Tervetuloa tietoon keskittyvään digitapahtumaan etänä Zoomissa 11.11. klo 9-16. Mukana luennoimassa mm. Kai Halttunen! Kuten edellisetkin digitapahtumat, myös tämä tapahtuma on tarkoitettu sekä kirjastohenkilökunnalle, että asiakkaille. Tapahtuma on kaksikielinen. Kaksi viimeistä luentoa on vain kirjastohenkilökunnalle.
Välkommen till digievenemanget på distans i Zoom 11.11 kl. 9-16. Som också tidigare evenemang är också denna både för bibliotekspersonalen och kunder. Teman för dagen är information. Evenemanget är tvåspråkig. Två sista föreläsningar är endast för bibliotekspersonal.
Päivän ohjelma/Dagens program:
Klo 9-10 Kai Halttunen: Mistä löytää luotettavaa tietoa
Kl. 10-11 Mikael Laakso, Hanken: Informationssökning på webben – Hur dra nytta av öppna vetenskapliga källor och unvika fallgropar
Klo 11-11:30 Ruokatauko / Luchpaus
Klo 11:30-12:25 Johanna Björkell: Turvallisesti verkossa; asiakkaan ja informaatikon hauskaa tiedonhankintaa ja lähdekriittisyyttä
Kl. 12:30-13:30 Johanna Björkell: Tryggt på nätet som kund och som informatiker; roligt informationssökning och självkritik
Klo 13:30-14:15Pirjo Hiidenmaa, tietokirjallisuuden professori, dekaani: Tietokirjallisuus, tutkijat ja luotettava tieto
Kl. 14:15-15Timo Tossavainen, ordförande för Suomen Tietokirjailijat ry: Faktalitteratur och läromedel i en digitaliserad värld – utmaningar och möjligheter
Klo 15-15:30 Antti Valkama, Teosto: Musiikki ja tekijänoikeuskysymykset
Klo 15:30-16 Juha Pihlajaniemi, Sanasto: Tekijänoikeuskysymykset
Ilmoittaudu viimeistään 9.11.: https://link.webropol.com/s/tieto
Välkommen med på en intressant fortbildningsdag i service design torsdagen den 30.9 kl. 9-15!
Då kan service design vara något för dig.
Kom med och lär dig vad service design innebär och ! Under fortbildningsdagen får vi genom tre olika föreläsningar och en workshop lära oss grunderna i service design och hur det kan utnyttjas i biblioteksbranschen, samt får exempel på hur det redan har använts inom olika biblioteksprojekt. Vi får även tänka boxen när vi under workshopen tar ett mer praktiskt angreppssätt på service design. Dagen leds av Päivi Jokitalo, som också drar workshopen och håller en av föreläsningarna. De andra föreläsningarna hålls av Tuomas Harviainen från Tammerfors universitet och Elina Vartama från Yrkeshögskolan Novia.
Fortbildningsdagen riktar sig till bibliotekspersonal i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten och är öppen för alla som är intresserade av att lära sig mer om service design har att erbjuda. Dagen hålls på distans via Zoom och är gratis för deltagarna.
Dagen fungerar samtidigt som inledning på vårt pilotprojekt i service design, vilket startar i höst. Om ni vid ditt bibliotek är preliminärt intresserade av att delta i projektet, rekommenderar vi varmt att någon ur personalen deltar i fortbildningsdagen så att ni får en förståelse av service design som metod. Deltagande i dagen förbinder er inte till projektet på något sätt och ni får även mer än gärna delta i fortbildningsdagen trots att ni inte har för avsikt att delta i projektet.
