Abstrakt
Det tvåspråkiga projektet “Läsningen flyter, vardagen flyter” genomfördes mellan maj 2022 och september
- Syftet med det här projektet har varit att förbättra deltagarens läsfärdigheter, få läsandet att bli en
del av deltagarens vardag samt att deltagarens vardag underlättas med hjälp av läsningen. Ett sätt att
förverkliga detta syfte har varit att skapa förutsättningar för läsglädje i projektets olika evenemang.
Målgruppen för detta projekt har varit individer som riskerar marginalisering i samhället.
Projektet har ordnat läsecirklar, en e-materialserie med namnet “Bibliotekets digitala tjänster”,
poesiworkshop, författarbesök samt att projektet också har tagit del av evenemang som Konstens natt och
Dyslexiveckan.
Resultatet visar på att projektets olika evenemang har uppskattats och den feedback som har kommit in
från våra samarbetspartners tyder på att samarbetet med projektet har fungerat väl. Resultatet i projektet
visar också bl.a. på att projektets evenemang har till en viss mån påverkat vissa deltagares läsvanor och
deras inställning till läsning, medan andra deltagare inte påverkades märkbart av detta. Evenemangen har
dock varit en positiv erfarenhet för projektets deltagare utifrån det data som har insamlats och flera skulle
delta igen ifall liknande evenemang ordnades på nytt.
Läsandet har varit centralt i det här projektet. Syftet med det här projektet har varit att förbättra
deltagarens läsfärdigheter, få läsandet att bli en del av deltagarens vardag samt att deltagarens vardag
underlättas med hjälp av läsningen. Ett sätt att förverkliga detta syfte har varit att skapa förutsättningar för
läsglädje i projektets olika evenemang. Målgruppen för detta projekt har varit individer som riskerar
marginalisering i samhället.
Det här projektet genomfördes vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster och finansierades av
Regionförvaltningsverket.
Samarbetspartners
De samarbetspartners som projektet har haft avtal med är följande: Datero r.f., Gamla Vasa sjukhus, Mielle
r.f. (Työpaja Komppis), Vasa svenska pensionärsförening VIPS r.f., Österbottens välfärdsområde/Noste-Flyt
gruppbaserad rehabiliterande arbetsverksamhet och Vasa stads sysselsättningstjänster/TEO-projektet.
Samarbetet med TEO-projektet kom aldrig igång på ett önskvärt sätt och därför samlades det inget data
ifrån dem. Det var svårt att aktivera deltagarna i TEO-projektet och intresset bland dem var lågt. Trots detta
var kommunikationen mellan projektet och handledarna vid TEO-projektet god.
Projektet försökte också skapa samarbete med Resurscentret Föregångarna och Röda Korset. Tyvärr hade
ingen av dessa möjligheter att ta del av ett samarbete just vid den tillfrågade tidpunkten.
Evenemang
Projektet har arrangerat fyra olika sorters evenemang. Evenemangen har varit följande:
- Läsecirklar
- E-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster”
- Poesiworkshop
- Författarbesök
Läsecirklarna började i september 2022 och avslutades i maj 2023, men det ordnades en bonusläsecirkel
under junimånaden till en av våra samarbetspartners. Det här förslaget kom från vår sida och ordnades
eftersom samarbetspartnern visade intresse för detta. Läsecirklarna har hållits en gång i månaden och de
samarbetspartners som har tagit del av projektets läscirkelverksamhet är Työpaja Komppis, Noste-Flyt och
Gamla Vasa sjukhus. Dessa grupper har haft sina egna läscirkelgrupper och har således inte haft med
varandra att göra.
Med gruppen i Gamla Vasa sjukhus anställde projektet Anneli Ketonen som dragare för deras
läsecirkelverksamhet, medan i Työpaja Komppis och Noste-Flyt har personalen i projektet lett eller delvis
lett läsecirkeltillfällena. I november 2022 samlades det in data från våra läsecirkelgrupper och det här
dokumenterades ner under mellandagarna i december (ett tillägg till dokumentationen gjordes i januari,
eftersom vi fick in mera data från läsecirklarna). Data bestod av det svar vi fick från deltagarna utifrån den
enkät som skickades till dem.
E-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster” var en tredelad serie som höll på från oktober 2022 till
december 2022. Första tillfället skedde i oktober, andra tillfället i november och det tredje tillfället i
december. Alla tillfällen skedde i bibliotekets utrymmen. De två första tillfällena lade fokus på de digitala
tjänster som biblioteket har att erbjuda. I det tredje tillfället föreläste Johanna Björkell om källkritik,
eftersom detta upplevdes som en relevant del av läsandet idag, speciellt inom media.
