sökande planerar ett samarbete med andra aktörer, ska man beskriva tydligt i ansökan vilket slags samarbete det är fråga om. Om flera aktörer ansöker om understöd för ett gemensamt projekt, ska en av dessa utses till administrativ part för ansökan. Den administrativa parten ansöker om understödet och svarar för användningen av understödet, eventuell återbetalning och inlämning av redogörelse till Tillstånds- och tillsynsverket. Till ansökan ska vid behov bifogas de deltagande sammanslutningarnas avtal om principerna för arbets- och ansvarsfördelning samt för användningen av understödet och de ansvar som det medför.” (Tillstånds- och tillsynsverket 1/2026, s. 11) 

Sammanfattning: 

👉 Samarbete ger synergifördelar, men kräver också resurser. 

👉 På biblioteken är samarbete med olika aktörer naturligt och till och med självklart. 

👉 Planer och avtal uppgörs tillsammans och följs. 

2. Att ta emot artisten – grundläggande etikett 

Utse en tydlig ansvarsperson som fungerar som kontaktperson för artisten både före och under besöket. Skriv tydliga ankomstanvisningar, så att artisten vet på förhand var hen kan parkera och var hen enklast kan komma in med sin utrustning. Bestäm också vem som ska ta emot artisten och presentera lokalerna för hen. Ordna ett lugnt, gärna låsbart backstagerum där artisten kan vila, byta kläder och förvara sina saker. Ordna också med servering, såsom vatten, kaffe eller te och något att äta. Biblioteket ansvarar för att ordna med backstagerummet och eventuella måltider. Kontrollera slutligen att hela personalen vet hur evenemanget går till och vid behov kan svara på kundernas frågor. 

  • Det ska vara klart vem som tar emot och vägleder artisten. 
  • Biblioteket ansvarar för att ordna ett backstagerum. 
  • Biblioteket ansvarar för att ordna måltider. 

Tydlig, lugn och respektfull hälsning 

  • Presentera dig själv med namn och roll (”Jag heter Max och jag är er värd idag”). 
  • Undvik onödigt pladder – respekt + vänlighet = gott första intryck 

Respekt för tidtabellen 

  • Artisterna är ofta fokuserade när de kommer: avbryt inte soundcheck, uppsjungning eller andra förberedelser 
  • Fatta dig kort, så att du inte stör artistens ”pre-show-flow”. 

Tekniska och praktiska frågor (i korthet) 

Artisten bör få tydlig information åtminstone om följande: 

Tidsplan (skriftligt och muntligt) 

  • Tid för uppträdande, entré på scenen, meet & greet, pauser, avslutning. 
  • Eventuella ändringar ska berättas direkt, inga ”överraskningar”. 

Artisternas pausrum och rundtur 

  • Var finns:  
  • Omklädningsrum, wc, catering 
  • Teknik, såsom ljudtekniker, FOH-mixplats (Front of House). 
  • Ingång till scenen, reservrutt, privata områden 

Tekniska behov och finjustering av artistavtalet 

Se till att villkoren i artistavtalet uppfylls (”rider”, dvs. bilaga till avtalet där önskemål, krav och villkor har uppfyllts) 

  • Anta inget – kontrollera allt. 
  • Om något avviker från det överenskomna, säg det ärligt och föreslå en lösning. 

Ljud, ljus och scenönskemål 

  • Den bästa stunden för att kort gå igenom (mer noggrant vid soundcheck):  
  • nytt tekniskt innehåll som ska användas på scenen 
  • ändringar i låtlistan 
  • behov av att synkronisera video eller ljus 
  • säkerhetsfrågor gällande scenen. 
  • Om även andra artister uppträder har ni förstås kommit överens om det på förhand, men det kan gärna upprepas här. 

Säkerhet och privatliv 

Artisternas säkerhet 

  • Berätta om det finns särskilda rutter, väktare eller crowd control-arrangemang. 
  • Till säkerheten hör också att begränsa tillträdet till artisternas pausrum (backstage) – artisten ska veta att inga överraskningsgäster dyker upp där. 

Respekt för privatlivet 

  • Ingen fysisk kontakt utan tydliga initiativ. 
  • Ingen fotografering eller filmning utan tillstånd. 