Dagens program:
9-9:15 Info om dagen och projektet – ta en kaffe medan ni lyssnar på info om fortbildningsdagen och service design-projektet
9:15-10:15 Service design i ett nötskal – Elina Vartama
10:15-11:15 Förbättringar för kundernas och personalens behov: exempel på service design från bibliotekens utvecklingsprojekt – Päivi Jokitalo
11:15-12 Lunchpaus
12-13 Att förverkliga design med hjälp av biblioteksbranschens styrkor – Tuomas Harviainen
Om vi skulle börja från service design; vad är det egentligen? Service design är en metod som lägger kunden i fokus och utgår från dennes behov och upplevelse. Med hjälp av metoden kan man utveckla servicen till att bli så användarvänlig och relevant för kunden som möjligt. En typisk arbetsprocess inom service design börjar med en problemformulering, därefter insamling och kartläggning av information från kunder, analys av informationen, brainstorming av idéer och lösningar, testning och utvärdering av en eller flera lösningar i praktiken, och slutligen förverkligande av lösningen eller idéen. Med service design kan man förbättra en befintlig tjänst eller skapa en helt ny. Man kan också skräddarsy tjänster för specifika målgrupper, t.ex. ungdomar eller bibliotekets icke-användare.
Möjligheterna för vad som kan göras med hjälp av service design är alltså många. Men passar detta pilotprojekt i service design just ert bibliotek? Vi söker flera bibliotek till pilotprojektet. Speciellt önskar vi få med mindre bibliotek, men alla bibliotek som är intresserade ska absolut ta kontakt med oss. Meningen är att med hjälp av service design utveckla eller förbättra en liten del av verksamheten – för allt kan man inte göra på en gång. Under pilotprojektet lär ni er använda sådana verktyg som ni även i framtiden kan använda för att utveckla er verksamhet. Vad ni gör och hur ni börjar projektet i just ert bibliotek får ni hjälp med av vår samarbetspartner – ett proffs inom service design. Hen, samt Mikaela och Tanja och alla andra bibliotek som är med i projektet, stöder er under processen.
Hur mycket resurser kräver projektet? Hur mycket tid och arbete deltagandet i projektet kräver är i det här skedet svårt att säga eftersom det är beroende av vad ni vill fokusera på. Under projektet förutsätts ändå att ni testar en eller flera olika lösningar i praktiken. På det sättet strävar vi efter att undvika situationer där gjorda planer inte blir mer än bara planer. För att ni ska ha nytta av projektet behöver planerna också omsättas i praktiken. Eftersom fokus är på mindre bibliotek är vi dock medvetna om att resurserna är begränsade och detta tas i beaktande.
Meningen med pilotprojektet är också att resultatet ska kunna utnyttjas även i andra bibliotek. Därför är det viktigt att dokumentera det som görs. Det är många bibliotek som kämpar med samma saker. En lösning som något annat bibliotek har kommit fram till kan öppna ögonen för nya möjligheter, men också ge raka svar på problem man har. Det är onödigt att alla uppfinner hjulet på nytt, så låt oss hjälpa varandra.
Projektet börjar officiellt med två innehållsmässigt likartade fortbildningsdagar (en på finska och en på svenska), och fortsätter åtminstone till slutet av året 2022. Största delen av arbetet görs under 2022, men vi börjar i mindre skala redan 2021. Vi startar med fortbildningsdagen Introduktion till service design den 30.9 kl. 9-15 (på finska 27.9 kl. 9-15). Under fortbildningsdagen får ni en klar uppfattning om vad service design är och vilka möjligheter det ger i biblioteksvärlden – vad skulle det kunna erbjuda åt er. Ni får också en överblick över verktyg som används inom service design redan under denna fortbildning. Efter det kan ni i lugn och ro bestämma ifall ni vill vara med i själva projektet. Det lönar sig att delta i fortbildningen, oberoende om ni redan har funderat på att delta i pilotprojektet eller inte (ifall ni funderar på saken, rekommenderar vi absolut att ni deltar – denna fortbildning ger er den information som behövs för att göra det slutgiltiga beslutet och påbörja processen). Mera om fortbildningen kan du läsa här: https://www.akepampas.fi/event/introduktion-till-service-design Och här kan du anmäla dig till fortbildningen: https://link.webropolsurveys.com/S/1EEE09D2C64C9CF1 senast 21.9. Denna fortbildning är endast för AKEpampas-områdets bibliotek.
Väckte detta frågor om pilotprojektet eller fortbildningen? Ta i så fall kontakt med Mikaela (mikaela.lovdahl@vaasa.fi) eller Tanja (tanja.markkula@vaasa.fi). Vi svarar gärna på era frågor!