Datero r.f. hade en seniorgrupp som också var intresserade av e-materialserien. I och med att intresset
anmäldes så pass sent från deras håll, så höll projektet enbart de två första tillfällena för dem, eftersom vi
inte hade möjlighet att erbjuda dem källkritikföreläsningen.
I poesiworkshoppen som skedde i februari 2023 var det två samarbetspartners som deltog, Työpaja
Komppis och Noste-Flyt. Det ordnades två skilda tillfällen, där Työpaja Komppis deltog i det ena tillfället
medan Noste-Flyt deltog i det andra tillfället. Det var också meningen att VIPS skulle delta i ett eget tillfälle,
men i och med att VIPS hade för få deltagare som var intresserade, beslöt vi att inhibera deras
workshoptillfälle.
Författarbesöken som projektet ordnade var fyra till sitt antal. Marko Hautala gjorde två författarbesök för
vårt projekt. Bägge gångerna var slutna tillfällen, varav den ena gången besökte han virtuellt Gamla Vasa
sjukhus deltagare och den andra gången besökte han Työpaja Komppis deltagare på plats hos dem. Hautala
berättade om sitt författarskap och om skräckgenren i allmänhet. Hautalas författarbesök skedde under
marsmånaden 16.3.2023 och 21.3.2023.
Projektet ordnade också ett författarbesök med J.S. Meresmaa 25.4.2023 och det författarbesöket var
öppet för allmänheten. Under sitt besök i Vasa stadsbibliotekets dramasal lyfte Meresmaa upp lättlästa
böcker samt sin egen erfarenhet av att skriva sådana böcker. Det var sju stycken i publiken som deltog i
Meresmaas författarbesök.
En annan författare som skulle besöka Vasa stadsbibliotekets dramasal den 13.4.2023 var Ann-Luise Bertell,
men hennes besök blev istället uppskjutet till 7.9.2023. Författarbesöket var öppet för allmänheten och
under besökets gång diskuterade Bertell med projektets koordinator Timmy Enberg om vad som
kännetecknar Österbotten i litteraturen och hur det Österbottniska tänkesättet syns i Bertells böcker. Det
diskuterades också om vad läsning har betytt för Bertell samt vad som hade fått henne att börja skriva
böcker. Det var 10 stycken i publiken som deltog i Bertells författarbesök.
Övriga evenemang som projektet har varit involverat i är bl.a. Dyslexiveckan, som skedde i samarbete med
Datero r.f. oktober 2022. Detta evenemang var inte planerat in i projektplanen, utan skedde spontant på
Dateros begäran. Under denna vecka uppmärksammades läs- och skrivsvårigheter. Datero och vi i projektet
hade en punkt vid Vasa stadsbibliotekets aula under två dagars tid, där Datero lyfte upp sina tjänster,
medan vi från projektet lyfte bl.a. upp lättlästa böcker samt Celias-tjänster.
Ett annat evenemang som projektet deltog i var Konstens natt, som skedde i augusti 2023. Det här var
heller inte med i den ursprungliga planen, men vi bestämde oss för att delta i Konstens natt för att det
fortsättningsvis fanns pengar över i projektbudgeten. Temat för våra evenemang i Konstens natt var poesi
och vi hade sammanlagt tre stycken evenemang som skedde samtidigt. Det ena evenemanget var en
poesiworkshop, där vem som helst fick komma och skapa sina egna dikter med hjälp av olika aktiviteter.
Poesiworkshoppen hölls i Matilda-utrymmet vid Vasa stadsbibliotek och vi anställde en av bibliotekets
sommararbetare, Lara Silander, att leda workshoppen. Det andra evenemanget var poesikaraoke som hölls
i Essä-utrymmet vid Vasa stadsbibliotek. Det tredje evenemanget var en öppen scen där vem som helst fick
komma och läsa upp sina egna dikter. Den öppna scenen hölls vid Vasa stadsbibliotekets aula och vi
anställde Susanne Marins för att leda den öppna scenen. Poesievenemangen hade i sin helhet löpt på bra.
Sammanlagt hade Vasa stadsbibliotek haft 2872 besökare under Konstens natt och en del av dessa hade
deltagit i projektets poesievenemang.
Andra spontana händelser var också då projektets koordinator Timmy Enberg presenterade projektets
erfarenheter för Kuhmo bibliotek och för Luleå bibliotek. Det här skedde på förfrågan av kolleger från Vasa
stadsbibliotek och de ville gärna att Enberg skulle presentera sina erfarenheter av projektet till dessa.