Kommunikationsstil och finkänslighet 

Känn igen artisternas personlighet 

  • Vissa vill prata, andra vill vara tysta. 
  • Följ deras energi: om de är koncentrerade, fyll inte rummet med prat. 

Bete dig inte som en anhängare 

  • Var professionell. Senare kan du kanske be om en bild, men aldrig före uppträdandet. 

Tydlighet utan överdrivet informationsflöde 

  • Ge information i prioritetsordning. 
  • Tala inte om onödiga detaljer just före uppträdandet. 

Avtalsmässiga och ekonomiska detaljer 

Vet vem som betalar och när 

  • Om artistens manager vill ha en bekräftelse över arvoden eller avtalsdetaljer, var beredd. 
  • Börja inte diskutera pengar med artisten, om den saken har avtalats med managern. 

Catering och trivsel 

Drycker, mat, andra önskemål 

  • Kontrollera de sista sakerna i artistavtalet:  
  • drycker 
  • handdukar 
  • specialdieter 
  • temperatur i omklädningsrummet 

Små detaljer ger ett gott intryck 

  • Till exempel: vattenflaskor ska vara öppnade (inte med kork), glas färdiga, skyltar tydliga. 
  • Då känner sig artisten genast välkommen. 

Genomgång av reservplaner 

Vad gör ni om  

  • tekniken sviker 
  • tidtabellen drar ut 
  • vädret överraskar (utomhus) 
  • publikmängden förändras? 

Kort, tydlig information räcker – men överhuvudtaget kan information om säkerheten lugna artisten. 

Avslutning 

Tacka och se till att de har allt de behöver 

  • ”Om du undrar över något, kan du få tag på mig här/på numret XXX.” 
  • Låt artisten känna att allt är under kontroll. 
  • Efter uppträdandet ska du tacka artisten och eventuella tekniker.  

 (”Trevlig hemresa”) 

Sammanfattning: 

👉 Var förberedd, tydlig och lugn.  
👉 Ge den viktigaste informationen, stör inte förberedelserna.  
👉 Respektera artisternas utrymme, tidtabell och privatliv.  
👉 Kontrollera artistavtalet och förhållandena – förlita dig inte på antaganden.  
👉 Var lätt att nå, men träng dig inte på. 

3. Marknadsföring  

Inled marknadsföringen i god tid före evenemanget, hellre för tidigt än för sent. Evenemangets innehåll och marknadsföringsmaterial bör vara färdigt senast en månad på förhand, så att ni har tillräckligt med tid för att göra reklam och nå potentiella deltagare. Ju mindre ort, desto svårare är det att nå publiken med kort förvarning. När ni planerar marknadsföringskanalerna behöver ni tänka på målgruppen för evenemanget. Planeringen av den grafiska profilen kan påverkas av städernas egna grafiska profiler och tillhörande färgpaletter. En gemensam evenemangsturné över nätverks- och stadsgränserna kan förstås gärna få ett eget enhetligt uttryck som alla medverkande bibliotek kan använda. 

Marknadsföring på biblioteket 

På biblioteket är det värt att göra reklam på anslagstavlan, vid kundbetjäningsdisken och på infoskärmar, om ni har sådana. Placera ut reklamer på platser där ett stort antal kunder rör sig dagligen. Om ni använder infoskärmar ska ni ta reda på rätt filformat och mått för reklamen, så att det inte blir några onödiga svarta kanter. På biblioteket kan reklamen gärna också placeras nära material som evenemanget berör. Till exempel musikframträdanden kan marknadsföras på musikavdelningen och schackklubbens träffar i närheten av böcker om schack. Beroende på målgruppen kan ni tipsa om kommande evenemang också under andra evenemang på biblioteket, såsom bokcirklar, lässtunder och novellkrokar. 

Marknadsföring utanför biblioteket 

Marknadsföringen på biblioteket når bara de kunder som redan besöker biblioteket. För att nå icke-användarna måste ni röra er utanför biblioteket. 

