Välkommen till den traditionella barnbiblioteksdagen med inspirerande kollegor, informella diskussioner och god mat! Årets barnbiblioteksdag ordnas i Vasa och den röda tråden som löper genom dagen är samarbetet mellan biblioteket och skolorna/småbarnspedagogiken. Vi vill gärna höra vad som är nytt inom barn- och ungdomsbiblioteksarbetet i just din kommun! Vi kommer även att diskutera höjdpunkterna och utmaningarna som samarbetet innebär. Dessutom får vi besök av en av barnbiblioteksdagens tidigare eldsjälar och grundare, den nu bokaktuella författaren Monica Borg-Sunabacka.
kl. 11.00-11.45 Vad händer på fältet? Presentera vad som är nytt i din kommun!
kl. 11.45-12.45 Lunch
kl. 12.45-13.45 Samarbete med skolan och småbarnspedagogiken – vad funkar och vad krånglar? Diskussion.
kl. 13.45-14.00 Kaffe
kl. 14.00-14.30 Ordet är fritt + mingel
kl. 14.30-15.00 Önskemål för nästa året och avslutning för dagen
Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna men deltagarna ansvarar själva för sina reskostnader. Vi bjuder på lunch och morgon- och eftermiddagskaffe.
ÅKE bjuder dig i höst att fundera på bibliotekens och biblioteksarbetets framtid. Vi använder oss av workshopmetoden Framtidsfrekvens. Metoden har utvecklats av Sitra och baserar sig på tidigare arbete inom förutsägelse. Vem som helst får fritt utnyttja och tillämpa Framtidsfrekvensen. Workshoppens målsättning är att ge möjlighet för deltagarna att bekanta sig med framtidsarbete på ett lätt tillgängligt sätt.
Workshoppens längd är tre timmar och består huvudsakligen av grupparbete. Vi önskar att deltagarna har tillgång till mikrofon och möjlighet att ta tid för att koncentrera sig på workshoppen hela tiden.
Tid: Måndagen 21.11 kl. 12.30-15.30
Plats: Zoom
Arrangör: Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag ÅKE
Innehåll:
Introduktion: Varför behövs framtidstänkande? Betydelsen av att tänka ”vad händer om…?” Introduktion av dagens tema: Bibliotekens framtid.
Utmana: Hurdana antaganden har vi om framtiden? Här identifierar vi våra framtidsantaganden och utmanar dem.
Föreställ dig: Vi börjar med att blicka bakåt och se vilka företeelser som har bidragit till hurdan nutiden är. Vad finns det i nutiden som formar framtiden? Efter det är dags att föreställa sig en önskvärd framtid.
Åtgärder: Vad borde förändras om vi vill att den önskvärda framtiden ska förverkligas? Hurdana handlingar och hurdan verksamhet behövs det för att skapa förändring på olika nivåer? Hur sätter vi igång?
För vem?
Bibliotekens framtidsfrekvens förutsätter inga tidigare kunskaper om framtidsarbete och den passar för alla som jobbar på allmänna bibliotek. Också andra i kommunen, som jobbar med uppgifter som har anknytning till biblioteket samt beslutsfattare är välkomna med.
Deltagarantalet är begränsat till 20 och deltagarna antas i anmälningsordning
AKEPiKe och AKEPampas, som har hand om det regionala utvecklingsuppdraget i Tammerfors och Vasa, inledde redan i våras en diskussion med Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland om gemensamma fortbildningsdagar under hösten. Resultatet var två fortbildningsdagar, en om strategisk kommunikation och en om mångfald på biblioteken. Det här blogginlägget tar upp tankar från fortbildningsdagen om biblioteken och kulturell mångfald som ordnades den 3 december 2021. Textade inspelningar av föredragen kan ses på Bibliotekskanalen, de finska här och det svenska här. Efteråt diskuterade vi våra tankar om dagens teman, föredrag och diskussioner via Zoom och funderade på hur vi kan gå vidare.
Resan mot ett bibliotek för alla börjar med att definiera vad vi talar om. Mångfaldsexperten Sara Salmani inledde dagen med att påminna om att begreppen inom mångfald, inkludering och jämlikhet förändras. Begreppen hjälper oss att känna igen och sätta namn på både gamla och nya fenomen i en dialog mellan olika verkligheter. Via diskussion eftersträvar vi slutligen en situation där termer, kategorier och förkortningar en dag inte längre behövs och vi kan fokusera på mötet mellan människor.
Olika strukturer och avslöjandet av dem har att göra med förändring. En del fördomar är oundvikligen omedvetna och när de kommer åt att påverka beslutsfattandet kan de förstärka strukturer som inte är jämlika. När vi talar om diskriminerande strukturer i en organisation betyder det inte att arbetsplatsen i grunden är diskriminerande. Om diskriminerande strukturer uppstår bör vi se över våra egna rutiner och inte komma med bortförklaringar om att förändringar i världen återspeglas i arbetslivet.
Att delta i diskussionen om ett mer inkluderande eller engagerande bibliotek är framför allt en början – inte på en sprinterdistans utan på ett maratonlopp. Frågan om hur vi kan fatta bättre och mer jämlika beslut förutsätter inte bara nyfikenhet och vilja att lära oss, utan också förmåga att observera och problematisera etablerade arbetsmetoder.