Mötet med Kuhmo bibliotek skedde i februari 2023 och mötet med Luleå bibliotek skedde i juni 2023.
Datainsamling
Insamling av data har skett i olika etapper under projektets gång och på olika sätt. En regelbunden
insamling av data har varit de rapporter som vi har fått in efter varje läsecirkeltillfälle. De
samarbetspartners som har tagit del av projektets läsecirkelverksamhet har haft skyldighet att skicka in en
rapport till oss efter varje tillfälle, där det bl.a. står hur många deltagare som har varit närvarande.
Ett annat tillfälle där vi samlade in data till projektet var de enkäter som vi skickade till våra deltagare före
årsskiftet. Den ena enkäten ställde frågor om läsecirklarna och den andra om e-materialserien. Utifrån
svaren från dessa två enkäter samt de rapporter som vi hade fått in från läsecirkelverksamheten, påbörjade
vi vår mellandokumentation av projektet. Detta skedde under mellandagarna i december-januari.
En mera utförlig beskrivning av projektets mellandokumentation samt data från e-materialserien och
läsecirklarna finns i skilda dokument.
Från februari och framåt började projektet samla in data via intervjuer och en slutlig rapport med de
personer som har varit med och medverkat i projektets evenemang på ett eller annat sätt (handledare,
externa personer, bibliotekets personal osv.). Den slutliga rapporten som personerna svarade på handlade
främst om hur de hade upplevt projektet i sin helhet och hur samarbetet hade fungerat, medan
intervjuerna handlade främst om hur projektets erfarenheter kan integreras i bibliotekets ordinarie
verksamhet.
De personer som projektet intervjuade och/eller fick en slutlig rapport av under vårvinter 2023 var
följande: - Geir Byrkjeland, ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster. Höll de två första
delarna av E-materialserien. - Anneli Ketonen, läsecirkeldragare vid Gamla Vasa sjukhus.
- Mirva Sundqvist-Kekäläinen, Gamla Vasa sjukhus kontaktperson
- Sonja Haga-Erickson, Datero r.f.:s kontaktperson
- Anna-Lena Starck, Mielle r.f.:s kontaktperson
- Gunnel Kylkis, VIPS r.f.:s kontaktperson
- Anu Timonen, Noste-Flyt kontaktperson. Joni Moisio och Jaana Naulapää, två handledare vid
Noste-Flyt, intervjuades.
Intervjuerna har skett antingen fysiskt på plats eller via Teams. Rapportfrågorna skickades på förhand till
dessa personer och skickades sedan tillbaka med ett svar till oss efter en tid. Det har även varit möjligt för
personerna att skriva in sina egna tankar och åsikter i rapporten.
Projektet skickade också en slutlig enkät till projektets deltagare under våren 2023. I den slutliga enkäten
fick deltagaren kryssa i vilka evenemang i projektet hen har tagit del av. I enkäten förekom det också fem
olika påståenden där deltagaren kunde välja ett nummer mellan 1 och 4, beroende på ifall deltagaren höll
med påståendet eller inte. I enkäten förekom också en kategori ”Övriga kommentarer” där deltagaren hade
möjlighet att skriva ner egna kommentarer.
Till följande ges en allmän överblick av de svar som projektet har fått in från samarbetspartners och
deltagare. För en mera detaljerad beskrivning av svaren, se bilagor som följer med dokumentationen.
Läscirkelrapporter
Projektet skapade tre åtskilda läsecirkelgrupper. Dessa grupper var hos Työpaja Komppis, Noste-Flyt och
Gamla Vasa sjukhus. Työpaja Kommpis hade en egen läsecirkelverksamhet innan sitt samarbete med
projektet, men projektet var involverad i deras läsecirkelverksamhet från september 2022 till maj 2023 och
ordnade en s.k. bonusläsecirkel hos dem i juni, eftersom det fanns ett intresse för detta hos dem.
Läsecirkelverksamheten med Gamla Vasa sjukhus höll på från september 2022 till mars 2023, varav det
sista tillfället var ett virtuellt författarbesök. Läsecirkelverksamheten vid Noste-Flyt höll på från november
2022 till maj 2023.
Projektet har under läsecirklarnas gång, som har hållits en gång i månaden, fått in regelbundna rapporter
från sina samarbetspartners där man bl.a. har skrivit hur många som har deltagit läsecirklarna.
Samarbetspartnerna fick en färdig modell med frågor som de kunde utgå ifrån när de skrev sina rapporter,
men dessa frågor fungerade enbart som stöd och var således frivilliga att använda sig av.