Sociala medier är en effektiv marknadsföringskanal som absolut är värd att utnyttja. På Facebook kan man göra en egen evenemangssida, och dessutom posta särskilda inlägg som styr läsarna till evenemangssidan där de får mer information. På Facebook finns också lokala evenemangsgrupper där ni kan dela era egna evenemang. En påminnelse kan gärna postas närmare evenemanget, så att besökarna inte glömmer bort det, och i bästa fall kan det locka fler nya intresserade till evenemanget. Sociala medier är ett bra verktyg för marknadsföring, men förlita er inte enbart på dess kraft. 

Vid sidan av sociala medier är det värt att använda olika avgiftsfria evenemangskalendrar och annonsspalter på nätet och i lokala tidningar. Pappersaffischer kan hängas upp på allmänna anslagstavlor i butiker och kulturcenter. I allmänhet får affischerna hänga kvar två veckor, och det är bra att notera tydligt vilket datum man har hängt upp dem. 

Intern kommunikation och marknadsföring 

Också intern evenemangsinformation bland personalen är viktigt, eftersom kunderna kan ställa frågor om evenemangen vid kundbetjäningen. Hela personalen kan informeras om kommande evenemang till exempel per e-post, så att de vid behov kan kontrollera informationen i meddelandet. Om du inte vet svaret direkt, vet du åtminstone var du kan ta reda på. Också en lyckad kommunikation med eventuella samarbetspartner är viktigt för att evenemanget ska lyckas. 

Sammanfattning: 

👉 Inled marknadsföringen i tid. 

👉 Välj kanaler för marknadsföringen enligt er målgrupp. 

👉 Gör reklam där ni kan nå potentiella kunder. 

👉 Förlita er inte enbart på sociala medier. 

👉 God kommunikation är viktigt, både internt och med era samarbetspartner. 

4. Säkerhet under evenemanget  

Offentliga tillställningar 

En tillställning är offentlig då den är öppen för vem som helst, med eller utan inträdesbiljett. 

Att delta i en offentlig tillställning förutsätter alltså inte någon särskild inbjudan eller medlemskap i en sammanslutning. En allmän sammankomst, dvs. en demonstration, är inte en offentlig tillställning. 

Anmälan 

Ordnande av en offentlig tillställning ska i regel anmälas skriftligt till polisen på den ort där tillställningen äger rum.  

Alla offentliga tillställningar behöver inte anmälas. Ofta är sådana händelser av sådan art att utomstående och miljön inte påverkas negativt och att separata trafikarrangemang inte krävs. Platsen för tillställningen eller en fåtalig publik kan också utgöra grund för att inte anmäla tillställningen.  

Eftersom de lokala omständigheterna varierar stort på olika håll i landet, är det svårt att entydigt fastställa vilka tillställningar som inte alls behöver anmälas.  

Det är alltid bra att kontakta polisen på den ort där tillställningen ordnas och ta reda på den lokala ståndpunkten. En tillställning kräver en anmälan åtminstone då den 

  • är stor (flera hundra besökare) 
  • ordnas utomhus på offentlig plats (i synnerhet trafikleder) 
  • riktar sig till särskilda grupper 
  • pågår till sent på kvällen eller in på natten (efter kl. 22.00) 
  • behöver ordningsvakter eller trafikledare 
  • har utskänkning 
  • måste ha säkerhetsplanering (tillställningar med över 200 besökare) 
  • väcker starka känslor (risk för att någon vill störa tillställningen). 

En offentlig tillställning ska anmälas senast fem dygn innan tillställningen äger rum. Tidigare anmälan krävs då det är fråga om tillställningar som kräver trafikarrangemang. Polisen måste ha tillgång till kompletta uppgifter om tillställningen fem dagar innan den äger rum, så att polisen kan ta ställning till om ärendet kan behandlas som en anmälan. Ärendet kräver ett beslut om det behövs andra föreskrifter gällande tillställningen.  

Lämna in anmälan två veckor innan tillställningen äger rum om det behövs trafikledare eller tillfälliga ordningsvakter. Kontakta ortens polisinrättning redan i början av arrangemangen om det är fråga om en stor eller flera dagar lång tillställning. 

Annat som arrangören ska beakta: 

Utöver en anmälan till polisen finns det andra säkerhetsaspekter som arrangören måste anmäla om till andra myndigheter. 