Liboppi är en Moodle-baserad lärplattform där personalen vid de allmänna biblioteken i Finland kan avlägga olika slags kurser på egen hand. Det låter ju fint, eller hur? Det handlar ändå om något vardagligt som helt enkelt ska göra det lättare att lära sig nya saker, i egen takt och enligt ens egna behov.
På Liboppi finns både allmänna och regionala helheter. För att delta behöver man en kurskod, som finns i AKEpampas infobrev (och fås av Anneli och Tanja). När du har fyllt i koden en gång är kursen så att säga alltid öppen för dig i fortsättningen. På Liboppi finns mycket intressant och nyttigt innehåll, allt från lättläst språk och engelska till ett innehållspaket för barnbiblioteksarbete och verktyget Lukulux för handledning av icke-läsande vuxna. Dom flesta av kurserna är på finska, men det kommer mera innehåll också på svenska.
Hur känns det att avlägga en kurs i Liboppi?
Sirpa Tuomisto, som är specialbibliotekarie på Karleby stadsbibliotek, testade Liboppis kurs om lättläst språk (Selkokielen perusteet) på vår begäran. Tack Sirpa! I Sirpas arbete ingår det att skriva olika slags texter, både officiella och mer fria texter. Hon beskriver sig själv som en mästare på krångelspråk, men kan ibland ha svårt att skriva enkelt. Lättläst språk är bekant för henne från tidigare fortbildningar, men liksom mycket annat lönar sig också det att repetera. Då blir det igen lättare att komma ihåg i det praktiska arbetet.
Allra först gav Liboppi Sirpa en del gråa hår, men småningom vande hon sig vid plattformen. Till och med utloggningsknappen hittade hon slutligen längst upp på mitten, där den dyker upp när man klickar på sitt namn. Alltså inte uppe till höger. Liboppi har alltså sina så kallade egenheter (liksom vi alla), men man blir nog van.
Sirpa tycker att Liboppi är en fin möjlighet att lära sig nya saker i egen takt och på det egna arbetets villkor. Av rent praktiska skäl är det helt enkelt inte möjligt att delta i alla utbildningar som man är intresserad av, och då ger Liboppi en utmärkt möjlighet att utveckla sin kompetens när det passar en själv. Det är också fint att Liboppi kan användas var som helst och på vilken dator som helst; då kan man till exempel använda sina distansarbetsdagar till kompetensutveckling. I framtidens arbetsliv kommer arbetstagarna i allt högre grad att vara tvungna att ständigt lära sig och studera nya saker. Liboppi ger en fantastisk möjlighet till det.
Vad krävs för att studera via Liboppi?
Enligt Sirpa kräver studier via Liboppi en aning företagsamhet, tidsplanering och motivation – i synnerhet om man vill avlägga en hel kurs. Det faktum att kurserna är indelade i avsnitt underlättar arbetet när man kan gå framåt i egen takt, avsnitt för avsnitt. Tack vare den tydliga indelningen är det också enkelt att plocka åt sig just det information som man behöver.
Sirpas tips för Liboppi-studerande är följande:
Reservera tid för studierna!
Tålamod bär långt!
Se till att ha tillräckligt bra utrustning, så att du kan se till exempel videor utan problem.
Nyfikenhet är alltid bra – det vill säga kunskapstörst. Den höjer också motivationen. Tur att vi på biblioteket älskar kunskap!
Liboppi-kursen om lättläst språk
Skärmdump från Liboppi.
Liksom vi redan konstaterade hade Sirpa tidigare erfarenhet av lättläst språk. Hon tipsar om att kursen är bra repetition för den som redan har deltagit i kurser om lättläst språk, men ett bra, heltäckande och inspirerande paket för vem som helst. Videorna var tydliga och Riikka Tuohimetsä uppträdde naturligt. Uppgifterna bjöd på utmaningar också för dem som redan visste en del om lättläst språk. Biblioteksfolk är ofta bra på krångelspråk, så utbildningen om lättläst språk kan vara till stor konkret nytta. Sirpa vill särskilt påminna om att beskriva begreppen när man gör uppgifter. Jo, och boktipsavsnittet är riktigt bra, så åtminstone det lönar det sig att ta en titt på!
Och hur gick det med studieivern efter kursen om lättläst språk? Bra – Sirpa hittade sig själv på en kurs om Microsoft 365. Vågar du prova på?