De rapporter som projektet fick in efter varje läsecirkeltillfälle kunde variera stort i sitt innehåll. Vissa skrev
väldigt utförligt vad gruppen har diskuterat om, hur många som var på plats, vilken bok som skulle läsas till
nästa gång, medan andra skrev några meningar om hur många som var på plats samt kortfattat hur
diskussionerna hade förlöpt under tillfället.
Återkommande aspekter som dök upp i rapporterna var exempelvis deltagarantalet (varierade mellan 1-10
stycken), att deltagarna hade fått tillräckligt med tid att läsa sina böcker och att böckerna anlände i tid till
deltagarna. I vissa fall förekom det deltagare som inte hade läst boken, utan dessa deltagare kom till
läsecirkeltillfället enbart för att lyssna. Ibland skrevs det också om att man under diskussionerna hade
jämfört bokens berättelse med verkliga händelser som sker just nu i vårt samhälle.
Den slutliga enkäten
Den slutliga enkäten besvarades av deltagare från Työpaja Komppis, Noste-flyt, VIPS och Gamla Vasa
sjukhus. Sammanlagt svarade 18 stycken deltagare enkäten (OBS! VIPS lämnade in ett enkätsvar, men de
har svarat som grupp).
Enkäten frågade först vilka evenemang som deltagarna hade tagit del av. I enkäten fanns det att välja
mellan läsecirklar, e-materialserien ”Bibliotekets digitala tjänster”, poesiworkshop och författarbesök.
Därefter lyftes det upp fem stycken påståenden, där deltagaren kunde välja ett nummer mellan 1 och 4,
beroende på hur mycket deltagaren höll med påståendet. Nummer 1 innebar att deltagaren inte höll med
påståendet alls, medan nummer 4 innebar att deltagaren höll med påståendet fullständigt. Påståendena
som fanns med i enkäten var följande:
- Projektets evenemang som jag har deltagit i har varit intressanta.
- Som deltagare skulle jag ta del av projektets evenemang igen, ifall de ordnades på nytt.
- Informationen om projektets evenemang har varit tillräckliga (evenemangens innehåll, tidtabell
osv.). - Läsning har ökat i min vardag tack vare projektet.
- Min inställning till läsning har förbättrats tack vare de evenemang som jag har tagit del av.
En spalt ”Övriga kommentarer” förekom i slutet av enkäten, där deltagaren fritt kunde skriva ner sina
åsikter.
Av de som har svarat på enkäten så har majoriteten (13 stycken) tagit del av projektets
läsecirkelverksamhet. 4 stycken har deltagit i e-materialserien, 4 stycken i poesiworkshoppen samt 6
stycken i författarbesöken. Det är viktigt att notera att två deltagare inte skrev ner i vilka evenemang de har
tagit del av. Därför fick vi nödvändigtvis inte en helt korrekt bild av hur många deltagare som har tagit del
av våra evenemang.
Enkätens påståenden är uppbyggda så att de tre första påståendena lägger fokus på projektets evenemang,
medan de två sista påståendena lägger fokus på läsningen i projektet. Det man kan konstatera utifrån
enkätsvaren är att majoriteten av deltagarna har goda erfarenheter av projektets evenemang samt att
infon om evenemangen har varit tillräckliga. De två sista påståendena har åsikterna varit blandade. Det är
rätt så jämnt mellan svaren, där vissa håller med medan andra inte håller med.
Några deltagare skrev också egna kommentarer i enkäten.
Den slutliga rapporten från samarbetspartners
Frågorna i den slutliga rapporten har varierat beroende på samarbetspartnernas roll och hur aktiva de har
varit i projektet. Det förekom en fråga, som alla samarbetspartners och externa partners i projektet svarade
på och denna fråga var:
- Hur har samarbetet med projektet fungerat? Exempelvis har kommunikationen mellan er och
projektet fungerat bra?
Alla parter har varit nöjda med samarbetet och bl.a. kommunikationen hade fungerat väl.
Kommunikationen har också upplevts som snabb och lätt.
Andra frågor som var gemensam till största delen av våra partners var: - Fick ni i ett tidigt skede en klar bild över projektets syfte och har ni som samarbetspartner haft
nytta av att delta i det här projektet? - Fanns det något i samarbetet som inte fungerade och kunde varit bättre?
- Ifall ni i framtiden har möjlighet att samarbeta med oss i ett projekt, där läsning också är centralt,
vad skulle ni vilja att det projektet erbjöd er?
De som svarade på den första frågan så var alla överens om att de fick en klar bild över projektet i ett tidigt
skede samt att de upplevde att de hade nytta av att delta i projektet.
Största delen ansåg att samarbetet fungerade väl och kom därför inte på något som kunde ha förbättrats.