Dessa är till exempel: 

  • Bulleranmälan lämnas in till stadens eller kommunens miljövårdsmyndighet i regel minst 30 dygn innan tillställningen äger rum, om tillställningen orsakar buller eller vibrationer som kan anses vara särskilt störande.  
  • Tillstånd att använda allmänna områden behövs om man använder en gata eller andra allmänna områden. Ansökan lämnas in till staden eller kommunen.  

 (Källa: https://poliisi.fi/sv/offentlig-tillstallning) 

Lag om sammankomster 530/199, 14 § Anmälan 

Senast fem dygn innan en offentlig tillställning inleds skall arrangören lämna en skriftlig anmälan om tillställningen till polisen på den ort där tillställningen ordnas. Polisen kan godkänna även en anmälan som lämnas senare, om inte ordnandet av tillställningen medför olägenhet för allmän ordning och om försummelsen att iaktta tidsfristen inte oskäligt försvårar fullgörandet av polisens uppgifter enligt lag. 

Anmälan behöver dock inte lämnas om sådana offentliga tillställningar som på grund av det låga antalet deltagare, tillställningens natur eller platsen där tillställningen ordnas inte kräver åtgärder för att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas eller för att olägenhet för utomstående och miljön skall kunna förhindras och inte heller kräver särskilda trafikarrangemang. 

Lag om privata säkerhetstjänster 1085/2015, 26 § Rätt att utse ordningsvakter 

Ordningsvakter får utses av 

1) arrangörer av allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar för en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som avses i lagen om sammankomster (530/1999). 

En ordningsvakt kan också utses för den omedelbara närheten av en offentlig tillställning som avses i 1 mom., för de parkeringsområden som behövs vid ordnandet av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning och för de vägområden som leder till parkeringsområdena samt för andra liknande områden som hänför sig till ordnandet av en tillställning. En ordningsvakts tjänstgöringsområde får dock inte bli större än vad som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten. 

Utrymningsvägar 

Räddningslag 379/2011  

9 § Byggnaders brand- och utrymningssäkerhet 

Ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare ska för egen del se till att byggnaden eller konstruktionen och dess omgivning hålls i sådant skick att 

1) risken för att en eldsvåda uppstår, avsiktligt anläggs och sprider sig är liten, 

2) personer som befinner sig i byggnaden vid en eldsvåda eller någon annan plötslig fara kan lämna byggnaden eller räddas på något annat sätt, 

3) räddningsverksamhet är möjlig när en eldsvåda eller någon annan olycka inträffar, 

4) räddningspersonalens säkerhet har beaktats. 

Lättantändligt material eller andra lättantändliga föremål får inte förvaras på vindar, i källare eller under eller i omedelbar närhet av byggnader, om det innebär risk för att eldsvåda uppstår eller sprids eller om det försvårar släckningsarbetet. 

10 § Byggnaders utgångar 

Ägaren och innehavaren av en byggnad samt en verksamhetsidkare ska för egen del se till att utgångarna och vägen till dem är framkomliga och fria från hinder och även i övrigt i sådant skick att de kan användas säkert och effektivt. 

Vid utgångarna och i gångar på vindar, i källare eller i lagerutrymmen får inga saker förvaras. 

Utgångarna och vägen till dem ska vid behov märkas och vara belysta på lämpligt sätt.  

11 § Fastigheters räddningsvägar 

Ägaren och innehavaren av en fastighet samt en verksamhetsidkare ska för egen del se till att körvägar eller andra förbindelser avsedda för utryckningsfordon (räddningsvägar) är farbara och fria från hinder och att de är märkta på lämpligt sätt. 

Fordon får inte parkeras eller andra hinder placeras på räddningsvägar. 

Räddningsplan 

En räddningsplan för de åtgärder som avses i 14 § ska göras upp för byggnader eller andra objekt som med avseende på utrymningssäkerheten eller räddningsverksamheten är mer krävande än normalt eller där människors säkerhet eller brandsäkerheten, miljön eller kulturegendom kan antas vara utsatt för stor risk eller skadorna till följd av en eventuell olycka kan antas vara allvarliga. Byggnadens eller objektets innehavare ansvarar för att en räddningsplan görs upp. Räddningslag 379/2011, 15 § 

Räddningsplanen ska innehålla en redogörelse för 

1) slutsatserna av bedömningen av faror och risker, 

2) säkerhetsarrangemangen i byggnaden och de utrymmen som används i verksamheten, 

3) olycksförebyggande anvisningar och förhållningsregler för olyckssituationer och farliga situationer till boende och andra personer, 

4) eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen beredskap. 

