”Hur samarbetar ni?”
– Barnbiblioteksdag
Torsdag 30.3.2023 kl. 10-15
Plats: Villa Sandviken, Sandviksparken, Vasa
Välkommen till den traditionella barnbiblioteksdagen med inspirerande kollegor, informella diskussioner och god mat! Årets barnbiblioteksdag ordnas i Vasa och den röda tråden som löper genom dagen är samarbetet mellan biblioteket och skolorna/småbarnspedagogiken. Vi vill gärna höra vad som är nytt inom barn- och ungdomsbiblioteksarbetet i just din kommun! Vi kommer även att diskutera höjdpunkterna och utmaningarna som samarbetet innebär. Dessutom får vi besök av en av barnbiblioteksdagens tidigare eldsjälar och grundare, den nu bokaktuella författaren Monica Borg-Sunabacka.
Program:
kl. 9.30-10.00 Kaffe
kl. 10.00-10.15 Välkommen
kl. 10.15-10.30 Presentationsrunda
kl. 10.30-11.00 Författargäst: Monica Borg-Sunabacka
kl. 11.00-11.45 Vad händer på fältet? Presentera vad som är nytt i din kommun!
kl. 11.45-12.45 Lunch
kl. 12.45-13.45 Samarbete med skolan och småbarnspedagogiken – vad funkar och vad krånglar? Diskussion.
kl. 13.45-14.00 Kaffe
kl. 14.00-14.30 Ordet är fritt + mingel
kl. 14.30-15.00 Önskemål för nästa året och avslutning för dagen
Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna men deltagarna ansvarar själva för sina reskostnader. Vi bjuder på lunch och morgon- och eftermiddagskaffe.
Välkommen!
Tilläggsuppgifter ger:
ÅKE bjuder dig i höst att fundera på bibliotekens och biblioteksarbetets framtid. Vi använder oss av workshopmetoden Framtidsfrekvens. Metoden har utvecklats av Sitra och baserar sig på tidigare arbete inom förutsägelse. Vem som helst får fritt utnyttja och tillämpa Framtidsfrekvensen. Workshoppens målsättning är att ge möjlighet för deltagarna att bekanta sig med framtidsarbete på ett lätt tillgängligt sätt.
Workshoppens längd är tre timmar och består huvudsakligen av grupparbete. Vi önskar att deltagarna har tillgång till mikrofon och möjlighet att ta tid för att koncentrera sig på workshoppen hela tiden.
Tid: Måndagen 21.11 kl. 12.30-15.30
Plats: Zoom
Arrangör: Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag ÅKE
Innehåll:
Introduktion: Varför behövs framtidstänkande? Betydelsen av att tänka ”vad händer om…?” Introduktion av dagens tema: Bibliotekens framtid.
Utmana: Hurdana antaganden har vi om framtiden? Här identifierar vi våra framtidsantaganden och utmanar dem.
Föreställ dig: Vi börjar med att blicka bakåt och se vilka företeelser som har bidragit till hurdan nutiden är. Vad finns det i nutiden som formar framtiden? Efter det är dags att föreställa sig en önskvärd framtid.
Åtgärder: Vad borde förändras om vi vill att den önskvärda framtiden ska förverkligas? Hurdana handlingar och hurdan verksamhet behövs det för att skapa förändring på olika nivåer? Hur sätter vi igång?
För vem?
Bibliotekens framtidsfrekvens förutsätter inga tidigare kunskaper om framtidsarbete och den passar för alla som jobbar på allmänna bibliotek. Också andra i kommunen, som jobbar med uppgifter som har anknytning till biblioteket samt beslutsfattare är välkomna med.
Deltagarantalet är begränsat till 20 och deltagarna antas i anmälningsordning
Anmäl dig via den här länken
VÄLKOMMEN!
Tid: 8.10 & 29.10 kl. 9.30-16.00
Plats: via Zoom
Lärare: Pia Bergström
Anmälning: https://link.webropol.com/ep/biblioterapi
Kursen syftar till att inspirera och ge verktyg till att kunna använda biblioterapeutiska metoder i ditt arbete. Kursdeltagare kommer att få möjlighet att arbeta praktiskt i workshops samt planera för ditt eget arbete.