En samarbetspartner skrev dock att de hade haft byte i sin personal under årets gång, vilket var utmanande
inledningsvis då de nya kollegerna blev tvungna att lära sig vad de exempelvis skulle skriva i rapporterna
som projektet ville ha. En annan samarbetspartner upplevde att det inte förekom några möjligheter att
påverka tidsjusteringen.
Den sista frågan, fråga 8, ville veta vad samarbetspartnerna önskade från ett projekt, ifall det ordnades ett
motsvarande projekt i framtiden. En överblick av dessa svar beskrivs mera utförligt i avsnittet “Förslag till
framtida projekt”.
Övriga rapporter
Vi fick en rapport från Anneli Ketonen som hade varit verksam i projektet. Hon hade haft som uppgift att
vara läsecirkeldragare för deltagarna vid Gamla Vasa sjukhus. I hennes rapport förekom det frågor som var
anpassade till hennes arbetsuppgift, men det förekom också likadana frågor som hade ställts till de övriga
samarbetspartnerna. Likadana frågor var exempelvis hur samarbetet och kommunikationen har fungerat
mellan Ketonen och projektet.
Frågorna har försökt bl.a. ta reda på ifall arbetsmängden har varit tillräcklig, hur läsecirklarna har löpt på,
ifall Ketonens önskemål har beaktats, vad skulle vara bra att tänka på ifall det igen uppstår en
läscirkelverksamhet med den här gruppen i framtiden. En fråga berörde också det virtuella författarbesöket
vid Gamla Vasa sjukhus och hur Ketonen upplevde detta evenemang.
Samarbetet har fungerat väl utifrån rapportens svar. Läsecirklarna hade fungerat i det stora hela bra.
Deltagarantalet vid läsecirkeltillfällena hade varit rätt få och diskussionerna hade varierat en del p.g.a.
deltagarnas välmående. Inför en eventuell framtida läsecirkelverksamhet vid Gamla Vasa sjukhus vore det
bra, enligt Ketonen, att ha virtuella läsecirkeltillfällen som alternativ, så att sjukhusets personalresurser inte
belastas i allt för stor utsträckning (exempelvis övervakning av deltagarna).
Intervjuer
Vi intervjuade några personer under projektets gång. Timmy Enberg höll en intervju, medan Sari Kaunisto,
som är ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster och har arbetat med projektet
parallellt med sina ordinarie arbetsuppgifter, höll flera intervjuer. Kaunistos uppgift i projektet har varit att
integrera projektets erfarenheter i bibliotekets ordinarie verksamhet.
Geir Byrkjeland, som är ordinarie anställd vid Vasa stads kultur- och bibliotekstjänster, var en av de som
intervjuades. Byrkjeland var med och drog de två första tillfällena i den s.k. e-materialserien, vars syfte var
att lyfta fram bibliotekets digitala tjänster. Vi intervjuade Byrkjeland två gånger. I den ena intervjun ville vi
få reda på hur samarbetet hade fungerat mellan honom och projektet, medan i den andra intervjun ville vi
få reda på hur hans erfarenheter av projektet kunde tillämpas i framtiden vid bibliotekets ordinarie
verksamhet. Den andra intervjuns frågor blev dock rätt lik som den första intervjuns frågor.
Enberg höll den första intervjun med Byrkjeland och frågade honom hur han upplevde att samarbetet
mellan honom och projektet hade fungerat. Samarbetet hade fungerat väl, exempelvis med
kommunikationen mellan Byrkjeland och projektet. Han upplevde också att projektet beaktade hans
önskemål. Enberg frågade också hur Byrkjeland upplevde sin roll i evenemangen och ifall han tyckte att vi
kunde ha lyft upp mera innehåll för våra deltagare. Han upplevde sig ha delvis en viktig roll, vilket berodde
mycket på vilken grupp vi höll tillfället för. Byrkjeland upplevde dock att hans roll i evenemanget var tydlig
redan från början. Något mera innehåll kom Byrkjeland inte på att vi kunde ha lyft upp vid evenemangen,
men han funderade i efterhand på ifall de två första tillfällena i e-materialserien, som han drog, gick
naturligt ihop med det tredje tillfället, där temat var källkritik. Byrkjeland tyckte också att uppgiften som
han hade i projektet gick väl ihop med den ordinarie uppgift som han har vid biblioteket och att den
erfarenhet han fick av att samarbeta med projektet säkert kan vara till nytta inför eventuella framtida
projekt.