Viikolla 6 pääsimme sukeltamaan huijausten maailmaan Digismartin Linda Mannilan johdolla Paljasta huijaus ja Avslöja bluff -koulutuksissa. Koulutuspäivät antoivat työkaluja paitsi huijausten tunnistamiseen ja välttämiseen, myös sen näyttämiseen asiakkaillemme, että miten helppo huijauksia onkaan tehdä.
Koulutuksissa pohdittiin aika paljonkin sitä, mikä kaikki on – tai voi olla – huijausta. Sen hahmottaminen ei aina ole helppoa, ja joskus ammattilaistakin onnistutaan huijaamaan. Linda kartoittaakin tätä haastetta seuraavasti: ”Nettihuijauksia löytyy laajalta skaalalta moneen eri menoon: söpöistä ja viattomista netissä jaettavista jutuista kalasteluviesteihin ja erilaisiin petoksiin. Samalla kun teknologian kehitys pystyy estämään joitakin huijaustapoja, huijarit keksivät koko ajan myös uusia tapoja ja kanavia. Vaikka kaikki voi tulla huijatuksi, kannattaa myös oppia suojautumaan. Tätä voi tehdä monella tavalla, esimerkiksi tarkistamalla lähteitä ja oppimalla tunnistamaan kalasteluyritysten piirteitä. Tietoisuudella, huolellisuudella ja terveellä järjellä pääsee pitkälle, kun halutaan välttää huijarin haaviin jäämistä.”
Tärkein työkalu huijausten paljastamiseksi on siis sinä itse, maltti ja terve järki. Pysähdy hetkiseksi, ja mieti onko tämä totta, kuka on sen takana ja miksi. Tarkista mahdolliset sähköpostiosoitteet viestissä, ja verkkosivun osoite. Täsmäävätkö ne? Millaista kieltä on käytetty – onko se huoliteltua ja sopiiko se tyylillisesti asiaan? Voit aina käyttää apunasi myös Googlea tai jotain muuta hakukonetta ja etsiä lisätietoa netistä. Kuvien kohdalla voit hyödyntää esimerkiksi Googlen käänteistä kuvahakua, joka kertoo, jos kuvaa on käytetty jossain muuallakin verkossa. Tekstin faktoja voit käydä tarkistamassa esimerkiksi Faktabaarin verkkosivuilla. Englanninkielinen Snopes on myös oikein hyvä työväline. Ja jos haluat nopeasti tarkistaa, mitä tietoturva-asioiden rintamalla juuri nyt tapahtuu, kannattaa käydä kurkkaamassa Kyberturvallisuuskeskuksen verkkosivut. Tietoa on saatavilla, voi vain vaatia hieman töitä löytää se – onneksi meillä kirjastolaisilla on siihen hyvät valmiudet.
Linda vinkkasi monia hyviä sovelluksia, joiden avulla voimme opastaa asiakkaitamme mediakriittisyydessä ja medialukutaidossa. Näitä voi käyttää niin lasten ja nuorten, kuin aikuistenkin kanssa. Miltä kuulostaisi esimerkiksi keksitty lööppi tai sanomalehtiartikkeli? Alempana kuvassa oleva lööppi on tehty Headlines –nimisellä ilmaisella sovelluksella. Tämä sovellus löytyy vain iOS-laitteille (eli Applen laitteille), mutta android-laitteille on vastaavia muita sovelluksia. Myös netissä (eli selaimella) toimivia sovelluksia on useita. Break Your Own News:ssa voit tehdä oman verkkouutisen. Oman sanomalehtiartikkelin voit taas luoda Fodey:ssa tai Newspaper Jaguarpaw:ssa. Tai ehkä haluatkin luoda WhatsApp- tai Facebook-valekeskustelun? Silloin voit käyttää työkaluina Prank me not:a tai FakeWhats:a. Useampikin koulutuksessa mukana ollut oli sitä mieltä, että näitä olisi helppo hyödyntää kouluyhteistyössä näyttämään konkreettisesti sitä, että kaikki kirjoitettu ei todellakaan ole totta. www.breakyourownnews.com
Mikä Lindan mielestä oli näissä koulutuspäivissä erityisen hienoa ja tärkeää? Omien kokemusten jakaminen:
”Minusta keskusteluissa tuli paljon hyviä juttuja, etenkin se, että moni kertoi avoimesti tapauksista, joissa on itse tullut huijatuksi. Tällaista juuri tarvitaan – avoimuutta siitä miten ja missä on tullut huijatuksi, koska sillä tavalla voidaan auttaa muita ihmisiä. Kuka tahansa voi tulla huijatuksi, eikä sitä tarvitse hävetä.”