Kan vi må bättre genom att läsa, skriva och samtala om litteratur? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Kursen ger en grundläggande orientering i biblioterapins utveckling, både som praktisk metod och som forskningsfält. Under utbildningen utvecklar du din förmåga att självständigt planera och genomföra biblioterapeutisk verksamhet. Samtidigt övas din förmåga att inta ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till biblioterapin och dess arbetsformer.
Utdrag ur kursens innehåll:
- introduktion till biblioterapi – historik och teoretisk bakgrund
- lästerapi med praktiska övningar
- skrivterapi med praktiska övningar
- att tillämpa biblioterapi för olika målgrupper
I kursen ingår både föreläsningar och workshops. Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna. Zoomlänken till webbinariet delas till de anmälda några dagar före tillfället.
VÄLKOMMEN!
Ett allmänt bibliotek ska vara tillgängligt för alla. I takt med att befolkningen blir äldre behövs åldersvänliga lösningar inom både kultur- och andra samhällsområden, också biblioteken. Men hur gör man? Var börjar man?
Välkommen med på en digital inspirationsförmiddag fredag 19.11 kl. 9.00-11.30.
Programmet rymmer praktiska exempel från tre bibliotek som närmar sig frågan från olika håll (Nykarleby, Kyrkslätt och Helsingfors).
Därtill får deltagarna lära sig hur man bemöter personer med minnessjukdom. Den här färdigheten behövs allt oftare i både serviceyrken och samhället i stort.
Tillfället avrundas i fri stil, med tid för reflektion och frågor.
Förhandsanmälan senast måndag 15.11. Anmäl dig https://link.webropol.com/ep/seniorer Det är gratis att delta.
Inspirationsförmiddagen är en fristående fortsättning på Svenska samarbetsgruppens två HallÅKE-tillfällen med seniorfokus 1.10.2020 och 22.4.2021. Den riktar sig till både erfarna biblioteksanställda och dig som är ny i branschen. Också studerande är hjärtligt välkomna.
Arr. Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag (ÅKE) i samarbete med Borgå, Vasa och Helsingfors stadsbibliotek samt Regionförvaltningsverket.
Program
8.45 Linjerna öppnas
9.00 Inledning. Susanne Ahlroth, Regionförvaltningsverket
9.10 Bibliotekens seniorarbete i coronatider, praktiska erfarenheter
CASE Digitala försök och misstag. Karoline Berg, Helsingfors stadsbibliotek
CASE Nykarleby litteraturstig. Arbetsgruppen, Nykarleby stadsbibliotek
CASE Nyöppnade Fyyri. Carola Sundström, Kyrkslätt bibliotek
9.50 Kort paus
10.00 Minnesfaddersession. Hur bemöta personer med minnessjukdom? Henna Minkkinen, Österbottens minneslots
10.50 Avslutning
11.00-11.30 Eftersnack, tid för reflektion och frågor, frivilligt för intresserade
Vi har på vårt område 3 bibliotekssamarbeten, samt Vasa stadsbibliotek som inte hör till något av dessa. Hur gick förra året i olika delar av området, och vad är egentligen på gång i biblioteken i år? Här är vad Vörås bibliotekschef Marina Sandström (Fredrikabiblioteken), Karlebys biblioteksdirektör Susann Forsberg (Anders-biblioteken), Seinäjokis biblioteksdirektör Kirsti Länsikallio (Eepos-biblioteken) och Vasas kultur- och biblioteksdirektör Marita Ahola berättade om det senaste året och nuläget.
Fjolåret var inte lätt för någon. Men hur gick det egentligen?
Fjolåret var utmanande för alla på grund av coronan. I Anders-biblioteken minskade både besök och utlåning. Men det som gav en guldkant till året var utvecklandet av meröppna bibliotek i hela området; nya meröppna bibliotek öppnades i Björkhagen i Karleby, i Kaustby och i Toholampi.
Eepos-området måste begränsa verksamheten i några bibliotek inte bara på våren utan också på hösten, och det syntes i besökarantalet och utlåningen. Men ändå är utlåningen på bra nivå på området, då man jämför med hela Finland. Eepos-biblioteken tog också i bruk en anskaffningsportal, som redan medfört inbesparingar. Eepos har anskaffningsavtal med två leverantörer om biblioteksmaterialet (böcker), och anskaffningsportalen konkurrensutsätter varje anskaffning mellan de här två leverantörerna. Behändigt!
