Avainsana: miljömedvetenhet

Av ekologiska skäl

Huvudbiblioteket Apila i Seinäjoki. Bild: Mädsen, CC BY-SA 3.0

Ekoteamet vid Seinäjoki stadsbibliotek bildades 2018 på initiativ av några inspirerade och intresserade biblioteksanställda. Vi ville fundera på bibliotekets verksamhet ur ekologisk synvinkel och införa nya rutiner i biblioteksvardagen. Vi började med små steg, så att ekogärningarna kan vara ett enkelt inslag i biblioteksvardagen. I det här blogginlägget berättar vi om de teman som vi har genomfört hittills och om våra framtidsplaner.

Bättre sopsortering och ekologiskt tänk i vardagen

En av de första helheterna vi tog itu med var att göra biblioteksvardagen mer ekologisk. Vi införde sorteringskärl för plast och kartong i personalen pausrum. Tidigare fanns det kärl för blandavfall, bioavfall, metall och glas. Vi har också uppmanat våra medarbetare att se över sin pappersanvändning när de gör utskrifter. Om man måste skriva ut något, kan man göra det lite effektivare genom att använda dubbelsidiga kopior eller skriva ut texten i mindre storlek. Kvittopapper kan man spara till exempel genom att skicka kvittot över förfallodagar till kundens e-post. I framtiden planerar vi en kampanj för att uppmana kunderna att komma till biblioteket till exempel med cykel eller kollektivtrafik. Dessutom planerar vi att införa sopkärl för källsortering i kundutrymmena.

I sommar kommer kunderna att kunna låna skräpplockare som vi får av parkavdelningen. Avsikten är att utöka bibliotekets samlingar med fler föremål som vi kan låna ut, både med bibliotekets egna anslag och i samarbete med stadens övriga enheter. Samanvändning av föremål är ett bra sätt att främja en hållbar konsumtion.

Flytande bestånd och kommunikation

Från början av nästa år blir nästan hela materialet vid Seinäjoki stadsbibliotek flytande. Flytande bestånd är ett sätt att införa ekologiskt tänk vid biblioteket, för forskning visar att det minskar såväl materialtransporterna som onödiga anskaffningar och slitage.

Vi försöker betona miljöperspektivet också i kommunikationen och bibliotekets materialutställningar. Ekoteamet har berättat om sitt arbete i bibliotekets blogg och i lokaltidningen, sammanställt materialutställningar på temat till exempel i samband med temaveckor och temadagar (Earth Hour, Naturen till låns-veckan, världens överkonsumtionsdag) och lyft fram temat också i sociala medier.


Klimatbokcirkel och ekohyllor

Ekohyllan i biblioteket, där har samlats in nya böcker som handlar ekologi och klimatförändringen.
Ekohyllan i Seinäjoki huvudbibliotek. Bild: ekoteam.

Våren 2021 ordnade huvudbiblioteket en klimatbokcirkel, där deltagarna läste och diskuterade litteratur om klimatförändringen. Den faktabok, reseskildring och roman som lästes i bokcirkeln gav deltagarna nya infallsvinklar på temat och hur det kan behandlas. Klimatbokcirkeln var en nationell evenemangsserie som Seinäjoki stadsbibliotek ville delta i för att ge kunderna möjlighet att diskutera det här viktiga temat som ofta är framme i medierna.

På biblioteket finns litteratur som berör klimatförändringen och ekologi i flera olika klasser. På huvudbiblioteket i Seinäjoki har vi infört en ekohylla, där vi ställer fram ny litteratur på dessa teman, så att kunderna hittar den lättare. I Eepos-bibliotekens e-bokstjänst finns en virtuell ekohylla med e-böcker och e-ljudböcker om dessa teman: https://www.ellibslibrary.com/fi/eepos/0?sort=custom_185.

Miljövänliga inköp

Bibliotekets strävan efter att göra miljövänliga inköp styrs redan av stadens upphandlingsanvisningar, där ekologi är ett viktigt tema. Seinäjoki stad ingår i nätverket Mot en koldioxid neutral kommun (Hinku), vars mål är en kraftig minskning klimatutsläppen fram till 2030. Biblioteket kan dra sitt strå till stacken.

 

Examensarbete om bibliotekens miljöarbete och inställning till ekologisk hållbarhet

Under våren har bibliotekspersonalen vid Eepos-biblioteken fått besvara en klimatenkät från en studerande som gör sitt examensarbete inom biblioteks- och informationsservice vid Seinäjoen ammattikorkeakoulu. I examensarbetet studeras klimatarbetet och inställningen till ekologisk hållbarhet vid Eepos-biblioteken och dess eventuella samband med arbetets meningsfullhet. Ett syfte med arbetet är också att sammanställa en handbok med ekotips för hela Eepos-nätverket eller något annat verktyg som stöder miljöarbetet och är lätt att i bruk vid bibliotek av olika storlek. Vi ser fram emot resultaten av examensarbetet och tillämpar dem när vi planerar riktlinjerna för miljöarbetet vid vårt bibliotek.