Räddningslag 379/2011, 16 § Räddningsplan för offentlig tillställning, 1 mom.  

För offentliga tillställningar och andra evenemang som kan vara förenade med avsevärd risk för människors säkerhet eller brandsäkerheten på grund av ett stort antal deltagare eller av någon annan särskild orsak ska arrangören göra upp en räddningsplan.  

Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011 3 § Räddningsplan för offentliga tillställningar  

En räddningsplan ska göras upp för evenemang där 

1) minst 200 personer beräknas vara på plats samtidigt,  

2) öppen eld, fyrverkeripjäser eller andra pyrotekniska artiklar eller som specialeffekter brand- och explosionsfarliga kemikalier används på platsen,  

3) arrangemangen för utrymning av platsen avviker från det normala, eller  

4) evenemangets natur medför särskilda risker för människor.  

Räddningsplanen för en offentlig tillställning ska för kännedom ges in till välfärdsområdets räddningsmyndighet senast 14 dygn innan tillställningen börjar. (Räddningslagen 16 §, 3 mom.)  

Om det för samma offentliga tillställning eller evenemang ska göras upp en säkerhets- eller beredskapsplan eller någon annan motsvarande plan med stöd av någon annan lag än räddningslagen eller enligt föreskrifter av en behörig myndighet, behöver ingen separat räddningsplan för den offentliga tillställningen göras upp, utan de uppgifter om innehållet i planen som anges i 16 § 2 mom. i räddningslagen kan tas in i den andra plan som nämns ovan. Detta ska nämnas i planen. En sådan plan kan vara till exempel ett säkerhetsdokument. 

5. Efterproduktion och nedmontering  

En lyckad efterproduktion och noggrann nedmontering säkerställer att samarbetet fungerar också i framtiden och att arrangemangen utvecklas från gång till gång. 

Efter evenemanget ansvarar arrangörerna för att städa evenemangsplatsen och montera ner eventuell teknisk utrustning. Se också till att eventuell lånad utrustning återlämnas enligt den överenskomna tidtabellen. Evenemang som ordnas i samarbete med andra är ett utmärkt tillfälle att dela er bästa praxis: ni behöver också komma överens lokalt om vem som tar ansvar för vad och när olika uppgifter ska utföras. 

En tydlig ansvarsfördelning underlättar arbetet, förebygger missförstånd och minskar belastningen på enskilda bibliotek. Det är klokt att dokumentera rutinerna för nedmontering till exempel i evenemangsrapporten, så att de kan användas under nästa gemensamma evenemang. 

Om evenemanget har innehållit upphovsrättsskyddad musik (till exempel levande musik, bakgrundsmusik, ljudinspelningar eller musik som ingår i en föreställning), ska ni göra en anmälning till Teosto. Anmälningsskyldigheten gäller också avgiftsfria och icke-kommersiella evenemang, såsom bibliotekens evenemang för allmänheten. För evenemang som ordnas i samarbete är det viktigt att komma överens på förhand om vem som tar hand om anmälningen till Teosto. Ansvaret kan ligga till exempel på ett koordinerande bibliotek eller på den kommun där evenemanget äger rum. Med en tydlig arbetsfördelning kan man undvika överlappande anmälningar eller situationer anmälningen blir ogjord. Anmälningen ska göras enligt Teostos anvisningar efter evenemanget, om inget annat har överenskommits. Aktuella anvisningar och blanketter finns på Teostos webbplats. 

Efter evenemanget är det viktigt att utvärdera vad som lyckades och vad som kunde förbättras. Utvärderingen ska gälla verksamheten och de praktiska arrangemangen, inte enskilda personer. En gemensam utvärdering stöder lärandet och förstärker samarbetet mellan biblioteken. 