Kaunisto höll den andra intervjun med Byrkjeland. I den fick vi reda på att Byrkjeland inte inledningsvis hade
fått en helt klar bild av projektets syfte och inte heller vilka grupper han skulle föreläsa för. Det gjorde att
han bl.a. hade en del svårigheter med att planera vilken rytm han skulle föreläsa under tillfällena samt hur
han kunde beakta deltagarnas utmaningar inför evenemangen. Annars upplevde Byrkjeland att samarbetet
hade löpt på bra utan desto större problem.
Andra intervjuer som Kaunisto höll var bl.a. med Anneli Ketonen som drog läsecirklar vid Gamla Vasa sjukhus.
Ketonen upplevde att samarbetet hade varit bra och nämnde att det förekom vissa utmaningar vid
läsecirklarna p.g.a. deltagarnas välmående, men Ketonens långa erfarenhet av att leda läsecirklar var till nytta
för lösa dessa utmaningar.
Gamla Vasa sjukhus kontaktperson, Mirva Sundqvist-Kekäläinen, intervjuades också av Kaunisto. I intervjun
framkom det att läsecirklarna hade varit en positiv erfarenhet för dem, men att deras begränsade
personalresurser användes rätt mycket för de här tillfällena. Ett framtida samarbete med biblioteket vore
välkommet, men då måste sjukhuset möjligheter till ett samarbete diskuteras och planeras noggrant.
Kaunisto intervjuade också Anna-Lena Starck, som är handledare för “Työpaja Komppis” vid Mielle r.f. I
intervjun nämndes det om att läsecirklarna hos dem hade fungerat väl, exempelvis att böckerna hade förts
på plats till dem en tid innan läsecirkeltillfället. Työpaja Komppis hade haft en läsecirkelverksamhet redan
innan samarbetet med projektet och det hade fungerat väldigt bra då bibliotekets personal engagerade sig i
deras läsecirkeltillfällen.
Vid intervjun med Jaana Naulapää och Joni Moisio, som var handledare vid Noste-Flyt, framkom det att
läsecirkelverksamheten gav trevliga och omväxlande innehåll i deras verksamhet. Det var bra att läsecirklarna
ordnades vid deras utrymmen samt att böckerna fördes till dem på plats, så att deras deltagare kunde med
låg tröskel låna dem. Ett framtida samarbete är något som de såg positivt på, så länge det inte kostar något
för Noste-Flyt att vara med i samarbetet.
Resultat
Det vad vårt projekt har resulterat i, utifrån det data och de evenemang som har ordnats, är bland annat
att: - Läsecirkelverksamhet har varit en trevlig aktivitet för deltagarna och lätt att verkställa i praktiken.
Läsecirklarna bidrog också till att vissa deltagare förbättrade sin koncentration och även sina
läsfärdigheter. - Författarbesöken har uppskattats såväl av samarbetspartners som deras deltagare.
- Läsecirklarna och författarbesöken fick vissa deltagare att vilja börja läsa mera aktivt. Några
deltagare började också använda bibliotekets tjänster mera aktivt efter dessa evenemang,
exempelvis med att låna böcker. - Erfarenheten från poesiworkshoppen som vi höll i februari 2023 hade varit till nytta då vi i projektet
ordnade evenemang under Konstens natt i augusti 2023. Under Konstens natt ordnade vi bland
annat en poesiworkshop för allmänheten och det hade varit en uppskattad aktivitet. - Bibliotekets digitala tjänster var något som äldre deltagare uppskattade att få delta i. Det förekom
deltagare som inte kände till hur man exempelvis lånade en e-bok eller en ljudbok. Vissa deltagare
ville gärna ta del av ett liknande tillfälle i framtiden. - Biblioteket borde också överväga att erbjuda sina tjänster genom att söka sig utanför sin
organisation. Exempelvis till läsecirklarna förde vi böckerna på förhand till våra samarbetspartners.
Det resulterade i att flera deltagarnare hade lägre tröskel att låna boken och delta till följande
läsecirkeltillfälle, jämfört med om deltagarna hade varit tvungna gå till biblioteket och låna boken.
Biblioteket har på så vis haft en möjlighet att nå ut och påverka individer som inte nödvändigtvis
använder sig av bibliotekets tjänster.
Läsecirklarna och författarbesöken är de två evenemang som gav mest utifrån bibliotekets synvinkel. Detta
eftersom läsecirklarna var något som uppskattades av både våra samarbetspartners och deras deltagare
samt att läsecirklarna också upplevdes som ett effektivt sätt att etablera kontakt med såväl
samarbetspartnerna som deras deltagare. Dessutom var läsecirklarna lätta att ordna, då dessa väl sattes
igång. Författarbesöken hade också uppskattats såväl av våra samarbetspartners som deras deltagare.
Deltagarna hade på förhand möjlighet att lyfta fram sina önskemål på vilka författare de gärna ville träffa
och det var också lätt att ordna ett slutet författarbesök enbart för projektets deltagare. Deltagarna hade
också möjlighet att med låg tröskel diskutera med författaren under besöket.
Övriga iakttagelser
Projektets målgrupp har varit individer som riskerar marginalisering i samhället. Begreppet
”marginaliserad” har varit utmanade att definiera i jämna mellanrum, eftersom en fråga som ställdes i ett
tidigt skede var att vem räknas som marginaliserad? På grund av det här, så fick projektet en rätt så
varierande deltagarskara, som befann sig i olika skeden i livet. Vissa deltagare var väldigt tydligt
marginaliserade, medan andra deltagare hade en viss risk för marginalisering, beroende på livssituation.
Det som har varit utmanande från första början och som var en återkommande fråga under projektets gång
var att hur kan vi locka de som inte är intresserade av läsning, att vilja börja läsa? Erfarenheter från
projektets evenemang visar på att exempelvis författarbesöken har varit uppskattade av såväl
samarbetspartners som deltagare. En av projektets samarbetspartners skrev i sin rapport att deltagarna
blev mera ivriga att vilja läsa böcker efter ett författarbesök. Av den orsaken kan författarbesök vara en
strategi att väcka intresse för läsning. En annan lyckad erfarenhet är de s.k. lättlästa böckerna som vissa
deltagare har använt sig av vid läsecirklarna. Vissa deltagare har haft nytta av att läsa lättlästa böcker och
gillade dessutom att läsa dem. Det förekom deltagare som inte hade läst en bok sedan skoltiden och fick nu
lust att läsa mera.
En annan iakttagelse som vi från projektet har lagt märke till är att de deltagare som har varit mest aktiva i
projektets evenemang, är de som läser från förut. Det här har inte i sig varit något negativt, men det vore
bra att fundera på hur man kan locka de mindre flitiga läsarna.
Då man analyserar den slutliga enkäten är det bra att vara kritisk mot det svar vi har fått in från påstående
fyra och fem. Påståendena frågar ifall läsning har ökat tack vare evenemangen och att min (deltagarens)
inställning gentemot läsning har förbättrats tack vare evenemangen. En rätt stor del (10 stycken på
påstående fyra respektive 7 stycken på påstående fem) av deltagarna befinner sig skala 1 och 2 i
påståendena, alltså de håller inte med. Det här betyder inte per automatik att projektets evenemang inte
skulle inverkat på de svaga läsarnas läsvanor, utan det kan snarare vara så att de deltagarna som har
läsvana från förut, inte upplever att projektet har påverkat deras intresse för läsning.
Övriga iakttagelser och reflektioner som har gjorts under projektets gång är bl.a. marknadsföringen och
kostnader av evenemang. Projektet satsade rätt stora summor från sin budget på att marknadsföra de
författarbesök som var öppna för allmänheten, såväl i traditionella medier som i sociala medier, men det
dök upp rätt få åskådare till dessa evenemang. Det är givetvis svårt att på förhand veta hur många som
dyker upp, men frågan är att ifall det är värt att satsa stora summor på marknadsföringen till ett öppet
författarbesök, ifall det inte dyker upp många åskådare?
Vi funderade också mera på våra erfarenheter från e-materialserien “Bibliotekets digitala tjänster”, där
bibliotekets digitala tjänster lyftes upp i de två första tillfällena och källkritik i det tredje tillfället. Vi hade
haft ett rätt så omfattande innehåll som lyftes upp i de två första tillfällena. Vi funderade på ifall det fanns
en risk för att allt innehåll blev för mycket information för vissa av våra deltagare. Det fanns en del
deltagare som dessutom inte var vana med tekniken och för dem kan det ha varit extra utmanande att
samtidigt ta emot allt innehåll från tillfällena. För att undvika ett liknande scenario i framtiden, kunde det
vara bra att på förhand fråga vad deltagarna skulle vara intresserade av att vilja veta mera om från
bibliotekets digitala tjänster. Exempelvis var e-tidningarna något som intresserade vissa deltagare och en
idé vore att lyfta upp mera av dessa i framtiden. En annan sak som vi också konstaterade i efterhand, var
att e-materialserien som evenemang inte upplevdes som ett helt relevant tema för vårt projekt. Delar av ematerialserien gick väl ihop med vårt projekt (exempelvis med att lyfta fram e-böcker eller e-tidningar och
att det fanns en förhoppning om att någon skulle bli inspirerad av att vilja läsa dessa), men i det stora hela
skulle e-materialserien passat bättre in i ett annat projekt.
En annan tanke utifrån de erfarenheter vi har fått från projektet är ifall biblioteket borde söka sig utanför
sina egna ramar och etablera kontakt till föreningar eller organisationer ute i samhället? Vi har under
projektets gång etablerat kontakt med grupper som inte är en del av biblioteket och understött bl.a. deras
läsecirkelverksamhet. Vore det en idé att söka sig till andra liknande grupper i samhället och understöda
exempelvis en läsecirkelverksamhet hos dem?
Förslag till framtida projekt
Utifrån de svar vi har fått in från våra samarbetspartners, så lyfts det upp ett förslag som kunde ingå i ett
framtida projekt, nämligen att söka sig till andra målgrupper i samhället. En samarbetspartner skrev att de
har invandrargrupper i sin verksamhet och dessa kunde vara bra att nå ut till i framtida projekt. En annan av
våra samarbetspartners nämnde att barnrådgivningen, småbarnspedagogiken eller familjer där läsningen är
svag, kunde vara potentiella målgrupper i framtida projekt och en idé vore att dessa kunde bli erbjudna
stödjande tjänster inom läsning.
Författarbesöken har varit en positiv erfarenhet för våra samarbetspartners samt deras deltagare. Ett
förslag till framtida projekt kunde vara att ordna mera författarbesök, där en författare föreläser eller
eventuellt håller en workshop. En sådan workshop kunde vara hur man skriver egen bok, för att hänvisa till
ett av svaren vi fick från en av våra samarbetspartners. En fråga som kan vara värt att ställa är att ifall det
vore bättre att ordna ett slutet författarbesök enbart för deltagarna i projektet, eller borde man satsa på
ett författarbesök som är öppet för allmänheten? Det kan hända att deltagare i projektet har lägre tröskel
för att delta i ett författarbesök, ifall det ordnas enbart för dem. Dessutom kan det också vara värt att satsa
på ett författarbesök som är slutet till en enskild grupp av ekonomiska skäl, eftersom det tidigare nämndes
(se “Övriga iakttagelser”) att vår erfarenhet i projektet visar på att marknadsföring av öppna författarbesök
inte hade haft en önskvärd effekt.
Litteraturkritik och att kunna välja rätt samt att få en presentation om nya författare var också ett annat
önskemål från en av våra samarbetspartners. I ett framtida projekt kunde biblioteket exempelvis tipsa om
nya författare till vissa specifika grupper, exempelvis pensionärer. Ifall den nya författaren väcker intresse,
så kunde man ordna ett författarbesök åt den här gruppen.
De lättlästa böckerna kunde synliggöras mera till grupper som har svårigheter att läsa eller som försöker
lära sig de inhemska språken. Ifall ett motsvarande projekt planeras i framtiden, kunde exempelvis en
aktivitet vara att ordna läsecirklar som lägger fokus på lättlästa böcker. Det här kunde vara ett ypperligt
tillfälle för deltagare att förbättra sina läsvanor, läsfärdigheter, språkfärdigheter och intresse för läsning.
Som tidigare nämndes så har läsecirklarna varit lätta att förverkliga utifrån den erfarenhet vi har från
projektet och kräver inte nödvändigtvis mycket förberedelse av den som drar läsecirkelverksamheten. Av
den orsaken är det bra att beakta läsecirklar som en aktivitet till framtida projekt. Ett exempel på en sådan
läsecirkel kunde vara då personer med invandrarbakgrund försöker lära sig de inhemska språken.
Biblioteket kunde på så vis exempelvis bidra till integreringen i samhället.
En av våra samarbetspartners önskar att biblioteket även i framtiden kunde fortsätta understödja deras
läsecirkelgrupp, exempelvis med fjärrlån. Lästips och vad som sker vid biblioteket var också något som vore
önskvärt till ett eventuellt framtida projekt. Ett förslag till ett framtida projekt kunde vara att ordna en
verksamhet hos en samarbetspartner, där det finns intresse för bibliotekets tjänster. Bibliotekets tjänster
skulle komma till denna grupp, istället för att deltagarna söker sig till biblioteket. Biblioteket skulle på så vis
kunna satsa på nya former av uppsökande verksamhet. Deltagare i en sådan verksamhet skulle eventuellt
ha lättare för att börja använda sig av bibliotekets tjänster, eftersom exempelvis en erfarenhet från vårt
projekt visar på att tröskeln för att deltagare ville delta i vår läsecirkelverksamhet sänktes, ifall böckerna på
förhand fördes på plats till våra samarbetspartners.