Fredrikabiblioteken klarade fjolåret så gott de kunde. Utlåningen gick förstås ner men många avslutade ändå året starkt. Antalet fysiska besök sjönk, av naturliga skäl, men utlåningen var trots omständigheterna stabil. I Vasa var det inte bara coronan, utan också inbesparingstrycket med sina följder som anskaffningsförbud (endast det nödvändigaste materialet anskaffades) och permitteringar, som retade. Utlåning nådde ändå nästan målet.
Digisprånget
Ett år färgat av corona förde med sig ett stort digisprång till varje bibliotek. Fortbildningarna flyttades till nätet och personalen lärde sig på ett fint sätt att ta i bruk nya verktyg och sätt att göra saker. I Anders-biblioteken hade man ifjol virtuella författarbesök och bokprat. Också det digitala läsdiplomet https://digitaalinen-lukudiplomi.webnode.fi/ som är riktat åt årskurserna 1-6 togs i bruk 2020. Läsdiplomet passar alla oberoende av läskunnighetsnivå och boktycke. Att främja läsandet virtuellt verkar vara det sätt som biblioteken kan försvara sig mot undantagsförhållanden i fortsättningen.
Även i Vasa övergick personalen flexibelt, påhittigt och outtröttligt till nätet och de digitala evenemangen nådde även fler än fysiska evenemang, samt annorlunda publik. Deltagarna i olika evenemang var även mera som det corona-fria året före, ca. 21 000. I framtiden kommer evenemang vara både i digital format, hybrid och live. Så länge det inte var möjligt för huvudbibliotekets Digistöd att fungera fysiskt i biblioteket erbjöds det på distans.
Då Satusirkus-projektets cirkus-turné avbröts i Eepos, gjordes biblioteksclownen Jojos videor till Bibliotekskanalen. Biblioteken tog annars också snabbt i bruk olika verktyg och ordnade distansevenemang. I Kurikka föddes en egen live-kanal och Eepos fick en egen YouTube-kanal. Sociala medier togs effektivt i användning och man tipsade om materialet på nätet och erbjöd även digistöd på distans. Höjdpunkten på hösten var nog Rakkaudesta kirjaan-priset som Eepos-bibliotekens Lukuliekki-spel fick under Helsingfors bokmässa.
E-materialet
Användningen av e-material ökade ifjol och biblioteken svarade också på efterfrågan. I Fredrika-biblioteken blev den nya streamingtjänsten Viddla mer och mer populär. I Eepos satsade man extra pengar på e-materialet, vilket syns i utlåningen. Kirjastokino togs i bruk just passligt 1.4.2020. Också i Anders-biblioteken resulterade en satsning på sociala medier och marknadsföring av det digitala materialet i en berömvärd ökning av användningen. Även i Vasa kunde man, trots besparingar, svara på den ökade efterfrågan och erbjuda digitala tidskrifter man kan läsa hemifrån åt kunder.
Hur ser det här året ut i allmänhet? Är det någonting speciellt man vill lyfta fram?
Stämningen för alla är hoppfull och i varje bibliotek väntar personalen redan på tiden då de kan jobba till fullo. I Vasa ser det här året bättre ut sett ut både corona- och inbesparingssynvinkel. Det gradvisa öppnandet av servicen har skapat förtroende för framtiden. Vi klarade allt, och allt klarar vi! Sedan mars har Vasas nätbibliotek fungerat helt i Finna: https://vaasankirjasto.finna.fi/. Också i Eepos ser man ljus i ändan av tunneln och förhoppningarna om en relativt normal höst är på hög nivå. Evenemang och användarutbildningar har man planerat att ordna åtminstone i samma takt som förr. Hoppet och tron på att kunderna återkommer till biblioteken då man har fått öppna alla tjänster igen är stor. Några av biblioteken, som Laihela och Etseri, håller på att renovera utrymmen, och Nurmo bibliotek ska få nya utrymmen. Det öppnas hela tiden fler meröppna bibliotek. Ilmola och Kurikka fick bidrag för anskaffning av en ny bokbuss, och planeringen är säkert redan i full fart där. Fredrikabiblioteken tog fr.o.m. 1.3 i bruk sina nya webbsidor fredrika.finna.fi och har lagt mest energi på att få dem att fungera enligt behoven. Det är ännu en del kvar att lära men med kunnig personal har det mesta löst sig. Också i Anders-biblioteken är stämningen positiv och förväntansfull.