Vad den inhemska litteraturens kanon förmedlar
Forskaren och fackboksförfattaren Olli Löytty diskuterade bibliotekskundernas och den finländska läsekretsens mångfald via litteraturens kanon. I fråga om litteratur kan det snabbt tänkt vara naturligt att se kanon som en del av bibliotekets samling och som en metod att analysera den.
Vad är kanon egentligen? Samtidigt som vi anser att litteraturen ingår i en kanon, det vill säga ett antal verk som är betydelsefulla i ett visst sammanhang, utesluts också en del litteratur i den allmänna litteraturdiskussionen, såväl i medierna som till exempel på biblioteken.
Vi utvidgar funderingen: Vilka slags kanoner bildas inom bibliotekens personal eller kundkrets? Vad erbjuder de litterära innehållen när vi läser dem med nya ögon?
Om vi vill främja kulturell mångfald och dess närvaro på biblioteken måste vi också se mångfalden i den inhemska litteraturen. Berättelsen om ett kulturellt enhetligt och enspråkigt Finland behövdes i synnerhet under den tid då det kändes nödvändigt att skilja oss från andra nationer. Hur motsvarar ditt bibliotek dagens värld – när det gäller litteratur, personal eller varför inte kunder?
Mångfald och kulturell medvetenhet ingår i arbetshälsan
Expert Päivi Rauramo från Arbetarskyddscentralen behandlade dagens teman ur lagstiftningens och arbetarskyddets perspektiv. Inlägget sporrade oss också att reflektera över hur mångfalden hanteras på den egna arbetsplatsen. Betraktar vi hellre mångfalden med tanke på det som förenar människor eller det som skiljer oss åt?
När det gäller mångfald och jämlikhet är lagstiftningen förpliktande för arbetsgivaren. Utanpå det utformas en organisationskultur där temana framträder på olika sätt i varje organisation. Hur tar sig mångfalden uttryck på ditt bibliotek?
Vem hjälper biblioteket vidare?
Biblioteksdirektör emerita Tuula Haavisto väckte också smärtsamma tankar när hon lyfte fram framgångar och smärtpunkter kring dessa teman på biblioteken. När biblioteken arbetar för att hjälpa människor framåt, kan en del av de nya kundgrupperna också innebära nya möjligheter som biblioteket inte har utnyttjat tidigare. Hur förverkligas denna strävan i mötet med personer som kommer till de finländska biblioteken från främmande kultur- och språkmiljöer?
De nya kundgrupperna är inte enbart bibliotekens angelägenhet, men också biblioteken bör då och då stanna upp för att se över hur våra arbetsformer fungerar då mångfalden bland befolkningen ökar. För det som eventuellt behöver förbättras har biblioteken ändå en bekant och naturlig praxis, nämligen samarbete och nätverk – det finns alltså ingen orsak att försöka uppfinna hjulet på nytt!
God praxis – gör som Korsnäs eller Vasa!
På eftermiddagen fick vi ta del av lyckade erfarenheter. God praxis ger möjlighet till samarbete och påminner om bibliotekens betydelse i samhället.
Eeva Keski-Saari berättade hur Vasa stadsbibliotek bemöter den kulturella mångfalden genom att inrikta både biblioteksbesök, samlingstjänster och olika slags projekt i synnerhet till mångspråkiga kundgrupper. Hon ser det som en utmaning att föra vidare den goda praxis som har tagits fram inom olika projekt även efter projekttiden. Popup-verksamheten har varit särskilt framgångsrik. Carola Bäckström berättade att Korsnäs bibliotek deltar i många samarbeten och projekt, erbjuder praktikplatser och ordnar sagostunder och andra evenemang på främmande språk. Till bibliotekets traditionella verksamhet hör också att köpa in material på främmande språk, samarbeta med Flerspråkiga biblioteket och erbjuda tjänster som Celia och Press Reader.
Sammanfattning och lösningar
Efter dagens inlägg samlades vi ännu för eftersnack på Zoom för att diskutera de insikter som diskussionerna och föredragen väckte, bibliotekssektorns styrkor och utvecklingsobjekt samt metoder för lyckade möten på olika slags bibliotek.
Många biblioteksanställda var överens om att ökad mångfald på biblioteket inte bara handlar om att välkomna nya användargrupper, utan också om en större mångfald inom personalen och om att låta olika röster höras på arbetsplatsen. Helheten är stor och sammanhänger med bibliotekens nya uppgifter, såsom att främja dialog och multilitteracitet. Bibliotekssektorns styrkor är i synnerhet mångsidig kompetens och intresse för ett mer inkluderande bibliotek, medan vi bör bli bättre på att utnyttja olika samarbetspartner och våga genomföra försök utan en klar uppfattning om slutresultatet. Deltagarna ansåg att ett lyckat försök övergår i god praxis när man lyckas införa det i det dagliga arbetet när projektet avslutas. Metoderna för detta är samarbete och att gå vidare tillsammans. Låt oss fortsätta tillsammans!