Vecka 6 ledde Linda Mannila från Digismart oss till en värld av bluff på nätet under två fortbildningsdagar (Avslöja bluff och Paljasta huijaus). Fortbildningsdagarna gav oss verktyg för att både avslöja och undvika bluffar, men även för att visa våra kunder hur lätt det är att bluffa på nätet.
Under fortbildningarna funderades ganska mycket på vad allt som är – eller kan vara – en bluff. Det är inte alltid så lätt att uppfatta och ibland kan även ett proffs bli lurat. Linda kartlägger denna utmaning: ”Det finns en vid skala av olika slags bluffar på nätet: från de söta och ofarliga saker man delar på nätet till nätfiske och olika slags bedrägerier. I takt med att utvecklingen av tekniken lyckas förhindra en del bluffar, upptäcker bluffarna nya saker och kanaler. Även om alla kan bli lurade, lönar det sig att lära sig att skydda sig mot bluffar. Det kan man göra på flera olika sätt, till exempel genom att granska källan och lära sig att känna igen dragen i nätfiske . Med medvetenhet, noggrannhet och sunt förnuft klarar man sig långt då man vill undvika att bli lurad.”
Det viktigaste verktyget för att avslöja en bluff är alltså du själv, ditt lugn och ditt sunda förnuft. Stanna för en stund och tänk efter ifall detta kan vara sant, vem som står bakom och varför. Kolla e-postadressen i mejlet och adressen för webbsidan. Stämmer de exakt? Hur är det med språket – är det välformulerat och passar stilen för ärendet? Du kan även alltid använda Google eller någon annan sökmotor för att söka mera information på nätet. Då det gäller bilder kan du använda Googles omvända bildsökning, som berättar om bilden har använts någon annanstans på nätet. Då det gäller texten, kan du granska dess fakta till exempel med hjälp av Källkritikbyrån. På engelska är Snopes också ett riktigt bra verktyg. Och ifall du snabbt vill kolla vad som händer inom informationssäkerheten/datasäkerheten, kan du kolla Cybersäkerhetscentrets nätsidor på svenska eller på finska (nätsidorna på finska uppdateras oftare). Information finns, det kan bara kräva lite arbete att hitta den – men som tur är, har vi ju inom biblioteksbranschen goda färdigheter för det.
Linda tipsade också om flera bra appar med vilka vi kan hjälpa våra kunder att bli bättre på mediekritik och mediekunskap. Dem kan du använda lika bra med barn och unga som med vuxna. Hur låter till exempel en påhittad löpsedel eller tidningsartikel? Löpsedeln i bilden är gjort med en gratis app som heter Headlines. Den finns endast för iOS-apparater (alltså Apples apparater), men för android-apparater finns också motsvarande appar. Det finns också flera appar som funkar i webbläsaren. I Break Your Own News kan du göra en egen nyhetssida. En tidningsartikel kan du skapa i Fodey eller i Newspaper Jaguarpaw. Eller kanske du vill skapa en falsk WhatsApp- eller Facebook –konversation? Det kan du göra med Prank Me Not eller FakeWhats. Flera av deltagarna i fortbildningen ansåg att de här verktygen kunde vara bra att använda i skolsamarbeten för att konkret visa att allt som är skrivet inte nödvändigtvis är sant.
Vad var speciellt fint och viktigt för Linda under de här två fortbildningsdagarna? Att man delade sina egna erfarenheter:
”Jag tycker att det i diskussionerna kom fram mycket bra saker, speciellt det att många berättade öppet om de tillfällen de har blivit lurade. Det är det som behövs – öppenhet om hur och var man har blivit lurad, för genom det kan man hjälpa andra. Vem som helst kan bli lurad, det är ingenting att skämmas för.”