Vad fokuserar man speciellt på i år?
Fredrikabiblioteken har inget stort samarbetsprojekt i år utan fokuserar på att få den nya Finna-sida att bli så användarvänlig som möjligt för kunderna. Biblioteken samarbetar kring e-material och delar information om tjänster och möjligheter som kan vara till fördel för alla inom samarbetet.
Eepos-biblioteken fokuserar på utveckling av kommunikationen. Kommunikationsplanen blir snart färdig och marknadsföringskampanjer planeras. Målet är att alla i Eepos-området skulle känna till vad Eepos är. Man vill berätta för kommunens nya beslutsfattare om bibliotekets betydelse för alla invånare i kommunen och fördelarna med Eepos-samarbetet. Med hjälp av Rakkaudesta kirjaan-prissumman vill man låta Lukuliekki-spelet få ännu bättre fäste i områdets skolor. En läsande kommun-projektet täcker största delen av Eepos-området och läskunnighet främjas i samarbete med skolorna. För utvecklingen av samlingarna skaffades ett analyseringsverktyg.
I Vasa stadsbibliotek har ”Hela Vasa läser” förfinats till ett bestående brand under detta år. I stadsdelen Korsnäståget har man startat ett utvecklingsprojekt för hela stadsdelen, där biblioteket aktivt är med. Biblioteksstigen utvecklas och vidgas i samarbete med småbarnspedagogiken. Man satsar på evenemang, i alla sina former. Också digitala tjänster utvecklas, och tillgänglighet är där den sak man fokuserar på.
I Anders-biblioteken satsar man i år speciellt på att utnyttja de möjligheter som nätet erbjuder. Virtuella författarbesök och bokprat fortsätter. På grund av den ökade efterfrågan för e-materialet i fjol har utbudet ökats för året 2021. Digi-läsdiplomet utnyttjas för fullt också i år.
Hurdana projekt är på gång eller kommer att vara på gång på området i år?
Det nya projektet som Eepos har tillsammans är en fortsättning på Vieläkin parempi Eepos-projektet. Denna gång fokuserar man på unga vuxna som har dåliga läskunskaper genom att stödja deras läskunskaper, främjar invånarnas delaktighet och samhälleliga samtal, samt fortsätter att strategisk utveckla Eepos-biblioteken. Områdets bibliotek fick bidrag också för sina egna projekt. Med dessa främjar man läsandet och öppnar nya meröppna bibliotek.
I Vasa håller man på, och ska börja, med olika slags projekt kring läskunskap: Nuoret kirjastoon fortsätter ända till slutet av oktober. Också Elämäni sanat/Orden i mitt liv –projektet, där man utnyttjar ordkonst och drama, fortsätter ännu. I år börjar också Arki sujuu, lukeminen sujuu/Läsandet flyter, vardagen flyter, där man fokuserar speciellt på dem som riskerar att bli marginaliserade och unga vuxna. Samarbetsprojektet mellan Vasa (fungerar som administratör), Seinäjoki och Jyväskylä, vilket riktar sig till företagare börjar också i år.
I Anders-biblioteken har främjande av läsandet traditionellt hört till hela samarbetets starka kunnande och detta arbete fortsätter med hjälp av projektbidrag också i år 2021. Till det så fortsätter man arbetet för att öka antalet meröppna bibliotek (Kelviå bibliotek) och för att stödja mångkultur.
Fredrikabiblioteken gjorde ingen gemensam projektansökan inför i år utan alla bibliotek har enligt egna behov och visioner gjort ansökningar. De enskilda kommunerna har gjort ansökningarna för bl.a. läsfrämjande och ordkonst, fördjupat samarbete med föreningar och för att få fler meröppna bibliotek. Nästa år kommer man att ansöka om bidrag för ett nytt gemensamt projekt.
Kom med på en inspirerande kurshelhet kring muntligt berättande tillsammans med GLÖD – Österbottens berättarcentrum r.f. och AKEpampas. Under hösten erbjuds ett gediget utbud av webinar och kurser där bibliotekarier i svenskfinland får förkovra sig i det muntliga berättandet få inspiration till hur berättandet kan bli en resurs i biblioteket.