Text och bilder: Juliaana Grahn, AKEPiKe, översättning: AKEpampas
För många av oss som använder sociala medier på jobbet och fritiden blev kvällen den 4 oktober ett eko från det förgångna – ett ögonblick då Facebook, Instagram och Whatsapp var ur funktion. Dataavbrottet visade handgripligen hur information numera förmedlas. Plötsliga ändringar i den omgivande miljön – till exempel i de tillgängliga kommunikationskanalerna – kräver systematisk och målinriktad kommunikation med kopplingar både till verksamhetens innebörd och till de personer som berörs av verksamheten. Som på beställning kom avbrottet också att konkretisera det vi hade diskuterat på fortbildningsdagen om hur kommunikationens innehåll, aktörer och roller i olika sammanhang har förändrats.
AKEPiKe och AKEPampas, som har hand om det regionala utvecklingsuppdraget i Tammerfors och Vasa, inledde redan i våras en diskussion med Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland om gemensamma fortbildningsdagar under hösten. Resultatet var två fortbildningsdagar, en om strategisk kommunikation och en om mångfald på biblioteken. I det här blogginlägget behandlas de tankar som väcktes av expertföredragen under den första fortbildningsdagen om strategisk kommunikation på biblioteket den 5 oktober 2021. Textade inspelningar av föredragen kan ses på Bibliotekskanalen, de finska här och det svenska här. Deltagarna fick också behandla temana på konkret nivå i en verkstad med Päivi Jokitalo.
Hur kan strategisk kommunikation bidra till ett framgångsrikt bibliotek även i framtiden?
För att förstå bibliotekets strategiska kommunikation och roll i samhället är det viktigt att inse bibliotekets anknytning till det omgivande samhället och de förändringar som sker i världen. Taru Tujunen från kommunikationsbyrån Ellun kanat beskrev den här kopplingen som rytmstörningar orsakade av många samtidiga förändringar där organisationen inte lyckas förnya sig i samma takt som omgivningen. Världen har först ställts inför ett teknologiskt genombrott inom informationsförmedlingen och sedan inför ekologiska utmaningar. Det trösterika i den här liknelsen med rytmstörningar är att en verksamhet som ibland ger ett oavsiktligt slutresultat i själva verket inte handlar om goda eller dåliga val utan om svårigheter att förändra ingrodda vanor när förändringar inträffar.
Presentationsbild om rytmstörningar, förändringar och megatrender på 2010- och 2020-talet.
Politikens roll som en demokratisk samhällsinstitution, bredare än partipolitiken, har förändrats. Den här förändringen för också biblioteken i händelsernas fokus, för där politiken tidigare har kunnat ge biblioteken en stabil verksamhetsmiljö, söker politiken nu själv sin riktning och den offentliga debatten verkar bli allt mer polariserad och kortsiktig. Eftersom inget tyder på lika stabila tider som tidigare, är det viktigt att också biblioteken bemöter den här förändringen på systemisk nivå och accepterar att det ställs nya förväntningar på tjänsterna även i framtiden och att delaktighet i samhället kommer att kopplas ihop med biblioteket i debatten. När delaktigheten i samhället omformas behövs alltså biblioteket som en trygg plats för bildning och tidsfördriv, en plats där man kan diskutera förändringarna och genomföra förändringar på ett tryggt sätt. De här förändringarna kräver tankesprång inte bara av personalen utan även av kunderna, vilket i sin tur ger biblioteken möjligheter att förtydliga bibliotekens betydelse som en del av befolkningens sociala verklighet och att via påverkansarbete gentemot beslutsfattarna även uppnå bättre ekonomiska resurser. Man kan få idéer om dessa olika betydelser i publikationen Kirjastovuosi 2020.
Kommunikationen realiserar de här möjligheterna. Den har inte ett värde i sig utan har en strategisk uppgift att visa att biblioteket kan sätta ord på sin betydelse och sin existens. Istället för att beskriva innehållet i långa dokument handlar det om att kasta sig in i betydelsefulla debatter och föra dialog i samhället – och dialogen är inte längre till för enbart organisationer och kommunikationsproffs, utan vem som helst kan delta, när som helst. Om tanken på biblioteket som utlåningsstation anses vara i otakt med det som förväntas av biblioteken, kanske vi kan komma i takt igen om vi inte längre talar om bibliotekslokaler utan om biblioteket som en samhällslokal? Här kan vi får hjälp till exempel av Regionförvaltningsverkets befolkningsenkät.
