Avainsana: #kulturellmångfald

Biblioteken och kulturell mångfald 3.12.2021 – samarbete och ramar

Otsikkokuva_kannettava tietokone raollaan

AKEPiKe och AKEPampas, som har hand om det regionala utvecklingsuppdraget i Tammerfors och Vasa, inledde redan i våras en diskussion med Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland om gemensamma fortbildningsdagar under hösten. Resultatet var två fortbildningsdagar, en om strategisk kommunikation och en om mångfald på biblioteken. Det här blogginlägget tar upp tankar från fortbildningsdagen om biblioteken och kulturell mångfald som ordnades den 3 december 2021. Textade inspelningar av föredragen kan ses på Bibliotekskanalen, de finska här och det svenska här. Efteråt diskuterade vi våra tankar om dagens teman, föredrag och diskussioner via Zoom och funderade på hur vi kan gå vidare.

Kulturell mångfald på biblioteket kan betraktas åtminstone via lagstiftningen, biblioteksfolkets värderingar, arbetskulturen och litteraturen. Också kommunikationen är än en gång i nyckelposition när vi vill föra fram verksamhetens strategi och de bakomliggande värderingarna. Här kan du återvända till det tidigare blogginlägget om vår fortbildningsdag om strategisk kommunikation.

Ett maratonlopp mot ett inkluderande bibliotek

Resan mot ett bibliotek för alla börjar med att definiera vad vi talar om. Mångfaldsexperten Sara Salmani inledde dagen med att påminna om att begreppen inom mångfald, inkludering och jämlikhet förändras. Begreppen hjälper oss att känna igen och sätta namn på både gamla och nya fenomen i en dialog mellan olika verkligheter. Via diskussion eftersträvar vi slutligen en situation där termer, kategorier och förkortningar en dag inte längre behövs och vi kan fokusera på mötet mellan människor.

Olika strukturer och avslöjandet av dem har att göra med förändring. En del fördomar är oundvikligen omedvetna och när de kommer åt att påverka beslutsfattandet kan de förstärka strukturer som inte är jämlika. När vi talar om diskriminerande strukturer i en organisation betyder det inte att arbetsplatsen i grunden är diskriminerande. Om diskriminerande strukturer uppstår bör vi se över våra egna rutiner och inte komma med bortförklaringar om att förändringar i världen återspeglas i arbetslivet.

Att delta i diskussionen om ett mer inkluderande eller engagerande bibliotek är framför allt en början – inte på en sprinterdistans utan på ett maratonlopp. Frågan om hur vi kan fatta bättre och mer jämlika beslut förutsätter inte bara nyfikenhet och vilja att lära oss, utan också förmåga att observera och problematisera etablerade arbetsmetoder.

Vad den inhemska litteraturens kanon förmedlar

Forskaren och fackboksförfattaren Olli Löytty diskuterade bibliotekskundernas och den finländska läsekretsens mångfald via litteraturens kanon. I fråga om litteratur kan det snabbt tänkt vara naturligt att se kanon som en del av bibliotekets samling och som en metod att analysera den.

Vad är kanon egentligen? Samtidigt som vi anser att litteraturen ingår i en kanon, det vill säga ett antal verk som är betydelsefulla i ett visst sammanhang, utesluts också en del litteratur i den allmänna litteraturdiskussionen, såväl i medierna som till exempel på biblioteken.

Vi utvidgar funderingen: Vilka slags kanoner bildas inom bibliotekens personal eller kundkrets? Vad erbjuder de litterära innehållen när vi läser dem med nya ögon?

Om vi vill främja kulturell mångfald och dess närvaro på biblioteken måste vi också se mångfalden i den inhemska litteraturen. Berättelsen om ett kulturellt enhetligt och enspråkigt Finland behövdes i synnerhet under den tid då det kändes nödvändigt att skilja oss från andra nationer. Hur motsvarar ditt bibliotek dagens värld – när det gäller litteratur, personal eller varför inte kunder?