Berättande kan ha en läkande och helande kraft. Den som kan berätta fångar människor i alla åldrar. Utveckla ditt berättande och hitta nya sätt att levandegöra fakta och fiktion och skapa empati. Det finns inte något ämne där det inte går att hitta passande berättelser. Det är när vi delar berättelse som vi känner gemenskap och får förståelse för andra.
Kurshelheten leds av Lina Teir, Ann-Luise Bertell och Malin Olkkola från GLÖD – Österbottens berättarcentrum.
Kurhelhetens tidtabell:
1. Muntligt berättande – rötter och vingar, ons 8 kl. 14.30-16.00.
Föreläsare: Lina Teir, förstelektor i drama vid Universitetet Sørøst-Norge, utbildad berättare.
Att berätta för varandra är något vi alla gör till vardags och det anses som en av våra äldsta konstformer. Att berätta skapar samhörighet och ökar vår förmåga till empati och inlevelse. Vi använder både kropp, röst, blick och våra minnen och föreställningar för att komma i kontakt och skapa upplevelser. Under webinaret som inleder kurshelheten ger Lina Teir en teoretisk bakgrund till muntligt berättande, praktiska övningar och inspiration till hur det muntliga berättandet kan bli en resurs i biblioteket.
Webinaret är en obligatorisk del i kurshelheten. Ifall du missade den och vill delta fortbildningen, så kontakta anneli.haapaharju@vaasa.fi!
Valbara workshoppar nr. 2-4 (välj en eller flera):
2. Berätta med barn, ti 28.9 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Malin Olkkola, programledare i Buu-klubben.
I den här kursmodulen går vi på ett enkelt sätt igenom hur du kan göra en sagostund för barn mer levande, genom att berätta och kanske delvis iscensätta sagan, istället för att endast läsa upp den. Du får praktiska råd och tips, och målet är att du efteråt ska kunna planera och genomföra en kort sagostund/berättarstund för barn på ditt bibliotek.
3. Bibliotekarien berättar, ti 12.10 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Ann-Luise Bertell, teaterchef vid Wasa Teater och författare.
Varje människa har många berättelser och vi kan berätta dem! Denna kursmodul fokuserar på hur vi blir tryggare och säkrare då vi själva står i fokus. Att berätta och stå framför en publik är något som vi kan träna oss i. Ann-Luise berättar om sin egen väg till att våga stå på scenen och berätta. Hon lär ut tekniker och ger konkreta redskap för att våga vara en berättare. Vi funderar också på vilka berättelser vi själva har. Ann-Luise ser också på biblioteket ur författarens perspektiv, hur ser en bra författarträff ut på ett bibliotek
4. Biblioteket berättar, ons 17.11 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Lina Teir
Under denna kursmodul fokuserar vi på det fysiska rummet – hur bibliotekshuset med enkla medel kan tillrättaläggas och iscensättas. Vad berättar biblioteket? Vilken stämning skapas och vilka aktiviteter inspirerar bibliotekets scenografi till? Vilka möten kan vi lägga till rätta för? Samsvarar det fysiska rummet med de värderingar, den berättelse biblioteket vill förmedla? Under kursdelen får du möjlighet att se på ditt bibliotek med nya ögon.
5. Avslutande gemensamt webinar, ons 8.12 kl. 14.30-16.
Webinaret leds av: Lina Teir
Under det avslutande webinaret sammanfattar vi kursen och återkopplar till de tidigare delarna. Vi ser på hur kursen har förändrat vår syn på berättande, på vår roll som bibliotekarie och på biblioteket som scen och mötesplats. Vi blickar framåt och formulerar på vilket sätt vi vill ta med oss erfarenheterna och våra nya kontakter vidare. Det finns också utrymme för frågor och Lina tipsar om relevant litteratur för den som vill fördjupa sig i olika aspekter av berättande.
Obligatorisk för alla som deltagit i någon av workshopparna
Anmäla dig senast 23.8 till: https://link.webropol.com/ep/kurshelhet
Du kan anmäla dig till hela kurshelheten eller till vissa delar. Del nr 1 är obligatorisk för alla och kom gärna också på del nr 5 för då sammanfattar föreläsaren kursen, presenterar uppgifter och diskuterar hur de nya kunskaperna och insikterna kan tas in i biblioteksverksamheten.
Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna. Zoomlänken till webbinariet delas till de anmälda några dagar före tillfället.