Strategisk kommunikation, kundorientering och förståelse för kundens upplevelse
Strategisk kommunikation kan alltså ses som en pacemaker vid en tillfällig rytmstörning, men hur länge behövs en pacemaker? Enligt kommunikationschef Johanna Koskela vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland bör kommunikation ses som en strategisk färdighet och inte som en stödprocess för biblioteket, eftersom var och en kan påverka och eftersom bibliotekets kommunikation i sin helhet beskriver bibliotekets mål och metoder för att nå målen. Inom den offentliga förvaltningen regleras kommunikationen också av lagstiftningen. Det är neutralt och tryggt, men kan också ses som en möjlighet – hur kan du ha nytta av till exempel bibliotekslagen när du planerar din kommunikation? Kommunikationens strategiska dimension karaktäriseras av möjligheten att välja ett nutids- eller framtidsperspektiv: ska bibliotekstjänsterna främst informera nuvarande kunder eller kan vi rikta kommunikationen mer allmänt till hela befolkningen? Kommunikationen är i sista hand ord, som både kunderna och medarbetarna förväntar sig ska övergå i handling: hur mångformig är kommunikationen och återspeglar bibliotekets inre diversitet mångfalden i det omgivande samhället – och vad ska man göra om det finns en konflikt mellan kommunikationen och värderingarna? Vi behöver ännu inte ha något svar på dessa viktiga frågor, men det blir allt viktigare att diskutera dem. Vi återvänder till det här temat också den 3 december 2021 på vår andra gemensamma fortbildningsdag om biblioteken och den kulturella mångfalden.
Presentationsbild om kommunikation och kommunikatörens många roller
Hur är det då med sambandet mellan kommunikation och anseende, såväl på små som på stora bibliotek, såväl i nätverk som på egen hand? Under dagen påmindes vi om att en lyckad och slagkraftig kommunikation består av flera delar, såsom akutinformation, varumärke, image, interaktion och information om tjänsterna. De här bör byggas upp och upprätthållas kontinuerligt, så att man vid plötsliga förändringar kan fokusera på det kunderna behöver mest just då. Kommunikation är långsiktigt arbete som engagerar och hjälper oss att förtydliga målen med verksamheten. Också ledningens egen kommunikation är ett aktivt exempel för andra – i fråga om både metoder, tillräckliga resurser och koppling till det praktiska arbetet och kundkännedomen. Ett bra budskap går inte fram med en gång och det bör framföras i olika former för specifika målgrupper. Med information vid rätt tidpunkt kan också biblioteken vara tankeledare – öppna och leda diskussionen om biblioteken och reglera dess nyanser.
Självförtroende eller sak först?
Dagen avslutades av Heidi Finnilä från Svenska Yle som talade om förhållningssätt och samarbete med journalister, gav praktiska tips och gav en snabb introduktion om Opinionsnämnden för massmedier. Rundradion och biblioteken har en gemensam kontaktyta i arbetet med kunskap och information. Det är alltid roligt att se att det här sambandet lyfts fram, men hur lätt kopplar vi sambandet till platsen och tjänsten och inte till de kompetenta medarbetarna? De biblioteksanställda har börjat frigöra sig allt tydligare från stereotyperna i branschen, men dessa kan också gälla dem som jobbar med journalism. Varifrån kommer tanken om att man ska bli rädd när massmedierna tar kontakt?
Presentationsbild, en intervju är en samarbetssituation
Varje gång en journalist tar kontakt får man möjlighet att göra sig hörd och å andra sidan att sammanfatta sitt eget budskap för utomstående. Om någon ännu efter det här inlägget är nervös för att tala med journalister, vad beror det på? Vissa av oss tenderar att fundera mer på våra kommunikationsfärdigheter. Kanske det ändå skulle vara viktigare att göra klart för oss om vi har något att säga om det som vi tycker är viktigt?
Avslutningsvis
Kommunikation är något flertydigt och föränderligt, precis som så mycket annat nuförtiden. Det är viktigt att vi inte bara talar om förändring och förmåga att förnya sig, utan också om huruvida våra tidigare sätt att reagera ibland ger oss otillräckliga lösningar. Och ännu viktigare är det att reflektera över vad den här insikten innebär – vågar vi verkligen förändra vårt arbete och pröva på något nytt? Vågar jag inleda en diskussion om hur biblioteket förmedlar att det är en inkluderande och trygg plats både fysiskt, kognitivt och socialt?
Vad fick arrangörerna ut av fortbildningsdagen? Möjligheter att samla experter och yrkesfolk för att diskutera fenomen som berör oss alla. Praktiska tips och nya idéer. Fler tips för arrangörernas eget samarbete inför kommande gemensamt program. Vi hörs!
Text och bilder: Juliaana Grahn, AKEPiKe, röversättning: AKEPampas
Kursen syftar till att inspirera och ge verktyg till att kunna använda biblioterapeutiska metoder i ditt arbete. Kursdeltagare kommer att få möjlighet att arbeta praktiskt i workshops samt planera för ditt eget arbete.
Kan vi må bättre genom att läsa, skriva och samtala om litteratur? Och hur går det egentligen till att läsa i hälsofrämjande eller personlighetsutvecklande syfte? Kursen ger en grundläggande orientering i biblioterapins utveckling, både som praktisk metod och som forskningsfält. Under utbildningen utvecklar du din förmåga att självständigt planera och genomföra biblioterapeutisk verksamhet. Samtidigt övas din förmåga att inta ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till biblioterapin och dess arbetsformer.
Utdrag ur kursens innehåll:
introduktion till biblioterapi – historik och teoretisk bakgrund
lästerapi med praktiska övningar
skrivterapi med praktiska övningar
att tillämpa biblioterapi för olika målgrupper
I kursen ingår både föreläsningar och workshops. Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna. Zoomlänken till webbinariet delas till de anmälda några dagar före tillfället.