Att ordna miljövänliga evenemang

Vid Seinäjoki stadsbibliotek ordnas hundratals evenemang varje år, och därför sammanställde vi för några år sedan anvisningar för miljövänliga evenemang (på finska): https://kirjasto.seinajoki.fi/asiointi/tapahtumayhteistyo/ymparistoystavallinen-tapahtuma/. I synnerhet vid huvudbiblioteket ordnas en stor del av evenemangen i samarbete med någon annan arrangör. Vi uppmanar arrangörerna att fundera på hur evenemanget kan marknadsföras miljövänligt, vilket slags avfall som uppkommer och hur det kan återvinnas samt om publiken kan uppmanas att beakta miljöfaktorer. Också vid eventuell servering uppmanar vi arrangörerna att tänka ekologiskt.

Avslutningsvis

Miljöperspektivet och den hållbara utvecklingen har garanterat kommit till biblioteken för att stanna. Även om bibliotekets idé redan i sig själv handlar om samanvändning och utlåning, tycker vi biblioteken kan delta i miljöarbetet på många sätt. Bibliotekens miljöarbete har aktualiserats i synnerhet under det gångna året, till exempel via projektet Gröna biblioteket. Tillsammans kan vi göra mycket för miljön.

Elina Kortesmäki, Hanna Kotila och Johanna Saarela
Seinäjoki stadsbibliotek

#plastbantabiblioteket

Foto: Kronoby kommunbibliotek

Behöver alla biblioteksböcker helplastas? Denna fråga hade vi i personalen på Kronoby kommunbibliotek funderat på ett bra tag. Att systematiskt och utan undantag plasta varje bok som köptes in till biblioteken i kommunen var både dyrt och tidskrävande, för att inte tala om att det ur ett miljöperspektiv inte var speciellt föredömligt.

Att köpa in färdigplastade böcker var inget alternativ eftersom vi i huvudsak beställer böckerna från Adlibris som inte erbjuder denna service. Det finns andra inköpskanaler som erbjuder inplastning men för en liten kommun med knappa resurser och litet anslag för litteraturinköp är färdigplastade böcker inte heller någon billig lösning.

Våren 2019 beslöt vi oss för att göra ett försök med att låta böckerna gå oplastade till utlåning. Vi skulle fortsättningsvis helplasta alla bilderböcker för barn, all faktalitteratur för barn och ungdomar samt all skönlitteratur för barn i åldern 6-9 år. All övrig litteratur på ungdoms- och vuxenavdelningarna skulle enbart förses med en 7 cm bred plastremsa över bokens ryggetikett och över streckkodsetiketten för utlåning som i våra bibliotek fästs på bokens baksida.
Om böckerna hade pappersomslag tejpades omslaget fast på insidan av fram- och bakpärmen och plastremsan drogs över ryggetikett och streckkodsetikett.

Följande vår då försöket med mindre plast hade pågått ett år gjorde personalen en gemensam utvärdering och vi funderade tillsammans på hur vi skulle gå vidare.

Det hade under året som gått visat sig att speciellt skönlitteratur (klasserna 84.31 och 84.2) med hög utlåningsfrekvens for illa och avtagbara omslag blev fula och om de returnerades i bibliotekens returluckor kunde det hända att de revs sönder. Häftade böcker med ljusa omslag av strävare papperstyper blev snabbt smutsiga och trista. I övrigt var det många böcker som inte alls påverkades av den minimala plastningen och som såg lika fräscha ut som då de köptes in.

Plast på boken -principerna: 
1. Biblioteksklasserna 85.131, 85.231 och 85,22. Alla böcker plastas.
2. Biblioteksklasserna 84.31, 84.2 och u84.31. Endast böcker med avtagbart omslagspapper plastas.
3. Biblioteksklassen 99.1. Endast böcker med avtagbart omslagspapper plastas.
4. Övrigt. Övriga böcker med avtagbarrt omslagspapper plastas om det är en bok som man vet kommer vara mycket flitigt utlånad.
Nya plastningsprinciper som har tagits i bruk i Kronoby kommunbibliotek

Nya principer gjordes upp, dessa följs fortfarande och fungerar bra. Från att vi före år 2019 plastade 100% av all inköpt litteratur till att mellan åren 2019-2020 enbart plasta ca 20% har vi nu landat på att helplasta ca 60% av Kronoby kommunbibliotekens nyinköpta böcker.

Idag plastar vi fortsättningsvis alla bilderböcker för barn, all faktalitteratur för barn och ungdomar samt all skönlitteratur för barn i ålder 6-9 år. Skönlitteratur med avtagbart omslag i avdelningarna för ungdomar och vuxna helplastas numera också i regel alltid.
 För den övriga litteraturen gäller principen att enbart dra plastremsa över ryggetikett och streckkodsetikett men här låter vi sunda förnuftet styra och helplastar böcker med pärmar av den pappers- eller kartongtyp som vi av erfarenhet vet inte klarar av att vara i flitig cirkulation utan att bli solkiga och fula.

Vi tycker att dessa principer fungerar bra i våra bibliotek. Plaståtgången har minskat betydligt och böckerna kommer snabbare från inköp till utlåning då plastningen går snabbare.

Katarina Kronlund
Bibliotekschef
Kronoby kommunbibliotek

Biblioteket i Toholampi mätte sitt koldioxidavtryck

I höstas (2020) fick vi i Toholampi mäta vårt eget biblioteks koldioxidavtryck. Projektet De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet till 2020-talet sökte testbibliotek av olika storlek på olika håll i Finland, och vi ville gärna delta i mätningen – Toholampi kommun i Mellersta Österbotten har ju profilerat sig som en miljömedveten kommun som aktivt söker nya idéer.

Toholampis kommunstrategi heter Biolaakso – tulevaisuus Toholammilla (Biodalen – framtiden i Toholampi). I Toholampi byggs en vindkraftspark, och också de lokala företagen deltar aktivt i utvecklingen av nya tillvägagångssätt. På orten planeras bland annat ett innovativt ekosystem, ett biogaskraftverk, där livsmedelsindustrin, lantbruket och energiproduktionen stöder varandra. I Toholampi finns också Finlands enda återvinningsanläggning för PET-plast, Pramia Plastic.

Miljöfrågorna intresserar alltså i vår kommun. Hösten 2020 deltog vi tillsammans med 12 andra pilotbibliotek i verkstäder och datainsamlingskliniker. Vi representerade de små biblioteken: Toholampi har knappt 3 000 invånare, och vårt bibliotek har fyra anställda med sammanlagt 2,6 årsverken. Bibliotekschefen är gemensam med grannstaden Kannus.

De egentliga uträkningarna och expertarbetet vid mätningen av koldioxidavtrycket gjordes av Positive Impact Finland Oy. Biblioteken deltog i datainsamlingen. Mätningen gällde bland annat bibliotekslokalernas energiförbrukning samt avfall, materialtransporter, arbetsresor och anskaffningar. Största delen av uppgifterna insamlades 2019, då coronatiden ännu inte påverkade till exempel arbetsresorna. På biblioteket i Toholampi insamlades uppgifterna i praktiken från statistik och genom att begära siffror per telefon och e-post. På vårt lilla bibliotek gick det bra att väga avfallet från mätningsveckan med en vanlig personvåg.

Cirkeldiagram om Toholampis koldioxidfotavtryck. Tillsammans är det 33 ton CO2e. Det består av: värme 42,1 %, el 19,1 %, resor 18,9 %, materialanskaffningar 6,2 % och andra anskaffningar 8,5 %. Avfall och transport av materialet är tillsammans 5,2 %.
Toholampi bibliotekets utsläppsintyg.

Som avslutning på projektet fick varje bibliotek ett eget utsläppsintyg. Koldioxidavtrycket för Toholampi bibliotek 2019 var 33 ton CO2e. Siffran ligger på medelnivå för små bibliotek.

Hela projektet var ögonöppnande och inspirerande. Vi fick tips och idéer om hur vi kan förbättra miljömedvetenheten, och i fortsättningen kommer vi utan vidare att tänka mer också på hur vi själva kan påverka bibliotekets koldioxidavtryck. Enligt utsläppsintyget var arbetsresornas avtryck anmärkningsvärt stort. I landsbygdskommuner med långa avstånd är det här beaktansvärt men nästan oundvikligt: arbetsresorna måste göras med bil. Möjligheterna att arbeta på distans minskar lyckligtvis antalet körkilometrar, och nuförtiden kan också möten och utbildningar hållas på distans, så vi behöver inte längre åka omkring lika mycket som tidigare.

Vi har redan minskat på inplastningen av material och planerar att minska den ytterligare och övergå till bioplast. I vårt grannbibliotek i Kannus testar man att inte plasta in material alls, och vi följer experimentet med intresse och tar vara på deras tips. Vi strävar efter att låta de avskrivna böckerna gå vidare till nya användare. Vi deltar i utbildningar inom projektet De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet till 2020-talet, och strävar efter att förbättra miljömedvetenheten vid vårt bibliotek till exempel genom att lägga fram material, göra inlägg i sociala medier, ge boktips och tillhandahålla en aktuell samling.

Jag rekommenderar alla att ta del av rapporten om bibliotekens koldioxidavtryck! Den finns (på finska) på adressen

https://www.kirjastot.fi/sites/default/files/content/kirjastot_matkalla_hiilineutraaliin_jakamistalouteen.pdf

Mer information om projektet De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet till 2020-talet finns på adressen https://kirjastot.fi/vihreakirjasto (tillsvidare endast på finska).

Satu Kinnari

bibliotekschef, kommunbiblioteket i Toholampi och stadsbiblioteket i Kannus