Funktionärsutbyte i Esbo bibliotek 

I december 2024 tillbringade jag tre dagar med att bekanta mig med biblioteken i Esbo. I Esbo finns fem stora s.k. regionala bibliotek och elva närbibliotek. Jag fick bekanta mig med de stora köpcentrumbiblioteken Lippulaivabiblioteket, Iso Omenas bibliotek och Entressebiblioteket samt med Köklax närbibliotek. Trots att Esbo bibliotek är en verkligt stor organisation jämfört med Seinäjokis bibliotek gör vi ändå samma arbete, givetvis med delvis olika tillvägagångssätt, resurser och i olika slags lokaler. I allmänhet är det just detta, alltså att få se olika slags tillvägagångssätt, som vidgar vyerna och får en att fundera på de egna sätten att arbeta. Jag hade inte besökt biblioteken i Esbo tidigare, annat än som kund i Sellobiblioteket. 

Till att börja med fick jag höra att man i Esbo bibliotek har utvecklat en modell för mobil kundtjänst. Mobil kundtjänst innebär att kundtjänstdiskarna ersätts med mobila ståbord så att de anställda inte längre står bakom disken utan finns där kunderna rör sig, alltså mellan hyllorna. Esbo stadsbibliotek är numera en del av en processorganisation, vilket innebär att personalen rör sig mer mellan de olika verksamhetsställena. Enligt personalen uppstår på så sätt inga regionala, egna verksamhetssätt, utan kunderna får enhetlig service i samtliga bibliotek. Målet har också varit att effektivera användningen av personalresurserna så att resurserna kan användas för att bemöta kunderna och främja läskunnigheten. Serviceprocesserna för alla arbetsuppgifter och bland annat planeringen av arbetsskiften har centraliserats. På så sätt behöver inte alla biblioteksanställda hantera och sköta alla uppgifter i varje bibliotek, utan kunnandet och styrkorna fördelas mellan biblioteken. De anställda upplevde också att det numera finns mer tid och möjligheter för utveckling. 

Leena Kaunisto, som är kundservicechef för barns och ungas delaktighet vid Esbovikens bibliotek och Iso Omenas bibliotek, visade mig runt så att jag fick bekanta mig närmare med de olika ställena. Man hade planerat ett verkligt mångsidigt program för mig. Jag fick höra mycket om biblioteksarbetet för barn och unga i biblioteken i Esbo, om evenemang och det samarbete som utförs såväl mellan biblioteken som även med andra aktörer. Flera olika anställda berättade om arbetsuppgifterna och verksamheten inom den egna processorganisationen. Under mitt besök kunde vi på ett bra sätt gå genom verksamhetssätten och utbyta erfarenheter.  

Första dagen bekantade jag mig med det imponerande Lippulaivabiblioteket, som är det nyaste biblioteket i Esbo. Där fick jag höra mer om Esbos barn- och ungdomsprocess, utvecklargrupper, samarbetsformer med olika aktörer och bland annat om hur kunnandet är fördelat mellan de olika biblioteken. Vi talade också om klubbar, läsgosedjur och samarbetet med småbarnspedagogiken.  

Andra dagen var turen kommen till Iso Omenas bibliotek, som är en del av servicetorget. Det är ett servicekoncept för offentlig service och där ingår ett bibliotek, ungdomsservice, barnrådgivning, hälsostation, mentalvårds- och missbrukarservice, Fpa, servicepunkt, Hello Espoo-info, Sysselsättning Esbo samt HUS laboratorium och bilddiagnostik.  

Iso Omenas bibliotek 

Under dagen fick jag även höra om skolsamarbetet i Esbo, i synnerhet om deras KULPS-biblioteksstig som erbjuds alla årskurser från förskoleundervisningen till andra stadiet. Biblioteken i Esbo har satsat på att främja barns och ungas läsande, bland annat genom riktade arbetstagarresurser och genom servicelöftet för Esbo stadsbiblioteks KULPS-biblioteksstig som går ut på att träffa varje grupp en gång per läsår. Det här följs även upp genom statistik. Om någon grupp inte kan nås, försöker man reda ut orsaken till det. Under dagen fick jag också delta i veckomötet för dem som har ansvar för servicen för barn och ungdomar. På mötet delade man bland annat med sig av sådant som man hade lyckats väl med, och man fick också kamratstöd och information om gemensamt planerade metoder för svåra situationer och bemötanden i arbetet. Esbo stadsbibliotek har fått ett nationellt pris för ungdomsarbete eftersom man främjat barns och ungas delaktighet, särskilt i de fem regionala biblioteken. I dessa bibliotek finns det lokaler som har planerats särskilt för unga där de kan hänga tillsammans och spela biljard, pingis eller konsolspel. I Esbo bibliotek arbetar även många proffs från andra områden: ungdomsarbetare, ordkonsthandledare, musikpedagoger och samhällspedagoger. En del av dem har även avlagt yrkesexamen inom biblioteksbranschen, t.ex. genom läroavtal. 

Den tredje dagen åkte jag och Lena genast på morgonen till Köklax närbibliotek, som till lokalerna mer liknade min egen arbetsplats i Peräseinäjokis bibliotek med olika serviceformer. Alla närbibliotek i Esbo har även meröppet-service. Resten av dagen tillbringade jag i Entressebiblioteket, där jag och bibliotekets evenemangskoordinator gick genom bibliotekens evenemangsverksamhet och samarbetspartner. I praktiken har alla funktioner i Esbo centraliserats och även evenemangsverksamheten koncentreras till stora bibliotek, såväl med tanke på lokalerna som även med tanke på att avstånden är korta och området har fungerande kollektivtrafik. I biblioteken är syftet med att ordna evenemang i biblioteken att 90 % av evenemangen arrangeras av andra och att biblioteket fungerar som möjliggörare. 

Till sist under mitt besök fick jag även delta i bibliotekspedagogernas möte där man presenterade ett nytt lärdomsprovsarbete som Esbo stadsbibliotek hade beställt. Syftet med lärdomsprovsarbetet var att utveckla nätverks- och arbetslivssamarbetet mellan Esbo stadsbibliotek och yrkesskolorna och att kartlägga deras förutsättningar. Utifrån detta utarbetade man anvisningar som är tänkta att stödja detta samarbete mellan biblioteket och yrkesskolorna. På mötet gick vi bland annat genom verksamhetsplanernas tidpunkter och praxis med tanke på våren och sommaren. 

Jag skulle nog kunna konstatera om mitt besök att wow, vilken gästfrihet hela gänget visade och dessutom delade de med sig av sitt kunnande. Möjligheterna för oss biblioteksanställda att bekanta oss med arbetet i andra bibliotek stöder verkligen utvecklande av servicen samt nätverkande och kamratinlärning. Besöket piggade upp och inspirerade mig att utvecklas samt gjorde även att jag värdesätter mitt eget arbete mer. Dessutom hjälpte det mig att upptäcka mina egna färdigheter. 

Kaija Lepistö, biblioteksfunktionär  

Peräseinäjokis bibliotek med olika serviceformer 

Seinäjokis stadsbibliotek