Välkommen med på en digital inspirationsförmiddag fredag 19.11 kl. 9.00-11.30.
Programmet rymmer praktiska exempel från tre bibliotek som närmar sig frågan från olika håll (Nykarleby, Kyrkslätt och Helsingfors).
Därtill får deltagarna lära sig hur man bemöter personer med minnessjukdom. Den här färdigheten behövs allt oftare i både serviceyrken och samhället i stort.
Tillfället avrundas i fri stil, med tid för reflektion och frågor.
Inspirationsförmiddagen är en fristående fortsättning på Svenska samarbetsgruppens två HallÅKE-tillfällen med seniorfokus 1.10.2020 och 22.4.2021. Den riktar sig till både erfarna biblioteksanställda och dig som är ny i branschen. Också studerande är hjärtligt välkomna.
Arr. Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag (ÅKE) i samarbete med Borgå, Vasa och Helsingfors stadsbibliotek samt Regionförvaltningsverket.
Vi har på vårt område 3 bibliotekssamarbeten, samt Vasa stadsbibliotek som inte hör till något av dessa. Hur gick förra året i olika delar av området, och vad är egentligen på gång i biblioteken i år? Här är vad Vörås bibliotekschef Marina Sandström (Fredrikabiblioteken), Karlebys biblioteksdirektör Susann Forsberg (Anders-biblioteken), Seinäjokis biblioteksdirektör Kirsti Länsikallio (Eepos-biblioteken) och Vasas kultur- och biblioteksdirektör Marita Ahola berättade om det senaste året och nuläget.
Fjolåret var inte lätt för någon. Men hur gick det egentligen?
Fjolåret var utmanande för alla på grund av coronan. I Anders-biblioteken minskade både besök och utlåning. Men det som gav en guldkant till året var utvecklandet av meröppna bibliotek i hela området; nya meröppna bibliotek öppnades i Björkhagen i Karleby, i Kaustby och i Toholampi.
Eepos-området måste begränsa verksamheten i några bibliotek inte bara på våren utan också på hösten, och det syntes i besökarantalet och utlåningen. Men ändå är utlåningen på bra nivå på området, då man jämför med hela Finland. Eepos-biblioteken tog också i bruk en anskaffningsportal, som redan medfört inbesparingar. Eepos har anskaffningsavtal med två leverantörer om biblioteksmaterialet (böcker), och anskaffningsportalen konkurrensutsätter varje anskaffning mellan de här två leverantörerna. Behändigt!
Lån/kund i olika bibliotekssamarbete år 2020. Källan: biblioteken.fi, biblioteksstatistik
Fredrikabiblioteken klarade fjolåret så gott de kunde. Utlåningen gick förstås ner men många avslutade ändå året starkt. Antalet fysiska besök sjönk, av naturliga skäl, men utlåningen var trots omständigheterna stabil. I Vasa var det inte bara coronan, utan också inbesparingstrycket med sina följder som anskaffningsförbud (endast det nödvändigaste materialet anskaffades) och permitteringar, som retade. Utlåning nådde ändå nästan målet.
Digisprånget
Ett år färgat av corona förde med sig ett stort digisprång till varje bibliotek. Fortbildningarna flyttades till nätet och personalen lärde sig på ett fint sätt att ta i bruk nya verktyg och sätt att göra saker. I Anders-biblioteken hade man ifjol virtuella författarbesök och bokprat. Också det digitala läsdiplomet https://digitaalinen-lukudiplomi.webnode.fi/ som är riktat åt årskurserna 1-6 togs i bruk 2020. Läsdiplomet passar alla oberoende av läskunnighetsnivå och boktycke. Att främja läsandet virtuellt verkar vara det sätt som biblioteken kan försvara sig mot undantagsförhållanden i fortsättningen.
Även i Vasa övergick personalen flexibelt, påhittigt och outtröttligt till nätet och de digitala evenemangen nådde även fler än fysiska evenemang, samt annorlunda publik. Deltagarna i olika evenemang var även mera som det corona-fria året före, ca. 21 000. I framtiden kommer evenemang vara både i digital format, hybrid och live. Så länge det inte var möjligt för huvudbibliotekets Digistöd att fungera fysiskt i biblioteket erbjöds det på distans.
Då Satusirkus-projektets cirkus-turné avbröts i Eepos, gjordes biblioteksclownen Jojos videor till Bibliotekskanalen. Biblioteken tog annars också snabbt i bruk olika verktyg och ordnade distansevenemang. I Kurikka föddes en egen live-kanal och Eepos fick en egen YouTube-kanal. Sociala medier togs effektivt i användning och man tipsade om materialet på nätet och erbjöd även digistöd på distans. Höjdpunkten på hösten var nog Rakkaudesta kirjaan-priset som Eepos-bibliotekens Lukuliekki-spel fick under Helsingfors bokmässa.