Låt alla som bidrog till evenemanget delta i utvärderingen: representanter för olika bibliotek, samarbetspartner och eventuella talkoarbetare. Utvärderingen kan göras också via en enkät som skickas till exempelvis deltagare, artister eller samarbetspartner. 

Redan i planeringsskedet är det bra att komma överens om utvärderingens tidsplan och ansvarspersoner samt hur responsen ska sammanställas och förmedlas till alla medverkande. En noggrann rapportering är ett värdefullt verktyg för planeringen av kommande evenemang, i synnerhet när arrangörerna kommer från flera kommuner. 

En viktig del av efterproduktionen är också att tacka alla medverkande. Genom att uppmärksamma deltagare, samarbetspartner och artister förstärker vi deras engagemang och skapar en god grund för kommande samarbeten. Tacka dem så fort som möjligt efter evenemanget. Vid samarbetsevenemang bör man komma överens om vem som ska förmedla arrangörens tack och på vilket sätt. En gemensam linje för kommunikationen ger ett professionellt och enhetligt intryck. 

Evenemangets sidor i sociala medier och webbsidor kan gärna utnyttjas också efter evenemanget. Bilder, sammanfattningar och tack fungerar som eftermarknadsföring och skapar synlighet, i synnerhet om det är ett återkommande eller turnerande evenemang. Också förfrågningar som skickas efter evenemanget bör besvaras utan dröjsmål. 

Sammanfattning: 

Efter evenemanget: 

👉 Noggrann städning och nedmontering: Se till att lokalerna städas, tekniken monteras ner och utrustningen återlämnas enligt tidsplanen.  
👉 Tydlig ansvarsfördelning och dokumentering: Kom överens på förhand vad var och en ska göra och skriv ner rutinerna till exempel i evenemangsrapporten.  
👉 Anmälningar till Teosto: Gör en anmälan om upphovsrättsskyddad musik enligt Teostos anvisningar även för avgiftsfria evenemang.  
👉 Utvärdering av arrangemangen: Utvärdera arrangemangen (inte personerna) tillsammans med alla deltagare och via responsformulär.  
👉 Tidsplan för och rapportering om utvärderingen: Slå fast tidsplanen och ansvaren för utvärderingen redan i planeringsskedet, eftersom en bra rapport hjälper kommande arrangörer.  
👉 Snabbt tack och kommunikation: Tack deltagarna snabbt, utnyttja sociala medier och webbsidor i sammanfattningar och besvara förfrågningar snabbt. 

7. Logistik  

  • Utred om det finns behov av att avtala om logistiken och kostnaderna för den. 
  • Gör upp en alternativ plan för situationer där något i logistiken misslyckas. 
  • Informera artisten om parkeringsmöjligheterna. 
  • Kommunerna ansvarar för att ordna parkering. 
  • Utred behovet av inkvartering och hur den kan erbjudas på evenemangsorten. 
  • Samarbetet mellan artisten och bibliotekspersonalen bör löpa smidigt i de logistiska anvisningarna för uppbyggnaden och nedmonteringen. Kommunikationen ska nå artisterna, roddarna och bibliotekets personal. 

8. Anvisningar för lånad teknisk utrustning  

I anvisningarna för den tekniska utrustningen för ljudåtergivning bör man tänka på att användarnas kunskaper kan variera stort. Även om utrustningen är avsedd för bilbibliotekspersonal, är det viktigt att den som skriver anvisningarna förstår att alla användare inte har tidigare erfarenhet av sådan utrustning. Om det bibliotek som lånar utrustningen inte har tillgång till en professionell ljudtekniker, ska vem som helst kunna montera och använda utrustningen med hjälp av anvisningarna. 

Den som skriver anvisningarna måste bland annat använda ett tydligt språk. De termer som vanliga användare av ljudåtergivningsapparatur och annan teknisk utrustning använder förekommer inte nödvändigtvis i andra sammanhang. Såväl en fysisk utskriven anvisning som en video använder bilder som hjälp för att förklara terminologin. Det kan handla till exempel om mixerns fader, effekter eller till och med själva mixern. Det är viktigt att anvisningarna beskriver vad utrustningslådorna innehåller och hur de olika funktionerna kan utnyttjas så att de kan användas med så liten ansträngning som möjligt. 