Dagens program handlar om två viktiga men väldigt olika delar av vårt arbete. Vi börjar med Mikromarc. Ulrika och Katriina svarar på era frågor om biblioteksprogrammet och dess funktioner.Vi bygger upp Tips &
Trix-timmarna på basen av era frågor så därför behöver vi dem senast 3.4. Skicka dina frågor åt Ulrika (ulrika.nykvist@vaasa.fi) och Katriina (katriina.jylha@vaasa.fi).
Efter lunchen fortsätter vi med Celia och dess tjänster. Med Anne-Lie Haglund går vi igenom vad Celia är och kan erbjuda våra kunder, och provar i praktik Pratsam Reader-appen.
Du kan delta i fortbildningen på distans. Du kan också delta båda fortbildningarna, eller bara den ena.
Ta med egen pekplatta eller smarttelefon till Celia-skolningen.
Program:
kl 9:30-12:00 Mikromarc: Tips & Trix
Ulrika Nykvist och Katriina Jylhä, Vasa stadsbibliotek
Fortbildningsdagen är en del av #AKEdigi-projektet, vars syfte är att utveckla bibliotekspersonalens digikunskaper. Den är gratis för deltagarna, men deltagarna ansvarar själv för sina rese- och matkostnader. Fortbildningsdagen är enbart för ÅKEpampas-områdets bibliotekspersonal (dvs. Österbottens, Mellersta Österbottens och Södra Österbottens bibliotekspersonal)
Vahvista puhetaitojasi ja
kysy samalla kaikki ne mieltäsi askarruttavat kysymykset kirjastoalan
englannin, saksan ja ranskan kielen sanastosta. Harjoittelemme mm. käytännön
lausumisohjeita ja käymme läpi kirjaston normaaleja asiakaspalvelutilanteita
sekä harjoittelemme tarvittavaa kirjastosanastoa arkitilanteisiin. Koulutus on
alueelliseen kehittämistehtävään kuuluvaa täydennyskoulutusta. Koulutus on
osallistujille maksuton.
Dina språkfärdigheter stärks och samtidigt har du chansen att ställa
alla dina frågor om engelskt, tyskt och franskt ordförråd i
biblioteksomgivningen. Vi övar bl.a.
praktiska instruktioner för uttal och vi går igenom bibliotekets normala
kundbetjäningssituationer och övar på biblioteksordförrådet som behövs i de
vardagliga situationerna. Utbildningen är
kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör till den regionala
utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna.
Behöver ni bli bättre på kommunikativ tillgänglighet på ert bibliotek. Då är detta workshopen för dig. Under dagen går vi igenom praktiska tips för hur ni kan skapa en mer kommunikativ miljö på ert bibliotek och vilka digitala verktyg ni kan använda till det. Vi har även tid att skapa eget material. Vi kommer att göra en tavla där orden presenteras med hjälp av bilder för en specifik aktivitet eller situation, t.ex. hur man lånar, använder kopieringsmaskin och dator eller spel. De lämpar sig som medel för kommunikation i situationer där man klarar sig med ett begränsat ordförråd. Med bilder t.ex. av instruktioner och regler kan man underlätta förståelsen. Kommunikationstavlans vokabulär är ofta uppbyggd så att berättandet sker med hjälp av nyckelord istället för med hela meningar. Med hjälp av nyckelord uttrycker man de orden i meddelandet som är betydelsebärande för innehållet.
Workshopen ordnas nu som online kurs via Zoom. Kontakta oss ifall ni har frågor!
Lärare: Siv-Britt Häggman och Annika Nyman från Folkhälsan, Sakkunniga inom AKK
Utbildningen är kompletterande skolning för bibliotekets personal och hör
till den regionala utvecklingsuppgiften. Utbildningen är gratis för deltagarna
men deltagarna själv ansvarar för sina resor och matkostnader.
DIGITAL KOMPETENS I BIBLIOTEKET – VAD, HUR OCH VARFÖR?
TO 30.1.2020 KL. 9.30-16
Plats: Vasa stadsbibliotek,
Essä-rum.
Deltagande och jämlikhet genom digitalisering. Vad
händer med oss om framtiden är digital? Under fortbildningsdagen kommer vi att
lära oss om t.ex. digital jämlikhet, inkludering, integritet och säkerhet i ett
samhälle som nu verkar kännetecknas av digitalisering och robotisering. Utöver
föreläsningar omfattar fortbildningsdagen övningar, diskussioner och en mängd
olika inspirerande nyheter att utforska.
Lärare: Linda Mannila, som arbetar som utbildare, forskare och entreprenör på
Digismart. Hon har också grundat Make It Finland, vars uppgift är att
möjliggöra digital utbildning.
Utbildningen är kompletterande skolning för
bibliotekets personal och hör till den regionala utvecklingsuppgiften.
Utbildningen är gratis för deltagarna men deltagarna själv ansvarar för sina
resor och matkostnader. Det ryms max 20 deltagare på plats så kom ihåg att
kryssa i enkäten om du deltar på distans.
Palvelumuotoilun koulutuspäivä seinäjoella 2.12.2019 oli antoisa
Aamupäivän aikana Sami Heikkinen opasti meitä näkemään kirjastossa tapahtuvat prosessit asiakkaan näkökulmasta. Miten asiakas kokee kirjaston käytön, onko esimerkiksi ohjeistus riittävän selkeä, kun hän hakee, vaikka varauksen omatoimi aikana? Saimme vinkkejä kirjaston palvelupolkujen pohtimiseen ja niiden jatkotyöstämiseen Canvanizer-muistilappupalvelun avulla https://canvanizer.com/.
Kirjaston palvelupolku asiakkaan tarinana / Bibliotekets servicestig utformad till kundberättelse
Service design -fortbildningsdagen i Seinäjoki 2.12.2019 var givande
På förmiddagen fick vi under Sami Heikkinens ledning fundera på bibliotekets processer ur kundens synvinkel. Hur kundorienterade är t ex våra anvisningar för bibliotekskunder som hämtar reserverat material under en meröppen tidpunkt?
Vi blev även tipsade om programmet Canvanizer, en sorts fästis eller klisterlapps service på nätet: https://canvanizer.com/. Den kunde vara till hjälp då biblioteket jobbar med sina servicestigar.
… ja tilamuutoksista ~ samt omstrukturering av biblioteksutrymmen
Iltapäivällä pohdimme Saara Ihamäen johdolla, miten tilasuunnittelu vaikuttaa kirjaston ilmeeseen ja mitä keinoja voi käyttää, kun asiakas on kirjastopalvelun keskiössä. Monen ennen ja jälkeen tilamuutoskuvan kautta näimme mitä pienilläkin muutoksilla voi saada aikaan kirjastotilassa.
Under eftermiddagen var Saara Ihamäki i tur och hon berättade hur utrymmesplaneringen kan påverka bibliotekets utseende och på vilka sätt biblioteken kan jobba för en kundcentrerad biblioteksservice. Saara visade foton, som var tagna före och efter omstruktureringar i biblioteksutrymmen, och dessa exempel visade vilken stor skillnad det blev i bibliotekssalen även med mindre ändringar.
Ryhmätyönä suunnittelimme vielä omaa kirjastoyritystä ja sen konseptia / uppgiften för grupparbetet var att planera ett eget biblioteksföretag och dess koncept:
-olisiko Ideasto tai seniori/kirjastokahvila seuraava menestysbrändi?
-flera goda företagsidéer kläcktes:
IDEASTO
SENIORIKIRJASTOKAHVILA
KIRJASTOKAHVILA
Linkki koulutuspäivän videotallenteeseen laitetaan tähän kun kooste valmistuu .
Länken till fortbildningsdagens videoinspelning sätts hit då editeringen blir färdig
Tervetuloa tietoon keskittyvään digitapahtumaan etänä Zoomissa 11.11. klo 9-16. Mukana luennoimassa mm. Kai Halttunen! Kuten edellisetkin digitapahtumat, myös tämä tapahtuma on tarkoitettu sekä kirjastohenkilökunnalle, että asiakkaille. Tapahtuma on kaksikielinen. Kaksi viimeistä luentoa on vain kirjastohenkilökunnalle.