E-materialet
Ökning i utlåning av e-böcker 2019-2020 i procent. Källan: biblioteken.fi, biblioteksstatistik
Användningen av e-material ökade ifjol och biblioteken svarade också på efterfrågan. I Fredrika-biblioteken blev den nya streamingtjänsten Viddla mer och mer populär. I Eepos satsade man extra pengar på e-materialet, vilket syns i utlåningen. Kirjastokino togs i bruk just passligt 1.4.2020. Också i Anders-biblioteken resulterade en satsning på sociala medier och marknadsföring av det digitala materialet i en berömvärd ökning av användningen. Även i Vasa kunde man, trots besparingar, svara på den ökade efterfrågan och erbjuda digitala tidskrifter man kan läsa hemifrån åt kunder.
Hur ser det här året ut i allmänhet? Är det någonting speciellt man vill lyfta fram?
Stämningen för alla är hoppfull och i varje bibliotek väntar personalen redan på tiden då de kan jobba till fullo. I Vasa ser det här året bättre ut sett ut både corona- och inbesparingssynvinkel. Det gradvisa öppnandet av servicen har skapat förtroende för framtiden. Vi klarade allt, och allt klarar vi! Sedan mars har Vasas nätbibliotek fungerat helt i Finna: https://vaasankirjasto.finna.fi/. Också i Eepos ser man ljus i ändan av tunneln och förhoppningarna om en relativt normal höst är på hög nivå. Evenemang och användarutbildningar har man planerat att ordna åtminstone i samma takt som förr. Hoppet och tron på att kunderna återkommer till biblioteken då man har fått öppna alla tjänster igen är stor. Några av biblioteken, som Laihela och Etseri, håller på att renovera utrymmen, och Nurmo bibliotek ska få nya utrymmen. Det öppnas hela tiden fler meröppna bibliotek. Ilmola och Kurikka fick bidrag för anskaffning av en ny bokbuss, och planeringen är säkert redan i full fart där. Fredrikabiblioteken tog fr.o.m. 1.3 i bruk sina nya webbsidor fredrika.finna.fi och har lagt mest energi på att få dem att fungera enligt behoven. Det är ännu en del kvar att lära men med kunnig personal har det mesta löst sig. Också i Anders-biblioteken är stämningen positiv och förväntansfull.
Vad fokuserar man speciellt på i år?
Fredrikabiblioteken har inget stort samarbetsprojekt i år utan fokuserar på att få den nya Finna-sida att bli så användarvänlig som möjligt för kunderna. Biblioteken samarbetar kring e-material och delar information om tjänster och möjligheter som kan vara till fördel för alla inom samarbetet.
Eepos-biblioteken fokuserar på utveckling av kommunikationen. Kommunikationsplanen blir snart färdig och marknadsföringskampanjer planeras. Målet är att alla i Eepos-området skulle känna till vad Eepos är. Man vill berätta för kommunens nya beslutsfattare om bibliotekets betydelse för alla invånare i kommunen och fördelarna med Eepos-samarbetet. Med hjälp av Rakkaudesta kirjaan-prissumman vill man låta Lukuliekki-spelet få ännu bättre fäste i områdets skolor. En läsande kommun-projektet täcker största delen av Eepos-området och läskunnighet främjas i samarbete med skolorna. För utvecklingen av samlingarna skaffades ett analyseringsverktyg.
I Vasa stadsbibliotek har ”Hela Vasa läser” förfinats till ett bestående brand under detta år. I stadsdelen Korsnäståget har man startat ett utvecklingsprojekt för hela stadsdelen, där biblioteket aktivt är med. Biblioteksstigen utvecklas och vidgas i samarbete med småbarnspedagogiken. Man satsar på evenemang, i alla sina former. Också digitala tjänster utvecklas, och tillgänglighet är där den sak man fokuserar på.
I Anders-biblioteken satsar man i år speciellt på att utnyttja de möjligheter som nätet erbjuder. Virtuella författarbesök och bokprat fortsätter. På grund av den ökade efterfrågan för e-materialet i fjol har utbudet ökats för året 2021. Digi-läsdiplomet utnyttjas för fullt också i år.
En karta över hela AKEpampas-området med sina olika bibliotekssamarbeten Anders, Eepos, Fredrika och Vasa stadsbibliotek.
Hurdana projekt är på gång eller kommer att vara på gång på området i år?
Det nya projektet som Eepos har tillsammans är en fortsättning på Vieläkin parempi Eepos-projektet. Denna gång fokuserar man på unga vuxna som har dåliga läskunskaper genom att stödja deras läskunskaper, främjar invånarnas delaktighet och samhälleliga samtal, samt fortsätter att strategisk utveckla Eepos-biblioteken. Områdets bibliotek fick bidrag också för sina egna projekt. Med dessa främjar man läsandet och öppnar nya meröppna bibliotek.
I Vasa håller man på, och ska börja, med olika slags projekt kring läskunskap: Nuoret kirjastoon fortsätter ända till slutet av oktober. Också Elämäni sanat/Orden i mitt liv –projektet, där man utnyttjar ordkonst och drama, fortsätter ännu. I år börjar också Arki sujuu, lukeminen sujuu/Läsandet flyter, vardagen flyter, där man fokuserar speciellt på dem som riskerar att bli marginaliserade och unga vuxna. Samarbetsprojektet mellan Vasa (fungerar som administratör), Seinäjoki och Jyväskylä, vilket riktar sig till företagare börjar också i år.