Mångfald och kulturell medvetenhet ingår i arbetshälsan

Expert Päivi Rauramo från Arbetarskyddscentralen behandlade dagens teman ur lagstiftningens och arbetarskyddets perspektiv. Inlägget sporrade oss också att reflektera över hur mångfalden hanteras på den egna arbetsplatsen. Betraktar vi hellre mångfalden med tanke på det som förenar människor eller det som skiljer oss åt?

När det gäller mångfald och jämlikhet är lagstiftningen förpliktande för arbetsgivaren. Utanpå det utformas en organisationskultur där temana framträder på olika sätt i varje organisation. Hur tar sig mångfalden uttryck på ditt bibliotek?

Vem hjälper biblioteket vidare?

Biblioteksdirektör emerita Tuula Haavisto väckte också smärtsamma tankar när hon lyfte fram framgångar och smärtpunkter kring dessa teman på biblioteken. När biblioteken arbetar för att hjälpa människor framåt, kan en del av de nya kundgrupperna också innebära nya möjligheter som biblioteket inte har utnyttjat tidigare. Hur förverkligas denna strävan i mötet med personer som kommer till de finländska biblioteken från främmande kultur- och språkmiljöer?

De nya kundgrupperna är inte enbart bibliotekens angelägenhet, men också biblioteken bör då och då stanna upp för att se över hur våra arbetsformer fungerar då mångfalden bland befolkningen ökar. För det som eventuellt behöver förbättras har biblioteken ändå en bekant och naturlig praxis, nämligen samarbete och nätverk – det finns alltså ingen orsak att försöka uppfinna hjulet på nytt!

God praxis – gör som Korsnäs eller Vasa!

På eftermiddagen fick vi ta del av lyckade erfarenheter.  God praxis ger möjlighet till samarbete och påminner om bibliotekens betydelse i samhället.

Eeva Keski-Saari berättade hur Vasa stadsbibliotek bemöter den kulturella mångfalden genom att inrikta både biblioteksbesök, samlingstjänster och olika slags projekt i synnerhet till mångspråkiga kundgrupper. Hon ser det som en utmaning att föra vidare den goda praxis som har tagits fram inom olika projekt även efter projekttiden. Popup-verksamheten har varit särskilt framgångsrik. Carola Bäckström berättade att Korsnäs bibliotek deltar i många samarbeten och projekt, erbjuder praktikplatser och ordnar sagostunder och andra evenemang på främmande språk. Till bibliotekets traditionella verksamhet hör också att köpa in material på främmande språk, samarbeta med Flerspråkiga biblioteket och erbjuda tjänster som Celia och Press Reader.

Sammanfattning och lösningar

Efter dagens inlägg samlades vi ännu för eftersnack på Zoom för att diskutera de insikter som diskussionerna och föredragen väckte, bibliotekssektorns styrkor och utvecklingsobjekt samt metoder för lyckade möten på olika slags bibliotek.

Många biblioteksanställda var överens om att ökad mångfald på biblioteket inte bara handlar om att välkomna nya användargrupper, utan också om en större mångfald inom personalen och om att låta olika röster höras på arbetsplatsen. Helheten är stor och sammanhänger med bibliotekens nya uppgifter, såsom att främja dialog och multilitteracitet. Bibliotekssektorns styrkor är i synnerhet mångsidig kompetens och intresse för ett mer inkluderande bibliotek, medan vi bör bli bättre på att utnyttja olika samarbetspartner och våga genomföra försök utan en klar uppfattning om slutresultatet. Deltagarna ansåg att ett lyckat försök övergår i god praxis när man lyckas införa det i det dagliga arbetet när projektet avslutas. Metoderna för detta är samarbete och att gå vidare tillsammans. Låt oss fortsätta tillsammans!

Text och bilder: Juliaana Grahn, AKEPiKe, översättning: AKEpampas