Innehållet i videon och de fysiska anvisningarna kan inte heller avvika särskilt mycket från varandra. Endast om det är viktigt för monteringen av utrustningen kan det stå i anvisningarna att något ska tas ur lådorna i en viss ordning och kopplas i en viss ordning. Det har vanligen att göra med informationstekniken och strömtillförseln och med hur apparaterna ska startas: hur och var man gör det och i vilken ordning. Genom att följa anvisningarna kan man säkerställa att apparaterna används rätt och hålls hela. Tanken är att videon och anvisningarna ska ge samma information, men också erbjuda ett alternativ.  

Artistens, dvs. slutanvändarens, önskemål om utrustningen ska gärna beaktas på förhand. Det finns risk för att till exempel en önskad ljudeffekt inte kan spelas via högtalarna under föreställningen, eller tvärtom. Om huvudanvändaren (alltså personalen vid biblioteket som har lånat utrustningen) inte har satt sig in i utrustningen på förhand, kan tydliga steg i de fysiska anvisningarna göra det lättare att använda utrustningen. Instruktionsvideon on utrustningstekniken är lite över sju minuter lång. Syftet är att anvisningarna ska gås igenom punkt för punkt. Instruktionsvideon är informativ och kan stoppas så att huvudanvändaren kan bekanta sig med utrustningen i lugn och ro. Med hjälp av de fysiska anvisningarna kan användaren kontrollera steg för steg att allting har monterats korrekt. 

En länk till instruktionsvideon för den tekniska utrustningen finns i materialbanken på AKEpampas webbplats. Instruktionsvideon beskriver alltså både kopplingen och monteringen av utrustningen. Det finns inga särskilda anvisningar om hur utrustningen ska placeras i rummet eller salen där evenemanget hålls. På videon finns bara en varning till exempel om rundgång via mikrofonen. Varningen om att mikrofonen inte ska hanteras i omedelbar närhet av högtalaren ska tolkas så att högtalarna alltid ska vara bakom mikrofonen när strömmen är påslagen.  

Den tekniska utrustningen lämpar sig utmärkt för både mindre och lite större lokaler. Beroende på akustiken kan de tillhörande PA-högtalarnas ljudstyrka räcka till för evenemang med upp till 200 personer. 

Sammanfattning: 

👉 Skriv anvisningarna mycket tydligt och beakta alla som ska använda tekniken.  
👉 Använd ett tydligt språk och sammanställ vid behov anvisningar på flera språk.  
👉 Se till att instruktionsvideon och de fysiska anvisningarna motsvarar varandra.  
👉 Beakta användarens önskemål och utrustningens tekniska egenskaper före föreställningen.  
👉 Tänk på vilka slags lokaler utrustningen lämpar sig för. 

Källor: 

”Kirjastot: Pitäkää kirjailijoiden puolia”, Kirjastolehti 2/2026 https://suomenkirjastoseura.fi/kirjastolehti/kirjastot-pitakaa-kirjailijoiden-puolia/ 

Lag om sammankomster 
Lag om sammankomster | 530/1999, 14 § Anmälan 

Lag om privata säkerhetstjänster 
Lag om privata säkerhetstjänster 1085/2015, 26 § Rätt att utse ordningsvakter   

Lindgren, Veera – Musiikkialan kiertuetoiminnan sujuvoittaminen. Metropolia ammattikorkeakoulu. Theseus.fi 

https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/856065/Lindgren_Veera.pdf;jsessionid=FFCE05951EEC2D28BBEAEB06DE5EE7B4?sequence=2

Opas valtionavustusten hakemisesta, käytöstä ja käytön valvonnasta. Lupa- ja valvontaviraston julkaisuja 1/2026 https://lvvavustukset.fi/wp-content/uploads/2026/02/Julkaisu-1-Opas-valtionavustustenhakemisesta.pdf 

Räddningslag 
Räddningslag 379/2011 

Polisen 

https://poliisi.fi/sv/offentlig-tillstallning

Rytmimanuaali 

Satama-areena, artikel 6.11.2024 

https://satama.fi/kuinka-hallita-tapahtuman-logistiikkaa-tehokkaasti-satama-areena