I Anders-biblioteken har främjande av läsandet traditionellt hört till hela samarbetets starka kunnande och detta arbete fortsätter med hjälp av projektbidrag också i år 2021. Till det så fortsätter man arbetet för att öka antalet meröppna bibliotek (Kelviå bibliotek) och för att stödja mångkultur.
Fredrikabiblioteken gjorde ingen gemensam projektansökan inför i år utan alla bibliotek har enligt egna behov och visioner gjort ansökningar. De enskilda kommunerna har gjort ansökningarna för bl.a. läsfrämjande och ordkonst, fördjupat samarbete med föreningar och för att få fler meröppna bibliotek. Nästa år kommer man att ansöka om bidrag för ett nytt gemensamt projekt.
Kom med på en inspirerande kurshelhet kring muntligt berättande tillsammans med GLÖD – Österbottens berättarcentrum r.f. och AKEpampas. Under hösten erbjuds ett gediget utbud av webinar och kurser där bibliotekarier i svenskfinland får förkovra sig i det muntliga berättandet få inspiration till hur berättandet kan bli en resurs i biblioteket.
Berättande kan ha en läkande och helande kraft. Den som kan berätta fångar människor i alla åldrar. Utveckla ditt berättande och hitta nya sätt att levandegöra fakta och fiktion och skapa empati. Det finns inte något ämne där det inte går att hitta passande berättelser. Det är när vi delar berättelse som vi känner gemenskap och får förståelse för andra.
Kurshelheten leds av Lina Teir, Ann-Luise Bertell och Malin Olkkola från GLÖD – Österbottens berättarcentrum.
Kurhelhetens tidtabell:
1. Muntligt berättande – rötter och vingar, ons 8 kl. 14.30-16.00.
Föreläsare: Lina Teir, förstelektor i drama vid Universitetet Sørøst-Norge, utbildad berättare.
Att berätta för varandra är något vi alla gör till vardags och det anses som en av våra äldsta konstformer. Att berätta skapar samhörighet och ökar vår förmåga till empati och inlevelse. Vi använder både kropp, röst, blick och våra minnen och föreställningar för att komma i kontakt och skapa upplevelser. Under webinaret som inleder kurshelheten ger Lina Teir en teoretisk bakgrund till muntligt berättande, praktiska övningar och inspiration till hur det muntliga berättandet kan bli en resurs i biblioteket.
Webinaret är en obligatorisk del i kurshelheten. Ifall du missade den och vill delta fortbildningen, så kontakta anneli.haapaharju@vaasa.fi!
Valbara workshoppar nr. 2-4 (välj en eller flera):
2. Berätta med barn, ti 28.9 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Malin Olkkola, programledare i Buu-klubben.
I den här kursmodulen går vi på ett enkelt sätt igenom hur du kan göra en sagostund för barn mer levande, genom att berätta och kanske delvis iscensätta sagan, istället för att endast läsa upp den. Du får praktiska råd och tips, och målet är att du efteråt ska kunna planera och genomföra en kort sagostund/berättarstund för barn på ditt bibliotek.
3. Bibliotekarien berättar, ti 12.10 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Ann-Luise Bertell, teaterchef vid Wasa Teater och författare.
Varje människa har många berättelser och vi kan berätta dem! Denna kursmodul fokuserar på hur vi blir tryggare och säkrare då vi själva står i fokus. Att berätta och stå framför en publik är något som vi kan träna oss i. Ann-Luise berättar om sin egen väg till att våga stå på scenen och berätta. Hon lär ut tekniker och ger konkreta redskap för att våga vara en berättare. Vi funderar också på vilka berättelser vi själva har. Ann-Luise ser också på biblioteket ur författarens perspektiv, hur ser en bra författarträff ut på ett bibliotek
4. Biblioteket berättar, ons 17.11 kl. 14.30-16.00
Kursledare: Lina Teir
Under denna kursmodul fokuserar vi på det fysiska rummet – hur bibliotekshuset med enkla medel kan tillrättaläggas och iscensättas. Vad berättar biblioteket? Vilken stämning skapas och vilka aktiviteter inspirerar bibliotekets scenografi till? Vilka möten kan vi lägga till rätta för? Samsvarar det fysiska rummet med de värderingar, den berättelse biblioteket vill förmedla? Under kursdelen får du möjlighet att se på ditt bibliotek med nya ögon.
5. Avslutande gemensamt webinar, ons 8.12 kl. 14.30-16.
Webinaret leds av: Lina Teir
Under det avslutande webinaret sammanfattar vi kursen och återkopplar till de tidigare delarna. Vi ser på hur kursen har förändrat vår syn på berättande, på vår roll som bibliotekarie och på biblioteket som scen och mötesplats. Vi blickar framåt och formulerar på vilket sätt vi vill ta med oss erfarenheterna och våra nya kontakter vidare. Det finns också utrymme för frågor och Lina tipsar om relevant litteratur för den som vill fördjupa sig i olika aspekter av berättande.
Obligatorisk för alla som deltagit i någon av workshopparna
Du kan anmäla dig till hela kurshelheten eller till vissa delar. Del nr 1 är obligatorisk för alla och kom gärna också på del nr 5 för då sammanfattar föreläsaren kursen, presenterar uppgifter och diskuterar hur de nya kunskaperna och insikterna kan tas in i biblioteksverksamheten.
Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna. Zoomlänken till webbinariet delas till de anmälda några dagar före tillfället.
Yleisten kirjastojen ympäristötietoisuus 2020-luvulle –hanke on ollut käynnissä viime vuodesta lähtien. Sen aikana on selvitelty niin kirjastojen hiilijalanjälkiä kuin luotu materiaalipankkiakin kirjastojen ympäristötyön uudistamiseksi ja inspiraatioksi. Vihreä kirjasto –sivuston löydät kirjastot.fi-palvelusta, Facebookista ja Instagramista. Käy tutustumassa ja tykkäämässä! Ja vaikka hanke loppuukin tänä vuonna, eivät Vihreä kirjasto –sivut katoa mihinkään. Voit jatkossakin nostaa esiin ympäristöteemaa näissä kanavissa, ja tavata keskustellen samanmielisiä kirjastolaisia ympäri Suomen. Ympäristötietoisuutta kun tarvitaan kirjastoilta myös tulevaisuudessa.
Hanke huipentuu tänä keväänä kolmeen ympäristöteemaiseen webinaariin; 3.3. on Ympärisötietoisuutta kirjastoihin –webinaari, 12.3. Bibliotekens miljömedvetenhet börjar här –webinaari ja 18.3. Yhteistyössä kestävämpi tulevaisuus –webinaari. Webinaarien ohjelmat on nyt julkistettu, ja ilmoittautuminen 12.3. ja 18.3. webinaareihin auki. Ympäristötietoisuutta kirjastoihin -webinaaria pääset seuraamaan ilmoittautumatta Kirjastokaista Livessä. Voit katsoa videot myös jälkikäteen Kirjastokaistalla. Alueemme on edustettuna 12.3. webinaarissa, jossa Pietarsaaren kaupunginkirjastosta kerrotaan heidän aktiivisesta panostamisestaan ympäristöasioihin, ja 18.3. webinaarissa, jossa kerrotaan muun muassa Vaasan kaupunginkirjaston ja Finlandia Kirjan kokeilusta sekä Vihreä lippu –toiminnasta Variskan koulussa. Olisiko nyt hyvä aika ottaa ympäristönäkökulmasta koppia myös teidän kirjastossanne? Miten te voisitte ottaa ympäristön entistä paremmin huomioon?
Vihreän kirjaston logo. Logon för Vihreä kirjasto.
I fjol började projektet Yleisten kirjastojen ympäristötietoisuus 2020-luvulle (De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet till 2020-talet). Sedan projektets början har det bland annat undersökts bibliotekens koldioxidfotavtryck och skapats en materialbank för att underlätta och inspirera bibliotekens miljöarbete. Du hittar Vihreä kirjasto –sidorna i biblioteken.fi –tjänsten (innehållet på finska), samt på Facebook och Instagram. Ta gärna en titt och gilla sidorna! Även om projektet tar slut i år försvinner sidorna som tur är ingenstans. Du kan i dessa kanaler också i framtiden lyfta upp miljöteman och diskutera ämnet med andra likasinnade biblioteksintresserade runt om i Finland. För biblioteken behöver vara miljömedvetna också i framtiden.
Projektet når sin höjdpunkt nu på våren med tre webbinarier med miljö-teman; den 3.3. är det Ympärisötietoisuutta kirjastoihin –webbinarium, den 12.3. Bibliotekens miljömedvetenhet börjar här –webbinarium och den 18.3. Yhteistyössä kestävämpi tulevaisuus –webbinarium. Programmen för dessa tre webbinarier är nu publicerade och anmälan för den 12.3. och den 18.3. är öppen. Ympäristötietoisuutta kirjastoihin – webbinariet kan du följa utan anmälan via Bibliotekskanalens Live. Du kan också titta på inspelningarna i efterhand via Bibliotekskanalen. Vårt område är representerat på två av tre webbinarier; den 12.3. berättar personalen vid Jakobstads stadsbibliotek mera om sitt aktiva arbete kring miljöfrågorna, och i webbinariet den 18.3 får vi höra mera om Vasa stadsbiblioteks och Finlandia Kirjas samarbete, men också Grön flagg-programmet som finska Variska skolan deltar i. Skulle det vara dags för att nappa på miljötemat också i ert bibliotek? Vad skulle ni kunna göra för att bättre ta hänsyn till miljön?
Våren 2020 hade vi planer på biblioteksbesök till Mariehamn, men det var tyvärr inte möjligt att genomföra. Under sommaren Kom vi överens med Mariehamns stadsbibliotek att vi gör resan alla fall – nu på distans. Under denna virtuella resa kommer vi att bl.a. att bekanta oss med Mariehamns stadsbibliotek och några av deras närbibliotek samt ta del av intressanta presentationer både från Mariehamn och Österbotten.
Utdrag ur kursens innehåll:
